X
Annons
X

Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

Turkiets förhandlingsprocess med EU är seg. Det gör turkiska EU-vänner frustrerade. De vet att deras land ha tillkortakommanden och att det finns interna reformer att göra, som skulle underlätta EU-processen.

En öppning av det grekiskkatolska prästseminariet Halki på en av Prinsöarna utanför Istanbul är ett exempel på det.

Halki – fortfarande verksamt som grekisktortodoxt kloster men stängt som prästseminarium sedan 1970-talet. Foto: Bitte Hammargren

En öppning av turkiska hamnar – eller i vart fall en hamn i ett första skede – för fartyg från (greksidan av) Cypern skulle också underlätta.

Men det i sin tur hänger samman med att Turkiet tycker att EU inte har uppfyllt sina löften till turkcyprioterna, trots att dessa röstade för FN:s fredsplan för den delade ön.

Ett annat tillkortakommande i Turkiet är de långa fängelsestraff som drabbar minderåriga i framfört allt de sydöstra, kurddominerade delarna av landet.

Men den sega EU-processen bidrar till att de unga i Turkiet börjar tappa tron på EU-projektet.

I förra veckan – i skuggan av dramat till havs vid den israeliska kommandoräden mot en hjälpsändning till Gaza – arrangerade svenska generalkonsulatet i Istanbul tillsammans med moderaternas Jarl Hjalmarsons-stiftelse och socialdemokraternas Palmecenter ett seminarium på temat: Turkey, Sweden and the European Union – What does the future hold?


En turkisk statsvetare, Cengiz Aktar, berättade hur svårt det är att locka unga studenter till program för EU-inriktade studier. De känner instinktivt att en sådan inriktning inte skulle gynna deras karriär och framtid.

Cypernfrågan och Frankrikes president Sarkozy är de främsta hindren för Turkiets EU-process, menade Cengiz Aktar vid Bahçesehir-universitetets avdelning för EU-studier.

Den svenske EU-parlamentarikern Göran Färm (S) bidrog med sin analys av läget för Turkiets ansökningsprocess. Han pekar på att:

* Spanien, som ännu har ett par veckor kvar av sitt ordförandeskap, hade velat snabba på Turkiets medlemsförhandlingar genom att öppna fler förhandlingskapitel. Utrikesminister Moratinos framhåller att Turkiet är en del av den europeiska familjen.

Men Turkietskeptikerna i EU påverkas av andra faktorer, sade Göran Färm (själv anhängare av turkiskt medlemskap):

* De ser Turkiets muslimska majoritet som ett problem, fastän EU inte är en kristen klubb och inte har religionsfrågan som en del av sin värdegrund.

* Cypernfrågan går inte att komma bort från.

* Turkiets gränser mot Iran, Irak, Syrien och Kaukasus uppfattas som att EU med ett turkiskt medlemskap skulle bli mer indraget i dessa områden.

* Turkiet med sin snabbare befolkningsökning kommer inom överskådlig tid att vara folkrikare än Tyskland, det största medlemslandet i unionen i dag.

Alla turkiska medborgare är inte muslimer. Många är ateister. Och en liten minoritet, däribland den grekisk-ortodoxe metropoliten på Halki (bilden), är kristen. Foto: BITTE HAMMARGREN

Men som en motbild sade också Göran Färm att:

* Varje ansökarland som uppfyller medlemskritierna har rätt till medlemskap.

* Den europeiska unionen är inte komplett om inte länderna på Balkan och Turkiet blir medlemmar.

* Turkiet har gjort en rad framsteg i sin demokratiseringsprocess.

Andra kan tillägga att befolkningsutvecklingen är sådan att EU-länderna, med sin åldrande befolkning, kommer att ha brist på arbetskraft i framtiden. Turkiet skulle kunna bidra till att lösa det problemet.

Dessutom sägs 15 miljoner turkar (eller låt oss säga människor med rötter i Turkiet, inklusive kurder och assyrier/syrianer) leva inom EU i dag. De vill inte se sig som andra klassens medborgare.

Men för närvarande ser inte Göran Färm ett politiskt ledarskap inom EU som kan lyfta Turkietfrågan. EU-kommissionen är svag.

EU är Turkiets största handelspartner men trots det är det en mardröm för turkiska företagare att få visum till Schengenområdet, konstaterade Cengiz Aktar.

– Enligt tullunionen med EU ska vi närligslivet ha fri rörlighet. EU-medborgare kan resa in i Turkiet utan problem, men turkiska affärsmän måste visa upp intyg och returbiljetter när de söker visum. Om vi fick lättnader för studenter och affärsmän att söka visum skulle det ha enorm betydelse för den turkiska allmänhetens syn på EU! Näringslivet försöker ta sig förbi de politiska hindren.

Samtidigt försökte Cengiz Aktar bryta ned fördomarna mot Turkiet. Om 72 miljoner turkar fick EU-medlemskap skulle det betyda att Turkiet måste få lika många EU-parlamentariker som Tyskland.

– Men turkarna röstar inte som ett block! De röstar utifrån skilda politiska intressen som alla i EU, sade Cengiz Aktar.

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren