Israel försöker bilda taktisk allians med Gulfaraber

ISTANBUL
Det har länge ryktats om dolda kontakter mellan israeliska ledare och gulfaraberna, inte minst saudierna. Motivet för dessa hemliga kontakter skulle vara att de har en gemensam fiende: det allt hungrigare Iran, en icke-arabisk oljestat i Persiska viken som söker bredda sitt inflytande i arabvärlden via Israelfientliga grupper som Hamas och Hizbollah.

Ryktena om dolda kontakter mellan Israel och de arabiska gulfstaterna har fått ny näring genom en debattartikel skriven av Israels biträdande utrikesminister Danny Ayalon i saudiägda tidningen Asharq al-Awsat (vilket kort och gott betyder Mellanöstern).

Danny Ayalon är ingen israelisk duva. Han tillhör Avgidor Liebermans ultranationalistiska parti Yisrael Beiteinu (Israel vårt hem). Det är ett parti som får Jerusalems palestinier att se rött.

De vanliga palestinier jag mötte i den heliga staden nyligen sade i stort samstämmigt att det politiska klimatet mellan judiska israeler och palestinier i Jerusalem aldrig har varit så illa som det är nu. Enligt palestinierna i staden – vilka känner sig ledarlösa – har takten för markkonfiskationer, vräkningar och rivningar av arabiska hus i östra Jerusalem trappats upp sedan maktskiftet i israelisk politik tidigt våras.

Men i tidningen Asharq al-Awsat argumenterar Danny Ayalon i en lång debattartikel för att regeringen Netanyahu i fråga efter fråga skulle ha visat sin vilja till fred. Och framför allt söker han via tidningen arabiska allierade i Israels kamp mot Iran.

Danny Ayalon. Foto: Reuters

Han skriver:

”Den här israeliska regeringen sträcker ut sin hand till alla våra arabiska grannar, dess ledare och medborgare, för att göra gemensam sak mot de stora utmaningar som väntar oss de närmaste åren. För första gången på många år befinner vi oss på samma sida i en önskan att kväsa och besegra de krafter som står för extremism och förstörelse i vår region.
Medan många anser att hotet från Iran är riktat enkom mot Israel ser vi annorlunda på saken. Tillsammans förstår vi att hotet härstammar från den extremistiska regimen i Teheran. En regim som försöker exportera sin extremistideologi i regionen och bortom den, genom att beväpna terroristgrupper som försöker destabilisera måttfulla sunnitiska regimer och som strävar efter att få hegemoni i Mellanöstern och långt bortom denna region”.

Så långt Danny Ayalon.

Jag känner arabiska kvinnor som växt upp i Saudiarabien och som för allt i världen inte skulle kunna kalla kungariket för en måttfull (eller moderat) sunniarabisk regim. De är illa berörda av vetskapen om att en 75-årig kvinna i Saudiarabien har blivit dömd till 40 piskrapp för att hon ska ha vistats i samma rum som två män som inte var hennes släktingar. Männen i fråga skulle leverera bröd till kvinnan, Khamisa Mohammed Sawadi.

Amnesty International skickade i dagarna ut en blixtaktion och vädjade för hennes hjärtskärande situation.

Och det är från den sunniextrema wahhabitiska ideologin som al-Qaida hämtat sin våldförhärligande ideologi. Visst är det saudiska kungahuset dödsfiender till al-Qaida, men problemet för de tusentals prinsarna i Huset Saud är att de får sin legitimtet från de wahhabitiska teologerna – vilka nu sett till att 75-åriga Khamisa Mohammed Sawadi blivit dömd till 40 piskrapp och sex månaders fängelse.

Men Danny Ayalon träffar en öm punkt när han pekar på rivaliteten mellan det persisk- och shiadominerade Iran och dess arabiska grannar. Det sker samtidigt som det spekuleras vitt och brett i Mellanöstern om att Israel kan komma att anfalla iranska kärntekniska anläggningar, ´kanske framåt våren när vintermolnen har dragit förbi och skyarna har klarnat så att stridspiloterna får bättre sikt.

Så hur sannolik skulle en taktisk länk mellan gulfaraberna och Israel kunna vara? Låt oss inte glömma bort att både Bahrain och Irak har en shiamuslimsk majoritet, och att det finns betyande shiitiska minoriteter i såväl Kuwait som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien – och de lever och arbetar ofta där oljekällorna finns.

Dessutom finns det på den Arabiska halvön en icke föraktlig andel araber som har iransk bakgrund – ajami kallas de. Det sägs att när Iraks gränser drogs upp av britterna på 1920-talet så var 75 procent av invånarna i den heliga staden Karbala i själva verket iranier. Men med tiden har ajami blivit arabiserade.

Dock finns det många spår av dessa gamla band mellan folken vid Persiska viken. Författaren Vali Nasr berättar i boken The Shia Revival om hur den stora marknaden i Doha i Qatar kallas för Iranska basaren och om hur köpmannaklassen i Dubai och Kuwait alltid har haft en stor andel iranier bland sig.

Vali Nasr berättar om en bilresa med en regeringstjänsteman i Förenade arabemiraten. ”Så fort vi var ensamma i bilen började han tala flytande persiska med mig, När han såg min förvåning hävdade han sin uppfattning att en klar majoritet av regeringstjänstemännen i Dubai /…/ skulle vara av iranskt ursprung.”

Sådana underströmmar på Arabiska halvön kan påverka regeringen Netanyahus försök att bilda en allians med de arabiska Gulfstaterna. Men Timesonline rapporterade för en tid sedan att den israeliska underrättelsetjänsten Mossad har försäkrat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om att det saudiska kungahuset kommer att vända blicken åt andra hållet ifall israeliskt stridsflyg skulle använda saudiskt luftrum vid en attack mot Irans kärntekniska anläggningar.