Selma Lagerlöfs Jerusalem – och dagens

Frågan om vad som händer med människor i den heliga staden Jerusalem har många berört. Så även Selma Lagerlöf i sitt stora epos om Jerusalemfararna från Nås i Dalarna.

I den heliga staden finns sannerligen inte bara motsättningar mellan judar och palestinska muslimer eller kristna. Här finns rader av andra motsättningar inom de olika folkgrupperna och samfunden.

Selma Lagerlöf uttryckte det på sitt oefterhärmliga sätt för mer än hundra år sedan när hon i sin roman Jerusalem beskrev hur Guds heliga stad dödar.

”Här är det, som katoliken talar illa om protestanten, metodisten om kväkaren, luteranen om den reformerte, ryssen om armeniern. Här smyger avunden, här misstror svärmaren helbrägdagöraren, här tvistar den renlärige med kättaren, här övas ingen miskund, här hatar man för Guds högre äras skull varje människa.

Och här är det man finner det man söker. Här är själajaktens Jerusalem, här är de onda tungornas Jerusalem, här är lögnens, förtalets och smädelsens Jerusalem. Här förföljer man utan vila, här mördar man utan vapen. Detta är det Jerusalem, som dödar människor.”

Min artikel i lördagens SvD om den i praktiken delade staden Jerusalem – där också synpunkter framförs om att dagens bosättningspolitik på sikt kan bli ett dödligt hot för Israels långsiktiga överlevnad – har föranlett ett antal kommentarer.

Lisa Abramowicz, generalsekreterare i svensk Israel-information, skriver:

”Din artikel om Jerusalem (lördags) var i det stora hela juste och intressant. Har två kommentarer. Din kommentar om (general) Petraeus tycker jag spinner iväg lite väl mycket ang. hans syn på Mellanösternkonflikten. Petraeus har själv tagit avstånd från hur hans uttalande har tolkats, och ”out of context”. Se The American Spectator.

När det gäller vad Israel gör i Östra Jerusalem är jag själv mycket kritisk till det.

Men det hade varit bra för läsarnas förståelse om du med några meningar hade förklarat vad som hände efter kriget 1948, då Jordanien ockuperade staden, dödade eller fördrev alla judar som bodde där, förstörde alla judiska synagogor och de flesta gravar, använde gravstenar till byggmaterial och synagogor till stall och latriner. Dessutom tilläts inga judar eller israeler komma in i den Jordanienockuperade staden eller be vid Klagomuren (Västra Muren). Denna bakgrund kan ha en viss förklaring till vad som sker nu”.

Nu finns det direkta utskrifter av vad general David Petraeus, befälhavare för US Central Command och därmed för USA-trupperna i Irak och Afghanistan, sade till kongressen. Var och en kan själv bedöma hans uttalanden – eller läsa nyhetsreferaten i tidningar som Jerusalem Post.

En privat säkerhetsvakt skyddar den fastighet där bosättare flyttat in, mitt i hjärtat av den arabiska stadsdelen Sheikh Jarrah i östra Jerusalem. Fastigheten byggdes av FN på 1950-talet åt palestinska flyktingar från 1948. Såväl USA som EU har protesterat mot vräkningarna. Foto: BITTE HAMMARGREN

Så här sade Petraeus ordagrant till kongressledamöterna, enligt den officiella utskriften från senatens utskott för de väpnade styrkorna:

Insufficient progress toward a comprehensive Middle East peace. The

enduring hostilities between Israel and some of its neighbors present distinct

challenges to our ability to advance our interests in the AOR. Israeli-Palestinian

tensions often flare into violence and large-scale armed confrontations. The

conflict foments anti-American sentiment, due to a perception of U.S. favoritism

for Israel. Arab anger over the Palestinian question limits the strength and depth

of U.S. partnerships with governments and peoples in the AOR and weakens the

legitimacy of moderate regimes in the Arab world. Meanwhile, al-Qaeda and

other militant groups exploit that anger to mobilize support. The conflict also

gives Iran influence in the Arab world through its clients, Lebanese Hizballah and

Hamas.

Frågan om Jordaniens agerande i Jerusalem under och efter kriget 1948-49 är värd en fördjupningsartikel. Jag skulle se fram emot att läsa en streckare på SvD Kultur i frågan.

Men Jordaniens agerande för drygt 60 år sedan rymdes inte i min artikel om dagens konflikt kring Jerusalem. Och Jordanien, som annekterade östra Jerusalem och Västbanken fram till kriget 1967 (vilket endast Pakistan och Storbritannien erkände), gör inte längre anspråk på den heliga staden.

Ska man gå tillbaka till krigshändelserna 1948-49 måste man beskriva fördrivning och dödade av människor på båda sidor.

Och går man tillbaka till de ägandeförhållanden som rådde före kriget 1948 är palestinierna de som har mest att vinna. Judiska fredsaktivister som demonstrerar mot bosättarna i Sheikh Jarrah är de första att påpeka det.

Några av de familjer som blivit vräkta med polisens hjälp i Sheikh Jarrah är själva flyktingar från västra Jerusalem 1948.

Palestinier demonstrerar tillsammans med israeliska fredsaktivister mot vräkningar av palestinska familjer i Sheikh Jarrah, ett stenkast från västländernas konsulat i Jerusalem. Nir Barkat är Jerusalems borgmästare. Foto: Maya Hitij/AP

Lisa Abramowicz fortsätter diskussionen om Jordaniens agerande i Jerusalem 1948:

”Jag tror att man med några få meningar kan göra klart vad Jordanien gjorde 1948 i Jerusalem utan att gå in på hela historien om dödande och fördrivning under kriget i hela det forna brittiska mandatområdet.

Faktum är att i västra Jerusalem fanns det araber kvar efter 1948. Det gjorde det inte när det gällde judar i östra (och gamla) Jerusalem.

Om hela kriget från nov 1947 – jan 1949 ska behandlas är det en annan sak och inte nödvändigtvis vackrare för den arabiska sidan, vare sig när det gäller deras

propaganda där de tydliggjorde sina avsikter visavi judarna i Jishuv eller sitt sätt att föra krig. Men det var ju inte det din artikel handlade om utan just Jerusalem.

Det faktum att Jordanien nu inte har anspråk på varken Östra Jerusalem eller Västbanken förtar inte vad de gjorde under kriget.

Jag har inte i mitt förra mejl tagit upp frågan om ägandeförhållandena i båda delarna av Jerusalem så jag förstår inte riktigt varför du tar upp frågan.

Just for the record:

Jag tycker att det är fel av Israel att ta tillbaka hus som tillhört judar eller judiska organisationer före 1948 om man inte tillåter samma procedur avs. arabiska/palestinska krav i Västra Jerusalem.

vänligen

Lisa”