Oväntat positiva Iransamtal i Istanbul

Idag hålls förhandlingar i Istanbul mellan Iran och P5 + 1, det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. Det är första samtalsrundan sedan USA:s nya hårdare sanktioner mot bland annat Irans centralbank trätt i kraft.

Dagens twitterflöde från Istanbul kläs i oväntat positiva ordalag. Barbara Slavin, amerikansk Mellanösternkännare och författare av en bok om Iran och USA, rapporterar att redan fredagskvällens middagsamtal mellan EU:s utrikeschef Catherine Ashton och Irans chefsförhandlare Saeed Jalili var ”väldigt konstruktiva”.

Slavins iranska källa tror att samtalen kommer att fortsätta på söndag och förutspår redan en andra förhandlingsomgång i ett annat land (kanske Irak).

En annan källa, Laura Rozen, återger en västdiplomat som säger att alla deltagande länder hade intresse av ett bilateralt möte mellan USA och Iran. Inget sades vara bestämt i den riktningen, men det fanns i alla fall inga antydningar om ett nej.

Om det sker framsteg i Istanbul så beror det på att USA och Iran har gjort en del förarbeten (”precooked”), skriver Barbara Slavin.

Den svensk-iransk-amerikanske opinionsbildaren Trita Parsi – som för övrigt kommer till Stockholm inom kort – hävdar att det förändrade samtalsklimatet  inte beror på  sanktionerna utan på att väst börjar acceptera en viss anrikningsgrad av uran i Iran.

Nu tror jag att de flesta bedömare bestämt skulle säga att Irans förhandlingsvilja verkligen beror på de hårdare sanktionerna mot bland annat centralbanken  (samt ett aviserat oljeembargo från EU) . Men det måste tilläggas att jag även i Israel träffade en tung källa inom regeringskansliet som medgav att Irans anrikningsprogram i sig inte är huvudproblemet utan att det handlar om att få fullständiga garantier om det inte finns några militära syften i Irans nukleära program.

När jag frågade om det betydde att kärnvapenmakten Israel (eller den ”förmodade kärnvapenmakten” Israel som det officiellt heter) kan acceptera  en anrikningsgrad av i Iran på exempelvis 20 procent – tillräckligt för att hålla i gång en forskningsreaktor i Teheran för tillverkning av isotoper för cancerpatienter  – sade denna källa pass  och ville inte gå in på detaljer.

Men om samtalen i Istanbul blir fortsatt konstruktiva kan det leda till viss avspänning i Mellanöstern. President Obama kommer också att gå stärkt ur det.

Bland vanligt folk i Israel mötte jag inte alls många som gillar premiärminister Netanyahus bombhot eller hans Förintelse-retorik i fråga om Iran. Här är länken till artikeln som beskriver stämningar i Tel Aviv.