Annons

Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

I SvD:s lördagstidning tvingades redaktörerna lyfta ut flera artiklar till senare upplagor för att bereda plats för rapporteringen från Norge. Den här texten om oron för valfusk i Egypten fanns bara med in en första upplaga. För den som missade texten i papperstidningen kommer den här här i repris:

Militären kommer inte att ­tillåta utländska observatörer när Egypten i höst håller sina första parlamentsval efter ­Mubaraks fall. Demokrati­aktivister fruktar att det leder till manipulationer och valfusk.
Den egyptiske generalen Mamdouh Shahin spelade på nationalistiska strängar när han i veckan meddelade att det inte blir tillåtet med utländska valobservatörer i höstens val.
– Vi har inget att dölja men vi vänder oss mot allt som kan påverka vår suveränitet, sade Shahin som sitter i det militärråd som styr Egypten under en övergångsperiod, vid sidan av interimsregeringen.
De stängda dörrarna för utländska observatörer oroar de demokratiaktivister som under arton dramatiska dagar fram till den 11 februari var med om att tvinga fram Mubarakregimens fall. Utländska valobservatörer är ett självklart inslag i en modern och öppen demokrati, säger de. Under Mubaraks år vid makten, när alla visste att valen var riggade, tilläts inga utländska val­observatörer. Och det var inte för att få en upprepning av ­Mubaraks manipulativa fasoner som egyptierna gjorde revolution.
– Många länder håller ögonen på vad som händer i Egypten. Det här är ingen positiv signal, sade Hafez Abu Saada i Nationella ­rådet för mänskliga rättigheter.
Unga demokratiaktivister anklagar militären för hyckleri. En ung egyptiska förklarar på twitter att ”militären har tagit emot miljarder från USA under årets lopp, ändå har de mage att kalla utländska valobservatörer för en kränkning av suveräniteten”.
På plussidan kan dock noteras att domarkåren åter får i uppdrag att förrätta valen. Det minskar möjligheterna för det illa ­sedda inrikesministeriet att än en gång rigga valresultatet, som det gjorde hösten 2010.
Åldersgränsen för att väljas in i underhuset sänks från 30 till 25 år. Det kan öppna vägen för profiler inom den ungdomskoalition som ledde protesterna på Befrielsetorget i början av året. Parlamentsvalet kommer, som tidigare, att delas upp på flera omgångar.
Vallagen gör det också möjligt för oberoende kandidater att slåss om hälften av de 504 mandaten. Men, varnar kritikerna, det kan underlätta för röstköp och gynna det gamla och rika gardet.
I överhuset ligger åldersgränsen fast på 35 år. Näste president, som också ska väljas i höst, ska ha rätt att utse 100 av överhusets 390 platser.
Exakta datum för valen kommer att meddelas först i september. Parlamentets främsta uppgift blir att tillsätta den 100-mannakommitté som ska skriva ett nytt författningsförslag. De nya sekulära partier som nu kämpar för att mobilsera väljare runt om i detta stora land har en svår konkurrent i det bättre organiserade Muslimsk brödraskapet. Men Bröderna har samtidigt genomgått en partisplittring.
Genom Egypten löper en ­nationalistisk ådra. Trots att ­Mubarak själv var gammal flygvapenchef välkomnade demonstranterna arméns närvaro på gatorna under vårens uppror. De såg i stället poliskåren på långt över en miljon man som Mubaraks främsta hantlangare.
En expert på konstitutionella ­frågor, den kände domaren och Mubarakkritikern Hisham Bastawisi, vill att militären ska ges en roll som påminner om den turkiska militärens mångåriga ställning som garant för konstitutionens principer.
Men frågan är om det innebär att militären slipper politisk granskning och kontroll. Generalmajor Shahin, som presenterade den nya vallagen i veckan, vill att militären ska slippa bli ­utsatt för en ny och folkvald presidents ”nycker”.
Egypten har styrts av militärer – vilka ibland har bytt om till ­kostym – sedan De fria officerarnas revolution 1952 (vilket i praktiken var en statskupp). Precis som i Turkiet har Egyptens militärer starka ekonomiska intressen, också inom helt civila branscher.

Partisplittring inom Brödraskapet

Muslimska brödraskapet, Egyptens äldsta och bäst organiserade politiska gruppering, bildade i början av sommaren ett nytt parti, Frihets- och rättvisepartiet. I de riggade parlamentsvalen under Mubarak tvingades Brödraskapet ställa upp med oberoende kandidater, men nu kan de gå ut under eget partinamn. Brödraskapet kommer däremot inte att ställa upp med egen kandidat till president­valet som också ska hållas i höst.
Inom Brödraskapet har som väntat partisplittringar ägt rum. Unga kritiker har bildat ett nytt parti, HTM, Hizb al-Tayyar al-Masry. HTM ser sig inte som islamistiskt och nämner inte de islamiska sharialagarna i sitt första manifest. Men det är oklart vilken syn HTM har på kvinnors och kristna kopters rättig­heter, liksom på yttrandefrihet och utrikespolitik.
En av Brödraskapets medelålders och mer ­liberala profiler, läkaren Moneim Abdul Fattouh, har också brutit sig loss och förklarat att han tänker ställa upp i presidentvalet. Abdel Fattouh stöds av många yngre ”bröder” och ”systrar”.
Ytterligare en utbrytargrupp ur Brödraskapet är det reformistiska ­Riyada, Pionjärerna. Inte heller detta parti vill se sig som islamistiskt. Det talar om islam som grunden för Egyptens kultur, men inte politik.

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren