Vem leder protesterna i Kairo?

Feststämning på Tahrir idag. Foto:  YVONNE ÅSELL

KAIRO

Vem leder protesterna på Tahrirtorget i Kairo, vilka i dag gick in på femtonde dagen?

Frågan kan besvaras på två sätt. Man kan dels som Ahmed Saleh, som beskriver sig som en av initiativtagarna till ungdomsrörelsen 6 april, säga att det inte finns någon enskild ledare. Det är också en av förklaringarna till att proteströrelsen inte går att stoppa, säger han till SvD.

Den väller i stället fram ur ett djupet hos ett folk som sedan länge har fått nog av undantagslagar, tortyr och misskötelse av de offentliga finanserna.

Man kan också som författaren och feministen Nawal El Saadawi, som jag och fotografkollegan Yvonne Åsell träffade hemma i hennes lägenhet på 26:e våningen idag, säga att namnen inte ska avslöjas för det betyder bara att de kommer att bli fängslade.

Cyberaktivisten Wael Ghonim satt till exempel fängslad i tio dagar på hemlig ort med hjälp av undantagslagar innan han släpptes efter massiva protester.

Men det finns många fler unga ledare som har förts bort till häkten och förhörslokaler de senaste dagarna.

Liberalen Shady al-Ghazaly, som SvD talat med tidigare, var inte anträffbar på ett par dagar. Skälet var att han satt i häkte i 48 timmar, förhörd av den militära underrättelsetjänsten. I dag fick jag tag på honom igen och då berättade han att blivit förföljd av militärpolisen efter det att han kommit ut från ett möte i Nobelpristagaren Mohamed ElBaradeis hus.

– Jag gick till mina vänner för att äta lunch på en restaurang. Militärpolisen följde efter och grep mig där, säger han.

Han gör ingen affär av den fysiska behandlingen under förhören hos den militära underrättelsetjänsten, men säger att militärpolisen misshandlade honom på vägen till häktet.

Men det finns många vittnesmål, bland annat den här skakande berättelsen i New York Times om hur polisen torterat egyptiska fångar av politiska skäl de senaste dagarna – till exempel för ”synden” att de ska ha talat med utländska journalister. Så har den Mubarakkontrollerade medierna demoniserat utländska journalister i Egypten, vilket lett till påhopp, trakasserier och hot eller brutal misshandel från huliganer på gatorna som i fallet med SVT:s Bert Sundström.

Men låt oss inte glömma de egyptiska oppositionella som är de främsta måltavlorna för trakasserierna. Här är några namn på egyptiska regimkritiker som har hållits fängslade:

Amr Salah
Mohamed Arafaat
Amr Ez
Ahmed Doma
Nasser Abdel Hamid
Mostafa Shawky
Yasser El Hawary
Tarek El Kholy

Vice president Omar Suleiman har nu –  när regimen backar steg för steg i ett försök att splittra oppositionen – lovat att inga fredliga demonstranter ska fängslas. Men de oppositionella tror inte på de utfästelserna innan de har sett dem bli verklighet. Shady al-Ghazaly tycker inte heller att det är meningsfullt att, som Muslimska brödraskapet, inleda förhandlingar med regimens män innan de visat att den menar allvar med reformlöftena.

Avslöjanden om vilka enorma tillgångar familjen Mubarak och ministrar i hans regering har skaffat sig tänder nya gnistor i den egyptiska proteströrelsen. Familjen Mubarak själv sägs vara god för ofattbara 70 miljarder dollar. Den förre inrikesministern Habib al-Adly, som varit chef för den avskydda polisen, ska enligt oppositionstidningen al-Masri al-Youm (Dagens egyptier) har skrapat ihop en förmögenhet på nätta elva miljarder egyptiska pund (motsvarande drygt elva miljarder svenska kronor) bara i Egypten.

– Hur mycket har han och ministrar gömt undan utomlands? undrar egyptier som är fly förbannade på hur statens toppar blivit stormrika medan medborgarnas behov av fungerande sjukvård, skolor och transporter är närmast omätliga.