X
Annons
X

Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren


Foto: MOHAMED ABD EL-GHANY/REUTERS

Efter snart 30 år under undantagslagar och president Hosni Mubarak är egyptierna hjärtligt trötta på rådande system. Mubaraks son Gamal är impopulär – men det ser ut som om marken håller på att krattas för att han ska ta över.

En rad läsarmej har kommit efter artiklarna från Egypten på SvD:s utlandssidor samt intervjun med författaren Alaa Al Aswany på Kultur idag.
En läsare med rötter i Mellanöstern kommenterar artikeln Egypten närmar sig ett tronskifte med att händelseutvecklingen i denna arabrepublik ”kanske kan bli den hetaste ingrediensen i Mellanösterns gryta det kommande året”.


Nobels fredspristagare Mohamed ElBaradei, tidigare chef för FN:s atomenergiorgan, kräver författningsändringar och får stöd från den egyptiska demokratirörelsen Kifaya.

Och så tycker denne läsare apropå artikeln ElBaradei utmanar regimen att jag borde ha berättat vad namnet Kifaya betyder.

” Det är kanske intressant för läsarna att veta att Kefaya betyder ”enough”, typ enough is enough med 30 års Mubarak styre.”

Det är sant, och det kunde ha påpekats i artikeln att Kifaya på svenska kan översättas med Nu räcker det, vi har fått nog!

Men det har förstås jag och andra skrivit om många gånger tidigare från Egypten.

Kifaya är, om än försvagad, en viktig kraft för förändring i arabvärldens folkrikaste land.
Men de är också utsatta för polisbrutalitet. Vid demonstrationer har civilklädd, regimvänlig mobb hoppat på demonstranter och i vissa fall slitit kläderna av dem, medan polisen stått och sett på. Jag har själv intervjuat en kvinnlig advokat som blivit utsatt för denna oerhörda skam för en egyptisk kvinna under en av Kifayas demonstrationer.


George Ishaq. Foto Bitte Hammargren

Kifayas grundare George Ishaq har följt demokratirörelsens berg- och dalgångar. Men hot och undantagslagar kan inte stoppa Kifaya, bedyrade han när jag träffade honom i Kairo nyligen.
– Kifaya är först och främst en idé och det är vi som har öppnat dörren för förändringar i Egypten, sade George Ishaq.

Han hade just återkommit från ett besök i Port Said där han tillsammans med andra aktivister samlat in namnunderskrifter till stöd för ElBaradeis krav för författningsändringar. George Ishaq, som själv är sekulär kristen kopt, berättade om hur det gick till när han mötte kvinnor täckta av ansiktsslöjan niqab under kampanjarbetet.

– Vi gick där på stranden i Port Said, vi var 34 personer som samlade in namnunderskrifter. Vi fick 1000 nya namn på våra listor. Jag talade även med kvinnor i heltäckande niqab som satt på stranden, som kände till vem jag var.
– Jag är kristen, visst, men först och främst är jag egyptisk medborgare. Det sade jag till dem. Och de skrev på!

Egypten och Iran är två urgamla nationer men samtidigt varandras motpoler i Mellanöstern. I båda dessa länder kan man höra människor av vitt skilda uppfattningar bedyra hur starkt de längtar efter demokrati.

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren