X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

”Bättre än väntat”, ”sämre än väntat” eller i undantagsfall ”i linje med förväntningarna”. Det är så bolagens kvartalsrapporter, som under dagarna väller in, snabbast kategoriseras. I dag väcktes jag av nyheten på morgon-tv att Swedbanks kvartalsrapport var bättre än väntat. Det går att läsa över allt nu på morgonen.

LÄS MER: Bättre än väntat för Swedbank

Personligen kan jag inte bry mig mindre om ett resultat är sämre eller bättre än väntat.

Det är närmast oväsentligt. För vad säger det om Swedbanks resultat? Egentligen, ingenting. Det säger möjligtvis om resultatet var förutsägbart eller inte. Det säger något om hur rätt eller fel ett gäng analytiker hade räknat i sina excelark.

Det handlar ytterst lite om hur det går för Swedbank. Fokus läggs på vad 20-30 personer har förhandsgissat om bankens resultat. Men numera har förhandsuträkningarna ofta ingen återspegling på börskurserna.

Swedbank gjorde en rörelsevinst på 5 059 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med motsvarande kvartal i fjol på 4 894 miljoner. Men analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en rörelsevinst på 5 008 miljoner kronor. Resultatet blev alltså lite ”bättre än väntat”.

Efter en kvarts handel hade Swedbanks aktie backat med 1,1 procent på en annars svagt stigande börs.

Det måste ändå vara själva definitionen av att rapporten faktiskt var sämre än väntat.

För vem är egentligen domaren av rapporten – ett 20-tal analytiker, eller en hel aktiemarknad med hundratusentals handlare?

Svaret borde vara glasklart.

Skärmavbild 2014-04-28 kl. 09.36.07Skärmavbild 2014-04-28 kl. 09.36.40Skärmavbild 2014-04-28 kl. 09.34.56

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

För Swedbank är gårdagens haveri en stor katastrof. Inte bara för bankens kunder som inte kunde handla under några timmar. Det blottar samtidigt hela kortsamhällets skörhet. 

I går kväll satt 4 miljoner bankkunder med plastkort utan värde. Det spelade ingen roll hur många gånger en Swedbankkund bad taxichauffören eller servitrisen att dra kortet. Det fungerade inte. Varken mobil, nätbanken eller betalkort gick att använda under sex timmar. Som kund blir du maktlös.

LÄS MER: Kontanter fasas ut hos bankerna

För Swedbank är problemet större än några timmars arga kunder. Gårdagens händelse riskerar att rubba förtroendet för kortsamhället – just den utveckling där Swedbank har ledartröjan. Swedbank är störst på kort i Sverige. Banken har länge, med välslipade argument, vurmat för att kontanter helst borde utrotas. Men hela argumentationen brister när det inte längre är en självklarhet att korten och internetbanken fungerar.

Bankerna har allt att vinna på att pengar, tillgångar och skulder, förpassas till den digitala världen. Det är betydligt mer lönsamt. Själva kortavgiften på omkring 200 kronor per år från kunderna är bara en del av inkomstflödet. Varje gång du drar ditt kort tjänar banken lite pengar, och knaprar från handelns omsättning. Av de 80 öre per kortköp, som de flesta handlare får betala för varje korttransaktion, går merparten till den kortutgivande banken.

LÄS MER: Swedbank utslagen i flera timmar

I Sverige görs omkring 2 miljarder korttransaktioner årligen. Det blir alltså ett stort bidrag till bankvinsterna. Men den riktiga drömmen är att fler kunder handlar med kreditkort, som ger ännu högre intäkter till banken.

Haveriet i Swedbank visar också på en större utmaning som storbankerna har med sina it-system. De gamla systemen behöver rustas upp, och under övergången riskeras problem. Man kan inte gärna be kunderna ta några timmars paus i sin vardag ”på grund av renovering”.

Swedbank kan alltid säga att gårdagens kaos inte borde ha inträffat. Eller som banken uttryckte det på sin facebooksida tidigt i morse: ”Det är stabilt, som Dr Alban skulle sagt”.

Den lättsamma tonen säger något om den verkliga stabiliten i systemen.

Carolina Neurath

Nordeas ordförande Björn Wahlroos har i veckan flaggat för att aktieutdelningen ska höjas mer. Samtidigt kommer uppgifter om att finlandssvensken har bokfört sig i Sverige. Det bäddar för att även banken stannar i Stockholm – tvärtemot vad spekulationer och hans egna hot gjort gällande.

Efter flera år av nedsolkat varumärke, med omtalade lägenhetsaffärer och kritiserade fonder, är det som om Nordea har bestämt sig för att vända utvecklingen. Att banken ännu är illa ansedd vittnades om i dag när en undersökning, Anseendebarometern, visade att storbanken får nya bottenbetyg. Målet kanske inte är att vara bäst i klassen, men Nordea verkar i alla fall vilja sikta på att inte vara värst av storbankerna längre.

För trots att Nordea är större än de tre andra storbankerna tillsammans, har banken inte högst styrelsearvoden. Man har heller inte högst bolåneränta av storbankerna, utan ligger sett till listpriset lägst av alla banker med 2,63 procent i tremånadersränta. Nordea har heller inte högst aktieutdelning i relation till vinsten bland storbankerna.

Det är som om styrelsen, med ordförande Wahlroos, har inväntat kollegorna för att våga ta ställning till hur hög utdelning man ska våga ge. Nordea har inte råd imagemässigt att ta ledartröjan i utdelningsligan. Men nu när Swedbank tog i från tårna med sin utdelning låter det annorlunda från Nordea.

På klassiskt sandlådemanér pekar Wahlroos på Swedbanks ordförande Anders Sundström och säger ”får han får jag med”.
Nordea delade ut 56 procent av nettovinsten för 2013. Medan Swedbank var den bank som delade ut störst vinstandel och skyfflade ut 75 procent av nettovinsten till aktieägarna. Det var i tisdags Björn Wahlroos sa till Bloomberg News att Nordea med stor sannolikhet ska höja sin utdelning för att matcha Swedbanks utdelningsnivå.

LÄS MER: Nordea siktar på höjd utdelning

Samtidigt rapporterade DI i går att Björn Wahlroos har skrivit sig i Sverige. Enligt tidningen är det tack vare den fördelaktiga skattesituationen i Sverige med de avskaffade arvs-, förmögenhets-och gåvoskatterna. Wahlroos har tidigare sagt till magasinet Forum för ekonomi och teknik att det är ”klokt för en förmögen familj som funderar på arvsarrangemang att bosätta sig i Sverige.”

Det har länge spekulerats i att Björn Wahlroos vill flytta Nordeas huvudkontor till Finland. Han har ifrågasatt varför svenska banker ska ha högre kapitaltäckningskrav än andra länder och hotat med att banken kan lämna Sverige.

Men för att få vara folkbokförd i Sverige måste Nordeas ordförande tillbringa majoriteten av sin tid här. Även om han inte sitter på Nordeas kontor varje dag ger bokföringen ändå en lugnande vink till bankens anställda: huvudkontoret ser inte ut att lämna Stockholm i närtid.

Carolina Neurath

På en filmad investerarkonferens berättar betaltjänstbolaget Klarnas egen medgrundare om bolagets strategi med inkasso- och påminnelseavgifter. Där bekräftas den bild som anonyma tipsare har gett i SvD. 

Artiklarna om Klarna har lett till den största läsarrespons jag varit med om. Närmare 500 läsare har mejlat och ringt sedan artiklarna började publiceras i förra veckan. Granskningen har handlat om hur Klarna länge har skickat ut påminnelse- och inkassoavgifter till kunder, utan att kunderna nåtts av någon originalfaktura.

Tidigare medarbetare avslöjade också att en stor del av bolagets intäkter kommer från påminnelseavgifter och dröjsmålsränta – något som Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski säger ”får stå för dem”.

Men en av Klarnas egna medgrundare avslöjar själv strategin. Det här var innan SvD-granskningen. Och presentationen, som hålls på engelska, är riktad till utländska investerare – inte kunderna.

Det är på en investerarkonferens, som handlar om startup-bolag, som medgrundaren Niklas Adelberth svarar på frågor från publiken. Då säger han bland på en fråga om Klarna har egen inkassohantering:

– Det är en av våra intäktskällor. Den bästa kunden är den som inte betalar direkt, men som får en påminnelse och sedan inkassokrav. För vi har rätt att ta ut avgifter.

Presentationen är filmad och klippet kom som ett tips från en av SvD:s läsare. Niklas Adelberth avslutar sitt svar:

– Så ja, vi är vår egen inkassofirma också, men vi gör det under ett annat varumärke, som kallas Segoria, för att inte förstöra vårt eget varumärke.

SE MER: Klippet kan ses här (citatet är 31.27 minuter in) 

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski skriver i ett mejl att allt det hans kollega säger stämmer, men han vill tillägga att det också innebär en negativ kundupplevelse.

– Och med negativa kundupplevelser får vi inte återkommande kunder. Klarna jobbar för att göra e-handeln enklare och tryggare och att ha nöjda och återkommande kunder, skriver Sebastian Siemiatkowski.

 

Klarnas kundtjänst har sannolikt fått minst lika mycket – om inte mer – respons än jag. Och det lär inte bli mindre nu efter att klippet blir mer offentligt.

Sebastian Siemiatkowski gick i förra veckan ut och besvarade många kunder direkt i SvD:s Börsforum – där han också angav sin mejladress. Nu kan flera kunder vittna om hur bolaget har backat och nu ska betala tillbaka avgifter man krävt kunderna på. Många har skickat med korrespondens med kundtjänsten.

unnamed

En av SvD:s läsare, Fredrik, mejlade direkt till vd:n och berättade om hur originalfakturan aldrig dök upp. Inkassokravet hade däremot kommit från Klarnas dotterbolag Segoria, med tillhörande avgifter. Han ringde då både Klarna och Segoria men utan att få några pengar tillbaka. Nu däremot när problemet har uppdagats stort backar Klarna. Läsaren skriver i dag:

”Hej igen! 
Ville bara berätta att Klarna nu kommer betala tillbaka de extrakostnader som uppstått för oss. 
Mvh Fredrik”.

Läsaren Bengt skickade med konversationen med kundtjänsten. Även han hade försökt bestrida påminnelserna tidigare, visar hans mejlkorrespondens. Men helt utan resultat. Nu blev det ett helt annat bemötande. Klarnas kundtjänst skriver:

”Jag har nu tittat närmare på ditt ärende och vill börja med att beklaga att du har upplevt dålig service från Klarna i detta. Jag har beslutat att vi kommer att återbetala påminnelse- och inkassoavgift, den totala återbetalningen blir på 240 SEK.” 

Samma sak gäller Rebecka Schüller som i början av juni 2013 handlade på nätet.

– Vi fick aldrig någon faktura under juni månad. Däremot kom det en påminnelsefaktura i början på juli, skriver hon i ett mejl och fortsätter:

– Det hela hamnade hos inkasso. Vi hävdade hela tiden att vi inte fått någon faktura, men kunde aldrig bevisa detta utan fick snällt betala. Vi har aldrig missat några räkningar, och det kändes fruktansvärt att hamna hos Kronofogden för en sådan här sak.

Men efter SvD:s artiklar har även Rebecka Schüller fått tillbaka sina pengar.
– Jag mejlade vd för Klarna i dag, och de ersätter nu för påminnelse- och inkassoavgifter, skriver hon.

 Debatten om Klarna har varit intensiv i SvD:s Börsforum

Jag ställde frågan till Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski, om det krävs uppmärksamhet i tidningen för att man ska ge kunderna rätt.

Svaret blev att man alltid utvecklar sina ”tjänster och produkter baserat på våra kunders kommentarer.”

– Flera av förändringarna som förbättrar kundupplevelsen införde vi också för flera månader sedan, men vi tar till oss av de senaste dagarnas uppmärksamhet och alla på Klarna jobbar stenhårt på att ytterligare förbättra våra rutiner.