X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

”Varför ska banker behöva visa sina marginaler när det inte krävs av andra bolag?” Det är en fråga som ställs av många i bankvärlden just nu efter att FI har krävt en öppen redovisning av bolånemarginalerna. Men det finns ett par givna svar.

Myndigheterna fortsätter att skruva upp tonläget mot bankerna. Både Finansinspektionen, FI, och Konkurrensverket har under senare tid avfyrat varsina kraftfulla kritikkängor. FI kräver nu att bankerna öppet börjar redovisa sina upplåningskostnader för bolån. Generaldirektören Martin Andersson var tydlig: antingen gör bankerna det själva nu. Eller så kommer de att tvingas till det. Det här har väckt en del irritation i banksverige. ”Varför ska vi öppet visa våra marginaler, det krävs väl inte av något annat bolag?”, heter det.

Christian Fegler, som är specialiserad inom bank och försäkring PA Consulting Group, mejlade över ett intressant debattinlägg. En tänkvärd synpunkt är att det inte är marginalen som är det viktiga för kunderna utan priset. ”Om mjölken är billigare hos ICA så går jag dit. Som kund bryr jag mig inte om att ICA-butiken har större påslag på mjölken då de lyckats förhandla fram ett bättre inköpspris”, skriver han.

På samma sätt, menar Fegler, ska inte banker med låga upplåningskostnader som de fått tack vare bra kreditbetyg – tvingas till samma marginaler som konkurrenter med betydligt högre upplåningskostnader.

Jag tror många i bankvärlden står bakom det resonemanget. Det låter rimligt. Det vill säga, det ska väl löna sig för banken att vara stabil och skötsam. Det ger bättre kreditbetyg, som ska resultera i lägre upplåningskostnader och borde alltså ge högre lönsamhet.

I dag är det Nordea och Handelsbanken som har klart bäst kreditbetyg av de svenska bankerna, medan SEB och Swedbank ligger ett par steg under (beroende på vilket betyg du tittar på).

Ändå är det svårt att hitta ett samband i att bankerna med lägst kreditbetyg, som borde ha lägst upplåningskostnader, också erbjuder lägsta bolåneräntorna. I dag finns snarare exempel på motsatsen. Det visar en snabbkoll i SvD:s Räntekartan. Till exempel Handelsbanken, som på marknaden uppges vara den bank med lägst upplåningskostnad, har högre räntor än flera av konkurrenterna.

Under den senaste perioden, maj månad och fram till i dag, har SEB en tremånadersränta på 2,49 procent – fortfarande klart lägst av storbankerna. Medan Nordea har 2,58 procent, Swedbank 2,60 och Handelsbanken 2,68. Det är lite upp- och nervända världen i bankernas räntesättning.

I en perfekt konkurrensutsatt värld borde bankerna med lägst finansieringskostnader erbjuda minst lika låg ränta som konkurrenterna (och ändå kunna tjäna mer). Därför är det intressant att se en redovisning av bankernas upplåningskostnader. Men till nästa fråga, varför ska bara banksektorn visa marginaler och inte Ica?

Då kommer vi över till nästa myndighetskritik: den från Konkurrensverket. Granskningen, som kom i förra veckan, visade att bankernas bruttomarginaler för bolån har ökat och att låntagarnas förhandlingsläge har försämrats.”Vi vill att det skapas mer effektiva regler som ger konsumenterna verklig möjlighet att spela ut banker och fondbolag mot varandra”, sa Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Bland annat vill man ”se över beräkningen av ränteskillnadsersättningen för minskad inlåsning av kunder.”

I klarspråk: göra det enklare för kunderna att bryta bundna låneavtal. Svag konkurrens och låg transparens – det är ingen fördelaktig ekvation för kunderna. Dessutom det kanske självklaraste: går det åt pipan för Ica kommer butiken inte räddas av skattebetalarna.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter