Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

I dag är en ödesdag för SAS. I alla fall på pappret. I slutänden handlar det just nu om en fråga: är bankerna beredda att hålla i yxan?

Final Call. Sista chansen. I dag, söndag, avgörs SAS framtid. Om inte facken säger ja till de hårdföra kraven är det konkurs. Punkt. Det är i alla fall det budskap ledningen har trummat ut den gångna veckan.

Hittills mitt på söndagen kommer splittrade signaler. Medan Unionen, som representerar den svenska kabinpersonalen, säger att förhandlingarna går framåt, uppger källor för danska medier att SAS-ledningen avvisar piloternas motförslag.

Förskönande, slitna klyschor om bolagets framtid har varit som bortblåsta från ledningens håll. Den sparplan med lönesänkningar och försämrade villkor som SAS har presenterat är den som gäller. Bolaget hänvisar till ägare och långivare. När SAS vd Rickard Gustafson går till förhandlingsborden, har han alltså dykt upp i en bakbunden skepnad: jag kan inte göra något, det är bankerna som bestämmer.

Frågan är om bankerna vågar diktera SAS öde. Bolagets primära bankrelationer är, enligt uppgift, Nordea, Danske Bank, DNB och SEB. De står tillsammans för den största delen av finansieringen.

För Wallenbergsfamiljen innebär en SAS-konkurs en trippelförlust. Deras bank SEB är inte bara en av de största långivarna, utan samtidigt huvudsaklig inlösandebank – vilket betyder att man kommer att få betala en stor del av de oanvända flygbiljetterna köpta med kort. Dessutom äger Wallenbergsstiftelsen över 7 procent i SAS. Konkurs vore riktigt smärtsamt och flera av sfärens medarbetare vill aktivt, enligt uppgift, förhindra det.

LÄS MER: Norman ”Det är upp till SAS hur paketet ser ut”

Då är det sannolikt någon annan bank som måste vara mer drivande i slutprocessen. Dessutom är det svårt och kostsamt politiskt, med svenska staten som äger över 21 procent i flybolaget. Att Peter Norman redan tidigare ringt runt och hetsat bankerna att ge förlängda lånelöften säger något om desperationen.

Om facken inte går med på att mötas hela vägen, men en bra bit, är det då verkligen läge att sänka ett bolag som faktiskt inte är konkursmässigt i dagsläget?

Det råder ingen tvekan om att SAS är ett sargat bolag, som misslyckats med att positionera sig på den avreglerade flygmarknaden. Förutom hård konkurrens, har på senare tid ökade flygbränslepriser och valutakurser bidragit negativt till resultatet. Men bolagets siffror visar i dagsläget inte ett bolag vid stupet.

LÄS MER: Försiktigt hoppfullt från facket.

Rapporten för tredje kvartalet indikerade att helåret 2012 trots allt skulle kunna bli vinst. Soliditeten, det vill säga hur förmöget bolaget är, har ett par år tillbaka legat stabilt. Samtidigt har bolaget likvidiet på 2,4 miljarder kronor. Alla bedömare är dock överens om att bolaget behöver sänka sina personalkostnader kraftigt för att skapa lönsamhet – och för att överleva.

Från bankhåll verkar det ändå som att ultimatumet står fast.

– Jag är helt övertygad att om man inte kommer till en uppgörelse i dag kommer man sätta bolaget i konkurs, säger en person från en av de mindre långivarna.

– Ingen är beredd att gå in med mer pengar om man inte kommer till den överenskommelsen. Den här gången är det allvar. Jag tror förhandlingsutrymmet är väldigt begränsat. SAS har fått så många chanser att komma till rätta med problematiken.

Men något slags förhandlingsutrymme måste det ändå finnas. Annars vore de senaste dagarnas förhandlingar, fram och tillbaka med facken, helt förgäves. Var SAS riktiga smärtgräns går, eller i slutändans bankernas, är det nog ytterst få som känner till – om ens SAS-ledningen själv. Och det är den gränsen som snart kommer avgöra om SAS-sagan är slut.

Fler bloggar