Annons

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Det råder onekligen delade meningar om den nya sparformen räntebevis. Nordeas talespersoner och Avanza Banks sparekonom Claes Hemberg pratar sig varma om den nya placeringssparformen. Organisationen Aktiespararna är kritisk.

– Banken drar sig undan den risk som man normalt har vid in- och utlåning. Man skjuter över risken på kunden. Men ändå tar banken betalt som om man tog risk, säger Aktiespararnas vd Günther Mårder till SVT:s Rapport.

Å andra sidan är det en kritik som kan appliceras på de flesta fonder och produkter som bankerna erbjuder. Jag har redan uttryckt vad jag tycker om bankernas lönsamma fonder här. Kunderna står för hela risken, medan banken tar betalt. Då kan det handla om avgifter på upp till 2,5 procent.

Det bör poängteras att alla har intressen i det här. Det är inte förvånande att Nordea och Avanza, som säljer produkten, är positiva. Och att Aktiespararna – som vurmar för högt direktägande i aktier – är negativa. Samtidigt har båda sidor sina poänger.

Räntebevis går ut på att privatpersoner, via banken, lånar ut sina pengar till ett företag. Det här företagslånet ger bättre ränta än ett sparkonto, det handlar om 4-8 procent om året.

Men risken, om det aktuella bolaget går i konkurs, är spararens. I dag finns räntebevis i sex olika bolag. Samtliga är stora och stabila, som AB Volvo, Ericsson och Stora Enso. Även om risken finns i teorin, måste sannolikheten för att någon av dessa giganter skulle tvingas ställa in betalningarna och gå i konkurs i närtid betraktas som minimal. Dyker det däremot upp räntebevis i skakiga bolag som SAS borde spararna dra öronen åt sig.

Att det ändå finns en risk, får vi anta att alla försäljare (kallade rådgivare på bankspråk) är tydliga med. Avanzas reklamfilm för produkten, som är en intervju med en Nordea-chef, är kanske inte den mest förtroendeingivande. Och där missar man uppenbarligen den viktiga detaljen om risken.

Men det SVT:s källa – inifrån Nordea – är mest kritisk till är att Nordea tar ut årliga avgifter utan att banken gör någon viktig nytta. ”Man lurar på folk en risk”, säger källan. Det känns i och för sig som en ganska generell kritik, som stämmer in på de flesta fonder och produkter som bankerna säljer.

Bankerna försöker hela tiden hitta nya sätt att tjäna pengar. Problemet är att avgifterna och vad kunderna betalar i kronor och ören sällan är glasklart i bankernas produkter. Den stora guldgruvan för bankerna är just att ta betalt i procent och att göra det varje år.

Det är väl knappast en nyhet att banker inte jobbar med välgörenhet.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter