Annons

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Tänk att varje gång du går in i en klädbutik måste du betala vid ingången. Butiken har ju omkostnader som hyra, inköp och personal. Så tänk om de plötsligt sa att de bara inte kan låta kunder vandra omkring där inne planlöst, helt gratis. Alla måste betala.

Nu är ju det inte särskilt trovärdigt i handelsvärlden. Om en butik började införa betalning, skulle kunderna sannolikt promenera vidare till nästa.

I bankvärlden, däremot, är det lättare att göra lite som man vill. Som SvD Näringsliv skrev i helgen har de flesta storbanker omkring 0 procents ränta på sina konton. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, ligger drygt 900 miljarder av svenskarnas sparkapital på lönekonton utan ränta – eller sparkonton utan bindningstid och därmed lägre ränta. Ingen särskilt framgångsrik sparform för kunden, men desto mer lönsamt för bankerna. Trots 0-0,05 procents ränta på många av storbankernas konton, samlas många miljarder där i sparkapital.

Men det räcker inte med att tjäna på att ge noll procents ränta. Kunden ska dessutom betala för att få ha sina konton hos de flesta banker, om man nu vill kunna göra betalningar också. Avgiften varierar. Den ligger till exempel på 25 kronor per månad hos SEB och dras direkt från kontot. Medan det hos Swedbank kostar 39 kronor* att bli kund, eller så kallad nyckelkund som gör att man kan använda bankens tjänster. Då – kan man läsa på hemsidan – ingår alltifrån internetbank och bankkort till nyhetsbrev. Men den där lilla stjärnan (*) kan vara värd att följa upp. Den visar nämligen att det inte räcker med 39 kronor i månaden. Utan längre ner framgår att:

* Avgifter och kostnader kan tillkomma vid användning av tjänsterna.

Typiskt. Om kunden bara ville titta på tjänsterna och kanske berätta för grannen att man har tillgång till dem kostar det 39 kronor. Om man däremot hade tänkt sig använda dem kan det kosta mer.

Summorna för att använda banken kan tyckas lite för varje enskild kund, runt 25-39 kronor i månaden, men det blir lätt stora pengar för bankerna som har tusentals kunder.

Det stannar alltså inte vid att ge 0 procent i sparränta, du ska dessutom betala för det.

Som bank kan man alltid hänvisa till den låga reporäntan som i dagsläget är 0,75 procent. I en lågräntemiljö är det inte lika lätt att erbjuda höga sparräntor. Men å andra sidan finns mindre banker (med insättningsgaranti) som kan erbjuda sparräntor på upp till 2 procent.

Storbankerna är i regel betydligt bättre på att erbjuda billigare bolån än de mindre bankerna, så det är inte konstigt att de lyckas locka bolånekunder. Men att storbankerna har fått in så mycket sparkapital med sina låga räntor är egentligen obegripligt.

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, sa i SvD:s artikel att ”det gäller att se sig omkring och se vad man kan få för ränta.”

Något hon, av naturliga skäl, inte kan säga i klarspråk är det mest raka: spara inte hos min arbetsgivare. Eller någon av de andra storbankerna.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter