Neuraths börsblogg
Carolina Neurath
Carolina Neurath
Självkritik ligger i tiden. Nyligen var det banksektorn som använde debattsidorna för att bre ut ursäkter för sin historia. Nu är det riskkapitalisternas tur. Branschaktörerna medger att man inte alltid ”uppträder på ett seriöst sätt”.
Det handlar om att putsa fasaden skinande ren. Dyra, skickliga rådgivare tas in som hjälp. Wallenbergsfärens EQT använder till exempel den forne finansministern Pär Nuder. Och kommunikationsfirman JKL, där bland annat Göran Persson är rådgivare, hjälper flera andra mäktiga riskkapitalister.
Tidigare har riskkapitalbolagen omgärdats av hemlighetsmakeri och kommunikativa tabbar. Hur man hanterar medieintresset fick jag själv erfara när jag för några år sedan hade en intervju bokad med Altors vd. Väl på plats visade det sig att bolaget i sista stund, utan att meddela något i förväg, hade bytt ut vd:n mot en okänd partner. Det blev inte så mycket mer av det mötet än dålig stämning – med andra ord ingen intervju över huvud taget.
Men vad gäller öppenheten har något hänt. Åtminstone har ett par riskkapitaljättar insett att de behöver ta steget ut i medieljuset. För det verkar som att det stora riskkapitalet håller på att delas upp i ett A och ett B-lag vad gäller transparensen. Riskkapital har länge varit synonymt med de fyra stora jättarna; EQT, Altor, IK och Nordic Capital.
LÄS MER: ”Vi kan inte gömma oss längre”
De två senare verkar inte lika förtjusta i att träda fram i ljuset. Jag har besökt både Altos och EQT:s kontor vid ett flertal tillfällen de senaste två åren och intervjuat båda vd:arna. Båda bolagen kommer med proaktiva förslag för att förbättra på sitt anseende. EQT vill sakteligen dra sig ur skatteparadis (även om 90 procent av fonderna fortfarande är placerade på kanalöar). Och man meddelade så sent som i veckan att ett nytt svenskt ägarbolag, med ökad transparens, ska startas. Altor försöker också förbättra sin kommunikation utåt – senaste initiativet är en hemsida med syftet att bli mer öppet och visa på hur riskkapital gör nytta. Och på måndag håller bolaget kapitalmarknadsdag dit man bjudit in journalister.
Från IK och Nordic Capital är det däremot fortfarande tunt med presskonferenser och vd-intervjuer. IK:s grundare Björn Savén, som är det kända namnet i bolaget, har lämnat landet för England. Han var först i Sverige att starta riskkapitalbolag. Och när sektorns representanter i dag skriver en debattartikel på DN Debatt kan inte ens IK:s och Nordic Capitals egna vd:ar vara med och signera. I stället skickas en Nordenchef respektive en partner fram för att sätta sina namn bredvid EQT:s och Altos vd:ar.
LÄS MER: Göran Persson hyllar riskkapitalet
Artikeln går delvis ut på att visa självkritik. De erkänner att man inte har tagit konsekvenserna av att ägarformen ”blivit en så stor del av den svenska ekonomin” och riskkapitalisterna vill nu utveckla en uppförandekod för sig själva. De konstaterar också i artikeln att alla riskkapitalister inte ”uppträder på ett seriöst sätt”.
Inträdet i svenska välfärden satte nytt ljus på riskkapitalbolagen. Att kliva in i strålkastarljuset är nog ingen helt frivillig aktivitet. Bolagens investeringar i skola, vård och omsorg tvingar dem att bli mer transparenta. Allmänintresset är stort. Och debatten är livlig. Vad man än tycker om vinst i välfärd eller inte, finns ett par faktorer som fortfarande inte rimmar perfekt med den nya blänkande fasaden.
Kreativa skatteupplägg, höga avgifter mot investerare – som AP-fonder – och skyhöga ersättningsnivåer pratar aktörerna själva inte lika högt om. Skatteverket driver omfattande processer mot riskkapitaljättarna. Och SvD:s genomgång i början av året visar att ett trettiotal personer på de största riskkapitalbolagen tillsammans har tjänat över 1,5 miljarder kronor på bara tre år. Och då är långt ifrån alla inkomster redovisade, enligt Skatteverket. Under de senaste tre årens genomgångar av riskkapitalisternas inkomster har till exempel EQT:s vd, som toppat löneligan, fått nära 300 miljoner kronor.
Då spelar det ingen roll hur mycket pengar man strör över pr-rådgivare. Skyhöga ersättningar och ägandet av välfärdsbolag – det är en ekvation som alltid kommer vara svår att försvara för allmänheten.
