Annons
X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

I år delar storbankerna ut över 35 miljarder kronor till ägarna. Nästan lika mycket har bankerna tjänat årligen tack vare Anders Borg – genom statsgarantin, enligt en forskningsrapport. Men att Borg grävt ner sin verbala stridsyxa kan i längden betyda högre räntor.

– Jag ser naturligtvis hellre att bankerna är i god form än dålig, sa finansmarknadsminister Peter Norman nyligen om storbankernas rekordutdelningar. Anders Borg står bakom den nya mjuka strategin, som aldrig hörts tidigare från finansdepartementet.

Vad som i själva verket ligger bakom ministrarnas genomtänkta svängning är oklart. Men en teori är att staten håller på klippa banden till storbankerna. För en sak är klar: hur hes en minister än skriker sig kommer det inte att leda till kraftigt sänkta bolåneräntor. Det är inte så ekonomi fungerar. Det fenomenet kallas politik eller, mer ordagrant, röstfiske.

Däremot finns andra förklaringar till att ministrarnas nya mjuka ton mot bankerna kan vara synonymt med ökade kostnader för bolånetagarna. I Sverige har det länge funnits, precis som i de flesta länder, en så kallad implicit statsgaranti. Det vill säga stora banker tillåts inte gå i konkurs.

Den här försäkran är enormt värdefull för storbankerna eftersom den ger lägre finansieringskostnader. I praktiken ses det närmast riskfritt att låna ut till svenska banker – man vet ju att de aldrig går i konkurs. Åtminstone har det varit så historiskt.

Enligt en omfattande forskningsrapport, publicerad av Riksbanken, gav den här garantin bankerna i genomsnitt 86 räntepunkter lägre upplåningskostnader, mellan åren 2002 och 2010. Omräknat till kronor handlar det om i snitt 30 miljarder kronor per år som bankerna tjänat tack vare staten.

Det är alltså nästan lika mycket som bankerna nu delar ut till ägarna. Totalt delar de fyra storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank ut 35,3 miljarder i år.

LÄS MER: Rekordutdelningar för banker

Med den gåvan från staten är det inte konstigt att bankerna aldrig öppet ryter tillbaka mot Anders Borg. I stället tar de bara emot, tyst och tacksamt. Det är ingen slump att det bara är mindre bankföreträdare, som Länsförsäkringars vd, som har slagit tillbaka mot ministerns kritik.

Däremot kan det vara just den presenten – statens miljardsubventionering av bankernas upplåningskostnader – som är på väg att försvinna. Svenska staten vill inte hålla på och rädda banker. Storbankerna ska kunna stå på egna ben. Och blir det en kris får de ta hand om det själva (om det nu verkligen blir så återstår att se).

Att staten drar sig undan kan fortsätta att leda till lägre kreditbetyg för bankerna, som i sin tur kan leda till högre finansieringskostnader – och följaktligen högre bolåneräntor. Det bekräftas inte minst av att kreditvärderingsinstitutet Moodys sänkning av två svenska bankers kreditbetyg förra året. Det motiverades just av att ”svenska staten skickat signaler om att man inte kommer att gå in och rädda bankerna” vid en ny finansiell kris.

Lägre kreditbetyg betyder alltså i längden i regel högre räntor. Till exempel är det inte konstigt att de mindre bankerna står för de högsta räntorna i SvD Näringslivs räntekarta. De har högre finansieringskostnader än storbankerna.

LÄS MER: Sök bland tusentals räntor i SvD:s räntekarta

Det har varit lätt för ministrarna att skälla obehindrat så länge de i praktiken är den hand som föder storbanksektorn. Då vet man att det inte blir några motangrepp. Men om den dyrbara garantin nu håller på att försvinna, då är det inte lika lätt att bråka. Och det kan vara därför kritiken tystnat från finansdepartementet.

Anders Borg höll högt tonläge mot bankerna på SvD:s bankkonferens Nordic Bank Summit, och utlovade hårdare regleringar.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter