Annons

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Postkodlotteriets vd fortsätter att ducka för intervjuer. I vanliga fall vill jag alltid att de man granskar får ”tala ut” och ge sin version. Som till exempel efter revisionsgranskningen, fick alla fyra topparna från de största revisionsbyråerna säga sitt. Någon kände inte alls igen sig i granskningen, medan någon tyckte att debatten som uppstod var bra. Det viktiga var att de granskade fick ge sin bild.

I Postkodlotteriet – ett bolag med över 1 miljon kunder – vill vd:n inte tala ut. Han vill inte ens svara på enstaka frågor, som hela tiden uppstår under den fortsatta granskningen. Eftersom andra på bolaget inte kan svara på de flesta frågor på rak arm, utan måste ”få kolla det” (förmodligen med vd) blir det heller aldrig några riktiga intervjuer över huvud taget. Ett annorlunda agerande från ett så publikt bolag.

Forskaren Jörgen Hettne har, på uppdrag av Riksrevisionen, utrett Postkodlotteriet. Han menar att den typ av marknadsföring som Postkodlotteriet sysslar med är i strid med EU-rätten.

Här är några nya frågor.

UPPDATERAD. En del av frågorna har nu fått svar av lotteriets marknads- och försäljningsdirektör Anders Årbrandt.

* Kan Postkodlotteriet säga emot att man har en aggressiv marknadsföring som både forskaren Jörgen Hettne  och många läsare anser?

– Jag är stolt över vår marknadsföring och tycker att den varit väldigt framgångsrik. Vi har ökat omsättningen år efter år på ett bra sätt och vi får nya kunder. Jag tycker att våra kunder ska ha vårt erbjudande 8-10 gånger per år ungefär. Det är en alldeles lagom nivå i förhållande till hur många marknadsbudskap som konsumenter nås av, säger Anders Årbrand och berättar att man köper adresser för den riktade reklamen av Skatteverket.

Ni har både tv-reklam, ringer och skickar hem riktad reklam, tror du inte man nås av Postkodlotteriet mer än några gånger per år?

– Men vi har en kampanj 8-10 gånger per år.

Konsumentombudsmannen och läsarmejl uppger att även folk som är med i Nix-registret får samtal från er?

– Det är beklagligt. Om man anmäler sig till Nix-registret tar det cirka tre månader innan  Nix-registerna blir uppdaterade. Vi respekterar det men det finns en ledtid innan det får genomslagskraft.

Ser ni inga problem med att reklamen kan leda till spelmissbruk? 

– Jag tycker det är en viktig fråga. Men vår huvudprodukt, Postkodlotten, är en rätt långsam spelprodukt. Där betalar man en månad innan och vi gör dragningen månaden efter. Det som driver spelmissbruk är snabba resultat.

Och de digitala produkterna?

– Vi har egen spelreglering på vår hemsida där spelarna själva får sätta sina nivåer och antal spel. Vi har också en egen maxgräns för hur många spel i månaden man får spela.

Spelarna får alltså uppge själva hur mycket de spelar?

– Ja, och sedan har vi ett tak i den spelregleringsmodellen.

Frågor som fortfarande saknar svar:

* Postkodföreningen och själva bolaget Novamedia Svenska Postkodlotteriet har samma adress, och det är Postkodlotteriet som svarade i Postkodsföreningens namn när det handlade om ett klagomål från Konsumentombudsmannen om otillbörlig marknadsföring. Jörgen Hettne säger att ”själva föreningen framstår som en chimär. Det verkar inte vara så mycket av en självständig förening, utan snarare ett förkläde till ett aktiebolag”. Hur kommenterar Postkodlotteriet det?

* Enligt en riktad rekryteringsannons ska de ideella stiftelserna rapportera till Postkodlotteriets vd Niclas Kjellström-Matseke, något som kan strida mot stiftelselagen. Ni kallade det en ”olycklig formulering”. Menar ni att en av Sveriges största rekryteringsfirmor har missuppfattat hela uppdraget?

* Kulturstiftelsens ordförande Björn Sprängare medgav att det kan bli problem i styrelserna när vd för Postkodlotteriet lägger sig i. ”För vi har inte alltid samma uppfattning som han har. I slutändan är det ändå stiftelsens styrelse som har ansvaret. Det viktigaste och svåraste i sammanhanget är att kunna värdera och se till att pengarna inte hamnar i fel ficka.”

Vad är Niclas Kjellström-Matsekes uppfattning i frågan, har han någonsin försökt få stiftelserna att stöjda projekt som marknadsför lotteriet snarare än att se till att pengarna hamnar där de gör mest nytta? Eller när är det som styrelsen och han inte har samma uppfattning?

* Björn Sprängare sa också att det ”är en knepig gränsdragning, när man har ett kommersiellt lotteri som marknadsför sig ganska hårdhänt. Sedan har man en välgörenhetssida som ska sitta på en armlängds avstånd från lotteriet, och det är väldigt svårt. Det är också så att välgörenhetssidan blir en del av marknadsföringen.”

Delar Niclas Kjellström-Matseke den uppfattningen att välgörenhetssidan blir en del av marknadsföringen?

SvD Näringsliv har en rad frågor till men hoppas att Postkodlotteriets vd till en början kan ge svar på ovanstående.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter