Annons
X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Finlands Bank meddelar att man nu inspirerade av Sverige vill införa ett lånetak för bostadslån. Finland ser därmed ut att agera i god tid, till skillnad från vad många anser gjordes i Sverige. Flera faktorer pekar på att risken för en bostadskrasch är mindre i vårt grannland än hos oss.

”De mest sannolika ställena att leta efter nästa fastighetskrasch är Finland och Sverige.” Den varningen kom från storbanken Commerzbank i förra veckan. Samtidigt börjar Finlands Bank nu bekymra sig över den ökade skuldsättningen i landet och vill ha ett lånetak för bostadslån, precis som infördes i Sverige 2010. Det innebär att man inte får låna över 85 procents av bostadens värde.

Skillnaden är att Finland agerar i tid. Om en krasch hägrar eller inte på bostadsmarknaderna i Finland eller Sverige är omöjligt att veta. Men hur man än vrider och vänder på siffrorna, verkar Finland i alla fall ha lite godare förutsättningar att hindra en eventuell krasch. Likheterna mellan grannländerna är att huspriserna har stigit kraftigt i över tio år. Men olikheterna är flera.

I Finland existerar knappt amorteringsfria lån. Där finns en helt annan kultur: målet med lånen är att betala tillbaka dem. Den vanligaste planen är att bolånet ska betalas av på 30 år. Den kalkylen finns i många europeiska länder. Men det är något som vi svenska bolånetagare inte ens är i närheten av. Här ligger den genomsnittliga återbetalningstiden för bolån på 125 år, enligt statistik från Statens bostadskreditnämnd.

LÄS MER: Blogg – historiskt priskrig på bolån

De finländska hushållens skuldsättning uppgick förra året till 114 procent av hushållens disponibla inkomst. I Sverige är hushållens skulder 165 procent av den disponibla inkomsten. Ändå har finländarna länge haft lägre boräntor än svenskarna. Det beror delvis på att de har haft den krisade valutan euro och en lägre styrränta.

I Sverige har skuldutvecklingen gått svindlande fort. Hushållens skulder har tredubblats på drygt ett decennium. Vid millenniumskiftet låg hushållens skulder på runt 900 miljarder kronor. I dag är de över tre gånger så stora, och närmar sig 3000 miljarder. Nivåer som vi aldrig tidigare har skådat.

Medan de privata skulderna är ett huvudbry i Sverige, har utmaningen i Finland främst handlat om den statliga skuldsättningen. I 2013 års statsbudget är intäkterna cirka 47 miljarder euro medan kostnaderna är så stora som 54 miljarder. En ekvation som inte är hållbar.

SE MER: vilken bank ger lägst boräntor just nu, jämför här själv med de officiella listpriserna

Sverige får i stället ofta beröm för välskötta statsfinanser. Men här börjar det i stället pratas allt mer öppet om att bubblan på bostadsmarknaden är ett faktum. Och att det är försent att göra något åt det nu.

– Den svenska bostadsmarknaden borde ha hanterats för tio år sedan genom minskade ränteavdrag och införande av bolånetak, sa nyligen Finanspolitiska rådets ordförande Lars Jonung.

Om man däremot nu vidtar för mycket åtgärder nu, ansåg han, finns risken att man skulle spräcka bubblan. I så måtto är det smart att grannlandet följer det svenska exemplet med bolånetak – innan det är för sent.

Följ börsutvecklingen i SvD:s börstjänst

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter