Annons

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Brottsmisstänkta Jan Åke Jonsson, som nu är släppt på fri fot, behöver förmodligen inte oroa sig över sina börsnoterade styrelseuppdrag. På Stockholmsbörsen är allt snabbt förlåtet. Bara i statligt ägda Vattenfall finns risk att han får lämna uppdraget.

Det svenska näringslivet är fullt av bästisar. Tomma stolar i börsbolagens styrelserum fylls inte sällan med kompisar och närbesläktade till ägarna. Det behöver inte vara något dåligt med det – så länge bolaget går bra och alla ledamöterna sköter sig.

Det är först när det väl går utför som kompisbanden blir ett problem; när oegentligheter uppdagas som borde ge anledning att omvärdera lämpligheten i en styrelseposition. Men sett till historien är det lätt att tro att ägarna, tvärtom, låter bli att fundera över huruvida en kritiserad styrelsemedlem är den absolut bästa för bolaget.

Kanske är det särskilt svårt när det handlar om en väl omtyckt person, som den forne Saab-chefen Jan Åke Jonsson, som är utsatt för grova brottsmisstankar. Han är en av tre tidigare Saab-chefer som greps i går, misstänkta för grovt försvårande av skattekontroll under åren 2010 och 2011. Det handlar om brott som kan ge den tidigare Saab-vd:n fängelse i upp till fyra år.

Samtidigt sitter Jan Åke Jonsson i styrelserna i bland annat börsnoterade fastighetsbolaget Castellum, noterade bilprovningsaktören Opus Group och statliga Vattenfall. Men han kan känna sig lugn över sina uppdrag.

Det finns gott om exempel på ledamöter som gjort bort sig i ett bolag, men ändå sitter säkert i styrelsen i ett annat. Som Telia Soneras vd Lars Nyberg som lämnade sitt vd-jobb efter kritik för tvivelaktiga affärer i Euroasien. Eller Mats Qviberg som sedan flera år är misstänkt för grova brott i HQ. Eller Lars Westerberg som tvingades lämna Vattenfall efter att i hemlighet ha beviljat den tidigare vd:n otillåten fallskärm. För att inte tala om de flesta som var med på ett hörn i Vattenfalls kritiserade Nuonaffär.

Ändå sitter de alla säkert i sina styrelsepositioner – och har ansvaret för andra bolag än det man varit med och på ett eller annat sätt förstört för.

Att det är vänskapskänslor som först infinner sig visades inte minst i SvD:s intervju med Adam Gillberg, vd för Ledstiernan, som äger Polstiernan där Jan Åke Jonsson är ordförande.

– Jag är oroad för min vän och ordförande som jag har stort förtroende för, var Gillbergs spontana kommentar.

Gulligt sagt, men inte särskilt professionellt.

LÄS MER: Blogg – styrelser välkomnar kritiserade makthavare

Ägarna borde i stället först ställa sig frågan: hur rimligt är det att brottsmisstänkta är högst ansvariga för vårt bolag?

Nu gick det snabbt för Jan Åke Jonsson innan han släpptes på fri fot, men han är fortsatt misstänkt.

Svenska staten, som ägare, har efter stora påtryckningar tidigare kunnat visa handlingskraft, och ”kastat ut” kritiserade styrelsemedlemmar. Så Vattenfall-posten är förmodligen den enda som hänger löst för Saab-chefen.

Och mycket riktigt, strax före 14-tiden i dag, meddelade Erik Thedéen, statssekreterare på finansdepartementet, att:

”Mot bakgrund av det brott Jan Åke Jonsson är delgiven misstanke för anser vi att det är rimligt att han tar en timeout från sitt styrelseuppdrag i Vattenfall så länge denna process pågår”

Men Jan Åke Jonsson kan sannolikt känna sig lugn över sina uppdrag i börsbolag.

Följs mönstret, så sitter han säkert.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter