Wahlroos vardag – med konjak och sällskapsdam

Den nya boken om Björn ”Nalle” Wahlroos, ordförande i Nordea, hade alla möjligheter att blotta en del skandaler om den färgstarke banktoppen. Om det fanns några. Men tvåhundra intervjuer senare av tjugofem journaliststudenter tonar snarare en ”ganska välvillig bild” fram av den finlandssvenske företagsledaren.

LÄS MER: Kungen Wahlroos ständigt aktuell

Att hans anställda på försäkringsjätten Sampo beskriver honom som ”en demonisk och råskällande chef” kan knappast ses som förvånande. Att han inte låter sig tystas som ett lamm av presschefer – som vill putsa bolagets fasad – vet vi också. Inte minst blev det tydligt vid det numera berömda ”250 kvadratmeter låter kanske mycket för en redaktör-citatet”

I bokens svallvågor är det i stället hans kända far Bror ”Buntta” Wahlroos som framträder som skandalchefen. Wahlroos befäste tidigt sitt epitet som renässansfursten på Handels- och industriministeriet. Finlandssvenska Hufvudstadsbladet har efter boken intervjuat ”Bunta” Wahlroos ex-sekreterare Pirkko Pasanen.

Hon beskriver sin första tid som ”hemsk”.
– Jag var en landsflicka och han var på mig hela tiden. Ibland jagades jag runt skrivbordet, säger hon i intervjun med Hufvudstadsbladet. Men läget blev bättre när Wahlroos skaffade sig en assistent:

– Hon gick under benämningen ”den lilla svarta” och var att beteckna som hans sällskapsdam, några riktiga arbetsuppgifter hade hon inte, säger Pirkko Pasanen och berättar hur Wahlroos tog med ”den lilla svarta” på alla representationsuppdrag.

Bror ”Buntta” Wahlroos, som under den här tiden var kanslichef på Utrikesministeriet, började dagen med en mellanöl klockan halv fem på morgonen, enligt sekreteraren. Det dracks friskt på Wahlroos rum och det var inget han skämdes över – tvärtom ville han gärna att alla skulle se hur sekreteraren passerade genom ministeriet med de klirrande glasen. Kom det en ambassadör på besök klockan åtta (på morgonen) blev han bjuden på konjak.

Redan vid sitt första möte med ”Buntta” 1973, beskriver Pasanen hur hon mötte en kraftigt berusad man.
– Plötsligt ser jag framför mig en stor cigarr- och konjaksdoftande gestalt som fyller dörröppningen, berättar hon för Hufvudstadsbladet. 

Verkar finnas oändligt många historier om ”Buntta” – såg det här på twitter nu till exempel:

Pirkko Pasanen säger att hon inte skulle berättat allt det här om det inte var för att hon visste att ”Buntta” Wahlroos sitter där i himlen och ”skrockar och gnuggar händerna av förtjusning”

– Han var sådan. Ju värre historier desto bättre.

Undra om sonen, Björn Wahlroos, håller med.