Ränteavdraget skapar debatt

Få ämnen engagerar som bolån – och ränteavdraget som vi skrev om i går var inget undantag. Just ränteavdraget nämns ytterst sällan som en lösning på skuldexpansionen. Kanske för att för få vill ta i debatten, och för att det upplevs meningslöst när båda politiska lägren ger ett entydigt besked: ”Vi för inga diskussioner om att minska ränteavdraget”. Samtidigt medger de att ämnet är känsligt. Och frågan väcker debatt. Kommentarsfältet och mejlen har strömmat in.

En tidigare politiker, som var moderat riksdagsledamot åren omkring millennieskiftet, mejlade och berättade att frågan var hopplös att lyfta internt i partiet redan då. ”Det tycks aldrig vara rätt tidpunkt och man är bara så politiskt rädd för denna fråga”, skriver politikern.

”Det är så många skäl för att denna reform måste genomföras på sikt att det är toppen att ni skriver om det. Om man sänker skatten på sparande i motsvarande grad (vilket bör göras för att få skattesystemet konsistent) så gynnas också hushållen.”

En annan läsare skriver att: ”Med tanke på att de flesta politiker, journalister och makthavare också 
har bostadsrätter eller villor som bostad är sannolikheten liten att något kommer 
att göras åt bostadsmarknaden under överskådlig framtid”.

Och den i särklass populäraste läsarkommentaren lyder: ”Politik handlar inte om att fatta kloka beslut. Politik handlar om att vinna val”.

Helsingborgs Dagblads ledarsida skriver att låneekonomin är rotad och inte kan ”skifta ben från en dag till den andra”, men anser att diskussionen måste föras ”öppet och seriöst”. 

Men det är långt ifrån entydiga åsikter bland läsarna. Medan en tycker att jag har helt rätt i att frågan bör lyftas – och anser att inte göra något med ränteavdraget ter sig långsiktigt ohållbart – tycker en annan att ”Carolina har helt fel”. Och menar att de ”som ivrigt förespråkar slopade ränteavdrag, amorteringskrav, höjt bolånetak m.m. riskerar att framkalla det boprisfall som Sverige hittills lyckats undvika. Vissa vill säkert ha ett sådant boprisfall av egoistiska skäl, men det vore inte bra för Sveriges och bankernas ekonomi.”

Då håller jag nog mer med förstnämnda läsaren om att de flesta journalister också har en bostadsrätt eller villa – och inte drömmer om ett boprisfall. Däremot kan nog alla ekonomisk sinnade hålla med om att riksbankschef Stefan Ingves mål om att få till ”en mjuk inbromsning” av bostadspriser vore sunt. Just nu pekar inget på det. Enligt den senaste statistiken fortsätter priserna på bostadsrätter i landet att ticka uppåt.

Visa kommentarer (65 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Olle Zachrison, chef SvD Näringsliv Läs reglerna i sin helhet

  • http://pulse.yahoo.com/_X6QR7DYEQWGHCH2BYBKQ54FP6M Martin Dahlgren

    visst är börsuppgången i USA imponerande, men inte ens en cowboyfantast kunde väl tro att bönor handen på hjärtat skulle vara en bättre investering än på börsen, för att inte tala om lite bomull, några sällsynta metaller etc, själv skulle jag tro att kålrötter och blomkål kommer att prestera bättre än Dow Jones, vi får väl inte heller glömma att om nu börsen i USA går upp så går den väl upp i USD räknat? Hur mycket stärktes inte alla andra valutor jämfört med dollarn? Inte så imponerande uppgång trots allt, nä kålrötter är mitt tips.
    Förresten var det någon som noterade att Barbie’s Flagship Store i Shanghai fick slå igen nu i dagarna, tydligen går inte allt att sälja i kina, inte ens med mördande reklam.

  • Hilfe!

    Obehaglig nyhet. Lite som att försöka få igång en ”bank run”. Om tillräckligt många hoppar på blir det självuppfyllande.

  • Anonym

    Landet USA rör sig mot det som ser ut som dess undergâng. Tvâ ting är viktiga här:
    Att det är detta som sker och
    Att det trots allt sker.
    De sista innebär sedan att det etablissemang som styr landet mâste förutsättas ha nâgot slags plan.
    Den planen ryms dock inte inom normala ekonomiska eller sociala ramar utan mâste vara av annan beskaffenhet. Till detta annorlunda hör scenariot krig.

  • Anonym

    jag har en alldeles egenteori om detta. blåkulla är berget elbrus i kaukasus. det ligger i georgien och är ca 5000 meter högt tror jag.
    i det gamla egypten, ca 1200 f.kr. invaderade ett kaukasiskt folk som kallades hyksos, hexos. den 5:e dynastin gick under och landet ödelades. här har jag alltså en teori för ursprunget till de båda orden. några exakta källor kan jag inte ange. mamlukerna ska ju ha härstammat från samma område, även de kristna slavarna i iran på sin tid. alltså georgien med omgivningar. alanerna som var i förbund med hunnerna ska ha kommit från norra kaukasus-med andra ord är kaukasus en härd för ”häxkrafter”? (stalin är väl paradexemplet!)

    • BigDemonicBunny

      Alla tecken vi har (teknologi, namn osv) tyder på att Hyksos kom ifrån någonstans i levanten, inte kaukasus. Deras namn är Kanaanitiska (eller i alla fall nordvästsemitiska) och deras vapen är konsistenta med den utveckling som skedde i Syrien/Levanten.

      Hästdragna stridsvagnar, vilket hyksos introducerade i egypten, skulle ha varit ganska oanvändbara i det kaukasiska bergslandskapet. Från sitt ursprung i centralasien norr om Aralsjön (cirka 2000 år f.kr) så sprider sig teknologin åt alla håll. 200 år senare har den introducerats till slätterna norr om kaukasus samt längs kaspiska havets kust.
      Men vi har ALDRIG hittat några fynd i kaukasus bergen, och teknologin tar 300 år till för att sprida sig söder om kaukasus, och spridningsvägen är snarare att den rundar kaspiska havet genom persien än tar sig över kaukasus.

      Troligtvis är det genom kontakt med Kassiterna som Hyksos lär sig att använda stridsvagnar.
      Men Hyksos betyder egentligen bara ”utländska kungar”, så de kan ha varit Kanaaniter, Amoriter eller vilka som helst av de för-Mittaniska makterna som härskade i Levanten. Eller flera av dem.

    • Anonym

      Om man ska vara noga så ligger Elbrus i Ryssland. Dock nära Georgien. Utan tvekan i Kaukasus. Bestigning av Elbrus rekommenderas. Det är inte svårt. Men högst i Europa. Det är inte säkert du kommer upp, pga höjdsjukan.

  • Anonym

    Det blir cykel o buss till Rikets Sal i kväll (måltiden). Får, hemska tanke, använda både kvast o slunga senare här hemma, Gud jag ber låt mig slippa.Måtte metereologerna ha fel prognos.

  • Anonym

    rättelse: hyksosinvasionen skulle ha påbörjats kring 1640 fkr och det var den 13:e dynastin med amenemeth II
    som föll (nedre riket). inkräktarna hade monterat lieblad på stridsvagnarnas hjul. (hur nu det såg ut?)

  • Anonym

     Skärtorsdagen..har för mej att den anspelar på grannlandets förehavanden,nämda dag ? 

  • Anonym

    Skärtorsdagen är och förbliver; kirurgens julafton.

  • Anonym

    har också funderat på namnet skärtorsdag-liebladen alltså? intressant att svenskan tagit till sig judarnas pesach-påsk…i engelskan pratar man om easter tex tyska ostern.

  • Fredrik Östman

    ”Skär” i ”skärtorsdag” har inget att göra med att skära och inte heller med färgen rosa (”skär” är här franska för köttfärgad), utan med det ”skär” som betyder ”ren” och som förekommer i texten ”Min älskling du är som en ros / en outsprungen skär”. Rosen är alltså inte nödvändigtivs rosa. De kalspolade klipporna som kallas skär gör det däremot för att de är rena liksom skärtorsdagen.

  • Anonym

    ja så var det-jesus tvättade lärjungarnas fötter-skär betyder ren…

  • Anonym

    I en kurs i religionshistoria på Lunds universitet framförde en kvinnlig lärare teorin (!) att häxkvasten smorts in med narkotiska växter och att kvinnorna gned sitt kön mot kvasten för en sexuell upplevelse som blev hallucinatorisk pga av växternas giftverkan: av kvinnornas upplevelser uppstod talet om färderna till Blåkulla. Att narkotikska modeflugor florerat i historiska tider kan ev. den s.k. Roparerörelsen under 1800-talet varit ex på: i det fallet var det ett LSD-rus genom mjöldrygan på rågen. Båda dessa teorier förekommer i en kyrkohistorisk diskurs.

    • Anonym

      folk har haft (har?) haft mycket för sig-uppe i kiruna fanns den s.k. korpelasekten-som ett prov på ståndaktighet hade man en övning där nakna småflickor rullade sig över männen-fick de stånd blev de uteslutna ur församlingen-ledaren korpela söp ihjäl sig-på den vägen är det.

  • Anonym

    I Tyskland brukar man säga att häxorna flyger till berget Brocken i Harzbergen på Walpurgisnatten (natten mellan sista april och första maj) och möter djävulen. Goethe gjorde denna folktro odödlig i sin Faust där han skrev om dessa legender.

    Känns som denna tradition måste vara kopplad till den svenska Blåkullatraditionen. Är denna tradition äldre eller yngre? Vet du, Dick?

    • Anonym

      Det finns en dikt från ca 1300 som nämner andeväsen som far till ”Brochelsberge” men där inget nämns om just häxor. I det tyska språkområdet nämns häxor i samband med Brocken år 1580 av läkaren Franziskus Joel. Hans sonson hade två söner som under 1600-talet gick i svensk tjänst och blev adlade under namnet Örnestedt. Det svenska omnämnandet från 1555 är visserligen något tidigare än Joels uppgift men å andra sidan fanns uppenbarligen en del ännu äldre traditioner i Tyskland även om just ordet ”häxor” inte har använts.

  • Anonym

    Heder åt politikern som mailade in. Frågan om avdragen är självklart kopplad till frågan om skatten på sparande.

  • Murray Rothbard

    Frågan om ränteavdraget är något utav en politisk bomb. Oerhört många svenska medborgare har mellan 20.000 – 40.000 kr i ränteavdrag varje år. Det är alltså inga småsummor vi talar om här, och i dessa tider röstar sannolikt en stor majoritet av folket med sin plånbok och inte ideologiska värderingar.

    De politiska makthavare som skulle träda fram och föreslå ett avskaffande av ränteavdraget skulle vara tvungna att ge denna grupp av väljare en minst lika stor skattesänkning (t.ex. slopad momskatt på mat, kläder, elektronik, slopad statlig inkomst etc) för att dessa väljare ska stanna kvar. Jag tror också att detta är det enda sättet som skulle möjliggöra ett avskaffande för ränteavdraget, annars skulle djupt skuldsatta svenska medborgare helt enkelt gå över till det parti som inte vill avskaffa ränteavdraget.

    Minns jag rätt så kostar ränteavdraget 20-25 miljarder kronor för den svenska staten, så det krävs rejäla skattesänkningar för att ett avskaffande ska bli möjligt,

    • Anonym

      Med 40 000 kr i ränteavdrag har man en total ränteutgift på 133 333 kr per år. Förutsatt en ränta på 4 % innebär det lån på strax under 4 000 000 kr, inte direkt normalt. En person som lånar 2 000 000 till 4 000 000 kr bör nog ha utrymme att klara av räntor på 6-8 %, för att amortera ner miljonbelopp om några år om ränta skulle stiga kräver lite mer än 133 333 kr per år!

      Klarar man 6-8 % ränta så klarar man att räntesubventionerna tas bort, det är ju samma sak som att räntan höjs från 4 till 5,7 %, inget större problem. Ser politikerna bara till att sänka i flera steg på några år är det inget problem alls för alla att anpassa sig.

      • Murray Rothbard

        Lån motsvarande 4 miljoner eller mer är inte ovanligt i Sverige, tyvärr…

  • Anonym

    Den här vinkeln med att makthavare i media och politik sitter på den sida som gynnas av stigande priser, är nog helt relevant. Ofta har man ju inte heller speciellt mycket andra tillgångar så en prognos om  boprisfall på t.ex. 5 proc per år kan nog kännas som att man håller på att bli utblottad, och inför dessa utsikter är det nog ganska klart vilka idéer och förslag man ska gynna resp missgynna. Här finns utrymmer för lite grävande journalistik, balansräkningen för våra makthavare och deras barn (glöm inte ekonomiredaktionen på SvD, hehe). Man kommer ihåg den tid då det var noga att redovisa ministrars aktieinnehav, den nutida versionen borde vara redovisning av bolån. Eller bäst är ju en fullständig detaljerad balansräkning.

  • http://pulse.yahoo.com/_LIPNZLIHVRU23HQJ52RYGLWJ3A Per

    Som vanligt har ränteavdraget rätt liten betydelse. Däremot påverkar det bostadsmarknaden oerhört om amorteringstakten styrs från 125 år till 30 eller 40 år. Detta händer inte frivilligt….

  • Anonym

    Finns ingen anledning att samhället ska subventionera nåt så destruktivt som skuldsättning.
    Vi riskerar kollaps av ekonomin då de som inte förstår bättre lånar och därtill saknar förmåga
    att amortera sin skuld.

    • Anonym

      Skuldsättning i sig är varken konstruktivt eller destruktivt. Du har säkert flera kompisar som jobbar på någon firma som startats med lån. Är det destruktivt? Får deras arbetsgivare någon gång nog vinst för att betala tillbaka lånen så kommer de betala skatt på vinsten. Är det då en subvention att de tidigare dragit av räntorna? Hade du skilt på konstruktiv och destruktiv skuldsättning så hade jag hållt med dig, men hur kan man praktiskt göra det?

      • Anonym

        Att ta lån kan ses som ett måste för att starta något nytt, men frågan är om lån ska krävas till verksamheter som har funnits i massor av år? Skulle det inte vara bättre att tex inte beskatta pengar så länge de finns kvar inom företaget utan endast vid uttag? Då skulle man som företagare kunna spara ihop till sin investering istället för att skatta bort alla pengar.  
        Och självklart anser jag inte att man kan ta bort ränteavdraget över en natt utan man måste trappa ner det stegvis, kanske en procentenhet om året till en början så att alla är med på vad som händer.

  • http://twitter.com/Bostadsbubblan Bostadsbubblan

    Ett måttligt prisfall på bostäder drabbar faktiskt inte speciellt många speciellt hårt. Stigande priser riskerar däremot att skapa en svensk skuldkris, något som är betydligt värre. Och som förstås medför betydligt kraftigare boprisfall, som (till skillnad från en pyspunka med måttligt fallande priser) drabbar många familjer.

    De som av ”egoistiska” skäl vill se stigande priser kan ju fundera litet på vad som händer den dag de vill byta upp sig till en bättre bostad, eller den dag de måste hjälpa sina barn att köpa lägenhet. I sammanhanget är det intressant att läsa vad The Economist skriver om bostadspriser:

    ”Strangely, people often regard house-price INFLATION as good news, even though it creates as many losers as gainers. They argue that rising house prices help to boost consumer confidence, and are part of the WEALTH EFFECT: as house prices rise, people feel wealthier and so spend more. However, against this must be set a negative wealth effect. An increase in house prices makes many people worse off, such as first-time buyers and anyone planning to trade up to a better property. ”

    http://www.economist.com/economics-a-to-z/h#node-21529793

  • Anonym

    Känns lite som Sverige hamnat i samma situation som Grekland.
    Politikera vågar inte genomföra nödvändiga reformer, för att vi
    har många medborgare med fingrarna djupt i syltburken.
    Då blir det skuldsatta proletariatet likväl förlorare, men de
    förstår det inte själva. Inte det heller, skulle man kunna säga.

    • Anonym

       Precis! Det är nog detta som är pudelns kärna. Ingen vågar säga att kejsaren (”sveriges tigerekonomi”) är naken.

  • Anonym

    Slopas ränteavdraget så kommer kapitalvinstskatt inte att vara ett bekymmer för 99,9% av alla svenskar. Då kommer priserna att rasa och kommande generationer räddas från att bli hålögda bolånetorskar som oss andra. Slopa ränteavdrag samt inför amorteringskrav på banklån!

    ”Amorteringsfria lån” är sådant som trafficking gangsters erbjuder sina offer mot ett liv i träldom, inget som en normalt funtad löneslav frivilligt ska ta på sig.

  • Anonym

    Vem har lön som räcker månaden ut? Högskattepolitik har minskat folks förmåga att amortera. Ränteavdrag har blivit ett sätt att höja inkomst.
    Sänk skatterna och minska ränteavdrag. Slår mot de mest belånade – oftast de rikaste, inte alltid men… Har man lånat till nåt trevåningshus med sjöutsikt i skärgården, så ska väl inte vi andra betala denna investering (prisökningen)

    • Anonym

       Helt rätt, ska ränteavdragen slopas eller minskas, måste det till en motsvarande skattesänkning initialt. På samma sätt som infört amorteringskrav bör medföra att räntan sänks ytterligare av Herr Ingves. Ingves vill nog sänka räntan mer, men kan inte, för då exploderar bolånen i våra ansikten. Men om amorteringskravet kommer, så kan han.

    • Anonym

        De senaste tio åren har svenska folket fått högre disponibel inkomst på grund av lägre skatter. Dessutom har ränta varit historiskt låg, så rum för amortering har varit större senaste decenniet än någonsin tidigare!

  • Anonym

  • Anonym

    Staten uppmuntrar lånande, bankerna uppmuntrar lånande, normerna i samhället är ”köp nu betala sedan”.

    Det är väl klart att folk lånar som tokiga när räntan är låg och ”Någon” tar hand om mig om jag kör i diket (tror man).

    Amortering skulle sätta naturliga tak på vad man får låna och minskade ränteavdrag (över tid) också dämpa skuldsättningen. Visst det finsn kanske andra metoder men att prata ned skuldsättninegn fungerar inte… 

  • Anonym

    Slopa ränteavdragen genom att trappa ner värdet av dem under en 10-årsperiod. Samtidigt minskar man skatten på ränteinkomster i samma grad. Och till slut: Ta bort avdrag för resor fram och åter till arbetet, detta är ju i grunden en typisk privat levnadsomkostnad som inte borde vara avdragsgill.

    • Anonym

      Det finns väl ingen skatteteknisk naturlag som säger att minskning av subventioner i nåt segment måste balanseras med minskade skatter i samma segment? Det går väl utmärkt att avskaffa ränteavdraget och behålla skatten på ränteinkomster? Själva vitsen med skatter är att ge inkomster till staten (kommunen, landstinget). Där finns hål att fylla, samtidigt bävar jag inför att tillföra politikerna skattemedel, det är inte alltid politikerna hittar de mest ömmande hålen att ösa pengar i.

  • http://www.facebook.com/people/Linda-Svensson/539548563 Linda Svensson

    Ja den politiska inkompetensen i Sverige är total (grekisk)  vilket hämtar sin förklaring i att den genomsnittlige riksdagspolitikern är en medelmåttigt begåvad men munvig populistisk fd ungdomsförbundshare som beklagligt nog upphöjts till rikets viktigaste ämbeten. Politiken och den kreativa analytiska förmågan blir därefter. För att inte tala om förmågan till självkritik och självrannsakan. Denna sällsynt grava närsynthet förhindrar en typisk riksdagspolitiker att se en fråga i ett större sammanhang, samt försenar varseblivandet av en annalkande avgrund tills man redan faller fritt. Nej det lagstiftas inte om amorteringstvång eller slopade avdrag – två självklarheter – av de skäl som redan nämts. 
    1. Politiker är rädda bli impopulära bland de lika svagbegåvade väljarna, i synnerhet storstadsväljarna som har mest att förlora. Man vinner kanske inte nästa val. 2. Politiker har själva bostadsrätt och villa. Ofta bostadsrätt ombildad i strid mot det egna partiets politiska vision men med betydande egen vinning. En arbetarföreträdare bor sällan i arbetarkvarter. 
    3. Vissa politiska falanger kan även vilja underblåsa en växande bostadsbubbla eftersom det förstärker det klassamhälle de gärna ser. Dock ser de inte de uppenbara konsekvenserna av detta. 

    Det står helt klart nu. P g a  de svenska folkvaldas inkompetens, feghet och korruption kommer bubblan få köra rakt in i bergväggen med fasanfulla konsekvenser i stället för att man åstadkommer en rimlig långsam korrigering av bubblorna med regleringar. Långsamt fallande priser kan hanteras. Men inte en bubbla som imploderar endast av sig själv. Irland och Island är de länder ni ska titta på för att få en bild av Sverige om 3-5 år. 

  • Anonym

    Nu har inte räntebidragen någon större betydelse varken för statskassan eller låntagaren  eftersom räntorna är så låga.

    • Anonym

      Nu, ja.

    • Anonym

      Räntan i procent är låg och just därför är lånen ofta stora
      och därmed är även räntan i kronor betydande.

  • Anonym

    Frågan är inte politiskt känslig, den är ekonomiskt känslig.
    Att ta bort ränte avdraget, kommer att dra en våt filt över hela ekonomin, så hela riket får bli sk ”nystartszoner”….

    • http://twitter.com/Bostadsbubblan Bostadsbubblan

      För det första: Ränteavdraget kan givetvis inte avskaffas över en natt, det får trappas ner gradvis under 5-10 år.
      För det andra: Om man sänker skatter i motsvarande grad blir det inte alls någon ”våt filt”, det blir bara en ändrad politik där man prioriterar arbete mer och lånande mindre.

      Eftersom det i nuläget uppenbarligen är svårt att få politikerna att ta till sig frågan bör man dock börja med amorteringskrav på bolån och ta tag i problemet med ränteavdraget senare.

      • Anonym

        Varför inte? Det gick bra att avskaffa förmögenhetsskatten och arvsskatten utan en 10-årig nedtrappning.
        Det där med att sänka skatter i motsvarande grad är inget givet. 

      • Anonym

        Varför inte? Det gick bra att avskaffa förmögenhetsskatten och arvsskatten utan en 10-årig nedtrappning.
        Det där med att sänka skatter i motsvarande grad är inget givet. 

  • Anonym

    Klart som korvspad att ränteavdraget på sikt ska avskaffas men inte mot att skatt på kapitalinkomster sänks då det mest gynnar de som redan har mycket kapital. Bättre att i så fall höja grundavdraget då det kommer de alla och inte minst de mest behövande till bättre gagn. På sikt ska man natyrligtvis även sluta diskriminera sparande och sänka skatten på kapitalinkomster också. Fast arbetsgivaravgifter och egenavgifter är bättre att gå på före eftersom det skulle leda till lägre arbetslöshet..

    • Anonym

       Man måste nog sänka skatten för dem som har ränteavdrag idag för att inte Sverige ska stanna. Grundavdraget eller ett nytt jobbskatteavdrag är en bra idé eftersom de flesta som har lån idag också har jobb. En sänkning av arbetsgivaravgifterna vore ju bra, men det kompenserar inte dem som har lån.

      Anders, om du lyssnar: In med femte jobbskatteavdraget och kompensera med motsvarande minskning av ränteavdragen. Då kan du lägga hela årets reformpott på investeringar i forskning, utbildning och infrastruktur samt studentbostäder! Nu kör vi!

  • Anonym

    Pensionerna är skattkistan!!!!

    Mkt snack om vad bankerna tjänar på bolånen. Det är pensionerna som är skattkistan. Tog bort mina avgifter (använde Pensiono.se, finns nog andra med) och höjde min pension med 88 000 bara genom att ta bort avgifterna!!!!

    • http://twitter.com/MrMuzzlepalm Mr Muzzlepalm

      Skickar en digital tårta för länken. Provar…

  • Anonym

    Pensionerna är SKATTKISTAN!!!

    Mkt prat om vad bankerna tjänar på bolånen men det är pensionerna som är deras skattkista. Tog bort mina avgifter (använde Pensiono.se, finns säkert fler) och höjde min pension med 88 000!!! Det är där vi blir lurade!!!

    /C

  • Anonym

    Ingves är rädd för en boprisbubbla och håller uppe räntan. Borg är rädd för en kollaps i EU om de inte kan hålla sina banker på rätt köl där. LEO vill att vi skall gå samma väg som FED gått i snart 100 år och nu har 2 depressioner i spåren. Idéen där var efter VK1 att marknaden skulle sköta sig själv och efter snart 100 år skall vi kanske göra det och se till så att det görs ansvarsfullt. Jag börjar få uppfattningen att det är vad Borg och Ingves i praktiken gör, sitter still. Inflation skapar inga vinnare på lite sikt och sätter vi igång att amortera begränsar vi den ekonomiska tillväxten; färre jobb. Betänk att 70% av hushållen äger sin bostad, om alla dessa sparar 3% minskar det BNP med ca2%. Det lär spä på arbetslösheten med kanske lägre kreditbetyg för landet och bankerna med högre ränta som följd och ännu mer minskad konsumtion. Sak samma med minskat ränteavdrag i princip. Förmodligen gör det i så fall låntagare mer benägna att amortera och effekten kan bli större än bara ett amorteringskrav. Därtill kommer att om räntan sänks sänks också avkastningen på pensionerna med lägre framtida pensioner som följd. Vem står för skillnaden i så fall eller skall vi svälta pensionärerna mer än vad som nu görs? Röster höjs redan nu i pensionärsleden. 2 milj. röster, marken kan börja gunga. 

  • Anonym

    Ränteavdraget har endast endast serverat två syften
    1) Att konstant och för miljarder skattemedel subventionera bankernas vinster på bolån och…
    2) Subventionera befintliga BRF eller husägare vid det tillfälle då det infördes.

    Ränteavdraget hjälper alltså bara bankerna och de som befinner sig på bostadsmarknaden idag och alltså har lånat till en övervärderad bostad, detta till en rekordtung kostnad för resten av samhället. Över 2100 Miljarder ligger i en total lånestock för bolån hos bankerna, och det är alltså 30% av räntan på dessa som vi får betala.

    Det är alltså dina och mina skattemedel som går till att betala någon annans bolån, detta till trots så är det ingen mänsklig rättighet att låna pengar till en övervärderad bostad, till skillnad från exempelvis vård, omsorg och skola.

    • Anonym

      Med en ränta på 4% blir det en kostnad på runt 25 miljarder. Hur många svenskar får dela på det?

      • Anonym

         Ja eftersom jag inte har några lån så får jag betala för att Nils ska kunna låna 2.5 MSEK, för att Nils sedan ska kunna vänta 2 år på att Emma som nästa person i pyramidspelet skall ta ännu större lån så att Nils kan sälja för 2.8 MSEK till Emma. Under denna resa har Nils betalat ca 235 000:- i ränta, men fått tillbaka 70 500:-, alltså mina pengar! För vinsten har Nils sedan köpt en ny bil och tagit en mindre solsemester. Samtidigt har även bankerna fått del av vinsten eftersom de fått det lättare iom ränteavdraget att faktiskt få en ”köpstarkare” Nils redan vid initieringen av lånet. Bankens intäkter på lånet är alltså även de subventionerade, och alltså dess vinst.

        Dessutom är det inte enbart ränteavdrag på bolån, utan även andra lån.

        Hur du än argumenterar Maxeron så bidrar ränteavdraget till att straffa de som sparar först och köper sen. Gemensamma skattemedel går alltså till låntagare i deras hopp om att göra bostadskarriär. Tyvärr för dem är nu denna resa slut. Bubblan har redan börjat sitt nedtåg sett till inflationsjustering.

        • Anonym

          Jag har inte heller några lån och får också betala för både Nils och Emma. Förespråkar absolut inte några subventioner för låntagande utan vill istället att det på sikt försvinner och i bästa fall kan vi få pyspunka på bubblan innan den exploderar. Sänk ränteavdraget successivt under tre mandatperioder och öka samtidigt grundavdraget i motsvarande grad så kommer Svensk ekonomi att ha en lite chans.

  • Anonym

    Bra Svd, att ni håller denna fråga vid liv!

  • Anonym

    Förr var ränta på lån till konsumtion inte avdragsgill
    eftersom konsumtion inte är avdragsgill. Men fastighetsskatt beräknades på den
    schabloninkomst som fastigheten ansågs avkasta och räntan på bolån var
    då av ”symmetriskäl” avdragsgill. Detta ledde till att vid tex bilköp så fick hyresgäster
    inte dra av räntan men fastighetsägare belånade villan och gjorde ränteavdrag. Då
    tillät man avdrag för alla räntor. När fastighetsskatten avskaffades så behölls
    rätten till avdrag för bolån eftersom andra låneräntor var avdragsgilla – men dessa
    var ju avdragsgilla därför att bolåneräntor varit avdragsgilla! Politisk logik.

  • Jleo

    Ränteavdraget är egentligen vansinne. Den massiva kreditexpansionen har lett till att var och varannan svensk har räntekostnader på hundratusentalet kronor varje år (men, i vanlig ordning, inget sparande), vilket innebär att staten får in mindre och mindre skatteintäkter eftersom ränteavdragen blir större och större. De enda som vinner på de låga räntor och kreditexpansionen är bankerna, särskilt som det gått så långt att folk inte längre ens amorterar på sina lån. Ska verkligen våra skattepengar gå till att finansiera svindyra bostäder istället för välfärdens kärnområden? Nä, ränteavdraget måste avvecklas, men av naturliga skäl kan det inte ske över en natt. Förslagsvis en procentenhet per år, vilket innebär att det är avskaffat om c:a tjugofem år.

  • Docent i Lund

    Jag tror att uppskjutningen av reavinstskatten är en större anledning till de kolossala ökningarna av bostadspriserna än ränteavdragen, men de samverkar naturligtvis. Om man omedelbart införde att försäljning av fastigheter eller bostadsrätter utlöste reavinstskatten, skulle prisökningarna bromsas över en natt men alla skulle kunna bo kvar i sina nuvarande bostäder. Boendekostnaderna skulle inte öka för någon. Det skulle bli stora prisfall och därmed skulle nyskuldsättningen minska, dvs insteget på bostadsmarknaden skulle underlättas. Vem skulle bli förloraren på en sådan reform? Många skulle se sina fiktiva, obeskattade miljoner försvinna , men till vilken skada? De aktuella större bostäderna skulle ju bli billigare.

  • http://www.facebook.com/borje.nilsson.735 Börje Nilsson

    Bättre  att lägga tillbaka förmögenhetsskatten än att ta bort ränteavdragen. 

  • Anonym

    Mycket bra SVD att ni uppmärksammar detta stora problem. Stor eloge till Carolina Neurath som skriver så många insiktsfulla artiklar.

  • Anonym

    Exakt. Man betalar inte en räntesats utan X kronor. Löpsedelsrubrik: Så mycket betalar A Borg i ränta. Smygkikade och det som angavs var en räntesats, inte vad han betalar i ränta. Tankeslum. Sanningen är ju är att det man kan betala i kronor styr och med låg räntesats blir det stort lån / dyrt hus, med hög räntesats blir det litet lån / billigt hus. 

  • simma lugnt

    Bostadspolitiken är ett stort misslyckande av alla politiker. Ränteavdraget borde successivt tagist bort under bobubblan. Nu kan ni glömma det, det är för sent. Går inte att ändra reglerna nu, skulle vara en katastrof för många och även för samhället som omedelbart backat in i en recession. Däremot bör man sätta krav på amortering.

  • http://www.facebook.com/people/Tommi-Zelden/100000800733335 Tommi Zelden

    Det blir intressant att följa detta framöver. Bubblan som omsluter Sverige har pyspunka på så många ställen att det är ett under att inte all luft har försvunnit redan.

    Annars är logiken kristallklar:
    Den som är satt i skuld är inte fri. Den som inte är fri är ofri, d.v.s. en träl.

  • STIG PALM

    Ja sänk ränteavdraget men kompensera med sänkt inkomstskatt, statlig som kommunal, då finns chans för M-partiets överlevnad. Om inte, regeringsskifte garanterat i september 2014. 

#ärdetkris

”Nollränta är ingen lösning”

Historiker anser att det krävs politiker med visioner nu.

Guldpriset på lägsta nivån på över fyra år

råvaror

Pessimister tror på fortsatt nedgång.

Chef: Du måste jobba även om du är sjuk

Budskapet från norska vd:n till de anställda.

Nordea: Statsskulden
kan stiga kraftigt

Prognos

"Riksbankens verktygslåda är tom."

Bolund: Sverige kan införa tobinskatt

Ministern följer utvecklingen i EU-länder.

”Riksbanken höjer
till 0,5 inom ett år”

Handelsbanken tror inte på Ingves prognos.