Annons
X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Att minska ränteavdraget är inget som intresserar svenska politiker. Men medan skuldberget växer, kan det bli svårt att försvara den stora statliga lånesubventionen – som spelar bankerna rätt i händerna.

Den svenska skuldexpansionen kan inte fortsätta. Det är de flesta rörande överens om; politiker, Riksbanken, Finansinspektionen – men på senare tid till och med vinnarna på lånetillväxten: bankerna. Riksbankschef Stefan Ingves har flera gånger sagt att han vill få till en ”inbromsning av kredittillväxt och fastighetspriser”. Men det svenska skuldberget fortsätter att svälla.

I slutet av juni, som är de senaste offentliga siffrorna, uppgick bankernas utlåning till bostäder till över 2170 miljarder kronor, enligt Statistiska Centralbyrån. Det är en ökning både jämfört med aprilsiffrorna och motsvarande period förra året. Och det är knappast en tillfällig trend. Under det senaste decenniet har privatpersoners skulder ökat mer än Sveriges BNP i stort sett varje år. Optimisterna kan lyfta fram att ökningstakten i alla fall har avtagit något, medan pessimisterna kan peka på att lånefesten trots allt fortsätter och att inga verktyg hittills verkar bita ordentligt för att dämpa den.

Hur myndigheterna och politiker ska lyckas med ”inbromsningen av kredittillväxten” är fortfarande oklart. Något de flesta politiker verkar avfärda är debatten om hur lämpligt det svenska ränteavdraget är.

I dag eldar staten på skuldbrasan genom att subventionera bolån. Svenskarna har kunnat dra på sig högre lån genom att dra av 30 procent av sina ränteutgifter mot annan inkomst. Alla vi hundratusentals bolånetagare kan glädjas för stunden, så länge vi kan blunda för den samhällsekonomiska aspekten.

De stora vinnarna på ränteavdraget har varit bankerna. För bankerna är utlåning till bostäder mer lönsamt än annan utlåning, eftersom förhållandevis lite kapital måste hållas för varje utlånad krona till bostäder. Regler om att bankerna ska tvingas behålla mer kapital, genom att öka de så kallade riskvikterna på bolån, lades oväntat på is tidigare i sommar.

Sittande politiker, som finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman, har profilerat sig i bolånefrågan genom att pressa bankerna att sänka bolåneräntan. Att då komma och själva se till att räntekostnaderna successivt ökar vore närmast omöjligt – särskilt med ett val i sikte.

Ränteavdraget har avskaffats i många andra länder. Att i ett svep slopa det i Sverige är inte ett realistiskt alternativ, men däremot borde vi snegla åt Danmark. Där finns ett förslag om en gradvis begränsning av ränteavdraget, genom att minska avdraget med en procentenhet om året.

Hur länge svenska politiker kan försvara ränteavdraget ska bli intressant att se. Ingen kan väl i alla fall hävda att det är sunt att skattesubventionera upplåning.

LÄS MER: Amorteringskrav skapar oheliga band

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter