Annons

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

I dag kom nya siffror som visar att svenskarna fortsätter att öka sitt banksparande kraftigt. Trots att storbankerna sällan har kunnat erbjuda så dålig sparränta som nu. Vad är det då som lockar? Trygghet svarar nog de flesta privatekonomer.

Men det finns en detalj som ingen bankanställd ekonom talar lika högt om: bankerna behöver sparkapitalet. Och de har, enligt uppgift, jobbat aktivt för att få kunderna att låsa in sina pengar på fasträntekonton.

Medan det i de offentliga kommentarerna heter att man drivit in kunderna på sparkontot ”för kundernas bästa” låter det lite annorlunda i årsredovisningarna.

I ett stycke i Swedbanks senaste årsredovisning kan man läsa om att inlåningen ökade under fjolåret, ”och då särskilt på konton med fast ränta.” Sedan tilläggs att ”Konkurrensen om privatkundernas inlåningsmedel har varit hård under året, något som kan öka ytterligare med kommande skärpta kapital- och likviditetskrav”.

Det är alltså en helt annan orsak till att bankerna i allt större utsträckning rekommenderar kunderna att låsa in pengarna på kontot.

– Det är inte med kundernas bästa för ögonen, utan för bankens bästa, säger en fondförvaltare på en bank – som för egen räkning är måttligt road av strategin.

Påståendet stärks av en mening i SEB:s årsredovisning för 2011 där man skriver att kunderna råddes att ”omfördela sina innehav från fonder och aktieinnehav till traditionellt sparande som fasträntekonton”. Med tanke på att börsen gått upp 12 procent i år var det, sett i backspegeln, inte det bästa rådet.

Trygghetsargumentet är det enda som talar för sparkontot. För särskilt lönsamt för kunden är det inte just nu. De flesta sparare har 0 procent på sina lönekonton, och ungefär lika lite (mellan 0,10 och 0,80 procent) på de flesta sparkonton hos storbankerna.

I våras kritiserade kreditvärderingsinstitutet Moody’s svenska storbanker för deras relativt låga inlåning. Moody’s ansåg att svenska banker har svaga så kallade ”loan-deposit ratio”, som saknar svensk översättning, men betyder höga utlåningstal i förhållande till inlåning. Svenska banker, menade Moody’s, har blivit för beroende av marknadsfinansiering.

LÄS MER: SvD avslöjade: Moody’s nedgraderar svenska banker

Uppstår en krissituation, likt finanskrisens mest akuta fas 2008, kan bankernas marknadsexponering bli ett problem eftersom det riskerar att bli svårare och dyrare att låna upp sig på marknaden. Moody’s svenska bankkritik ska enligt källor ha satt ytterligare fart på jakten om hushållens sparkapital.

Samtidigt kommer bankernas kapitalkrav att skärpas. Det gör att vi kan räkna med att jakten på hushållens sparkapital kommer att fortsätta.

Att spara på kontot behöver inte vara fel, om man ser till att välja en bank som erbjuder hög ränta (vilket inte varit storbankernas paradgren). Men det kan vara bra att ha i bakhuvudet: att rådet ”lås in dina pengar” inte bara är för kundens bästa.

LÄS MER: Moody’s applåderar SEB:s amorteringskrav

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter