Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Nyligen besökte en kollega, med sin sambo, banken för att amortera på sitt bostadslån. Men bemötandet blev inte särskilt uppmuntrande. Amortera var ingen bra idé, enligt bankmannen. I stället gjorde han allt för att paret skulle spara pengarna i banken.

Även om det här bara är ett exempel från verkligheten, är det nog så alarmerande. Det svenska skuldberget växer, och inga metoder för att stoppa utvecklingen verkar bita.

De senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån, som kom i fredags, visar att utlåningen för bostadsändamål uppgick sammanlagt till 2.159 miljarder kronor i slutet av april. Det motsvarar en ökning med 4,9 miljarder jämfört med samma månad föregående år. Och det är ingen tillfällig trend. Under det senaste decenniet har privatpersoners skulder ökat mer än Sveriges BNP i stort sett varje år.

På pappret har Sverige ”välskötta finanser” i jämförelse med många skuldsatta sydeuropeiska länder. Men sett till privatpersoners skuldbörda i förhållande till BNP, borde vi inte vara riktigt lika stolta.

Stefan Ingves, chef över Riksbanken, som i dag kom ut som den myndighet med högst förtroende hos svenska folket, vill få till en ”mjuk inbromsning av kredittillväxt och fastighetspriser”. Det har han påtalat flera gånger, bland annat i ett anförande om bankerna i fjol där han radade upp vad som gjorts för åtgärder.

Där nämns ”har höjt reporäntan” ett antal gånger. Och att Bankföreningen har gett ”rekommendationer” om krav på amortering vid nya bolån. Om det efterföljs vet ingen, men min kollegas bankmöte kan ge en viss indikation om hur inställningen till amorteringen tycks vara hos en del bankmän.

Ingves resonemang landar i att riskvikterna (som jag skrivit om mycket på senare tid) borde höjas. De låga riskvikterna har bidragit till kreditexpansionen i bolånesektorn, eftersom utlåning till bostäder är billigare för banken i förhållande till annan utlåning.

Men verktyget höjda riskvikter, som Riskbanken det senaste året hoppats på skulle komma nu, uteblev förra veckan. Nu är frågan plötsligt om Finansinspektionen över huvud taget har befogenheter att kräva höjda riskvikter av de svenska bankerna. Hittills verkar inga verktyg fungera, för att dämpa den svenska lånefesten. Det borde oroa svenska myndigheter – med eller utan högt förtroende.

Fler bloggar