Annons

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

I riksbanksdirektionens mötesrum verkar det, som bekant, råda delade meningar om hur oroande hushållens skuldutveckling är. Och framför allt: är det Riksbankens problem eller ligger det på andra myndigheters bord? Nu verkar flera i direktionen anse att ”andra ska göra mer” (underförstått regering och FI).

Det visar en genomgång av det senaste protokollet, som offentliggjordes i dag, från det senaste mötet (5 september) när direktionen bestämde sig för att sänka räntan till 1,25 procent. Riksbankschef Stefan Ingves verkar anse att det borde göras mer för att hushållens skulder inte ska behöva bli Riksbankens problem.

– Ju mindre man gör på annat håll, desto mer faller på penningpolitiken, sa Ingves på mötet enligt protokollet.

Stefan Ingves poängterade att Riksbanken behöver beakta vad som görs på ”dessa andra politikområden”, som det uttrycks i protokollet, när räntan sätts. Han sa att hushållens upplåning just nu är ”litet lugnare” men att den kräver fortsättningsvis stor uppmärksamhet – även om han verkade anse att andra myndigheter ska göra mer. Viktiga åtgärder är ”införandet av nya regler rörande kapitaltäckning, likviditet och riskvikter”, men han sa även att:

– Diskussionen om amorteringskrav, minskad avdragsrätt och ökat utbud av bostäder är viktig.

Vice riksbankschef Per Jansson verkar vara inne på samma linje. Han konstaterade att hushållens skuldkvot inte har minskat utan ligger kvar på en mycket hög nivå. Han betonade att han tror att beredskapen hos svenska myndigheter för att vidta åtgärder på området ”kan förbättras en del” och ansåg därför att det är önskvärt att:

– De myndigheter som har ett ansvar i sammanhanget redan nu fördjupar sin diskussion om vad som kan tänkas vara lämpliga åtgärder att vidta om riskerna med hushållens skuldsättning börjar öka igen.

Han tog också upp frågan om riskvikter, det vill säga hur mycket bankerna ska hålla i kapital för att låna ut, som jag skrivit en del om t.ex här och här. I Sverige är bankernas riskvikter väldigt låga.

I nuläget tillhör de svenska riskvikterna de allra lägsta i Europa och det finns skäl att ifrågasätta om detta på ett korrekt sätt verkligen tar hänsyn till den snabba utveckling i bostadspriser och skuldsättning som observerats de senaste 15 åren, sa Per Jansson.

Även Barbro Wickman-Parak tog upp svenskarnas belåning, som hon inte ansåg var någon ”omedelbar fara”

– Men en rejält sänkt ränta skulle kunna innebära att skulduppbyggnaden snabbas upp igen, sa hon.

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson välkomnade en diskussion om hushållens skuldsättning. Men han vill, som bekant, se andra medel som han menar bättre kan dämpa hushållens skulder än höjd reporänta: ”som bolånetak, avdragsregler, riskvikter och kapitalkrav”, sa han.

Förste vice riksbankschef Kerstin Jochnick betonade att skulduppbyggnaden kan komma att ta fart längre fram.

– När ränteläget nu ytterligare sänks är det därför än viktigare att nyutlåning till hushåll präglas av sunda belåningsnivåer och att Riksbanken i diskussionen runt finansiell stabilitet och makrotillsyn överväger om andra åtgärder som amorteringskrav eller krav på en rimlig relation på lån i förhållande till inkomst vore lämpliga i syfte att begränsa hushållens risktagande.

Diskussionen om amorteringskrav nämns alltså en del i Riksbankens diskussioner. Vad svenska folket tycker om krav på amortering kan läsas i morgondagens SvD Näringsliv.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter