Annons

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

I söndagstidningen skrev jag om hur sömniga styrelser kan luta sig tillbaka på en ansvarsförsäkring. Inte minst blottade Volvo PV:s nye mutmisstänkte vd, Håkan Samuelsson, något osunt i synen på försäkringen – när han inte ”grubblar över” att utredas för mutbrott, eftersom:

– Det finns försäkringar för personer i verkställande positioner som täcker sådana saker.

Texten om ansvarsförsäkringar har genererat många reaktioner.

Carl Svernlöv, advokat på Baker & McKenzie advokatbyrå, poängterar att ansvarsförsäkringen nödvändigtvis inte sänker ambitionen eller försiktigheten hos styrelseledamöter.

– Som HQ har visat innebär det en fruktansvärd press på privatpersoner att vara föremål för den typen av ansvarstalan, säger han.

Däremot har något hänt med ansvaret i styrelserna. Bara under år 2012 har det, enligt Carl Svernlöv, skett ett kraftigt uppsving i skadeståndsmål mot styrelser. I fjol avgjordes lika många mål med bäring på det aktiebolagsrättsliga skadeståndsansvaret i hovrätten (i vissa med fällande dom) som under hela 1900-talet.
– Till detta kommer flera intressanta mål från 2010 och 2011. Jag säger inte att det har med den ökande förekomsten av försäkringar för ledande befattningshavare att göra. Men något håller på att hända med styrelseansvaret i sömniga Sverige, säger han.

Sven Hagströmer skriver i ett mejl att vi borde göra en ”räntekarta” på vilka bolag som har styrelseförsäkringar. I dag uppges ungefär 90 procent av Stockholmsbörsens bolag ha ansvarsförsäkringar för vd- och styrelse.

Gårdagens högst betygsatta läsarkommentar påpekar att ”Om aktiebolagslagens krav skall ha någon bäring på de här människorna så skulle det inte vara tillåtet med försäkringar. Det personliga ansvaret måste vara en grundsten i jobbet som styrelseledamot.”

En annan läsare, som mejlar, skriver att ”en försäkring mot egen vårdslöshet och med premien i varje fall indirekt betald av uppdragsgivaren? Är det inte en fråga om (otillbörlig?) belöning för något som man ju faktiskt är tillsatt för att undvika?”

Samtidigt finns bolag som tjänar stora pengar på att sälja försäkringar. JLT är en av Nordens största mäklare av styrelseansvarsförsäkringar och har flera av de större börsnoterade bolagen som sina uppdragsgivare.

Henrik Rydén, vd för JLT, understryker att ”straffet” från näringslivet ofta är väsentligt hårdare än det domstolarna står för. Han uppger att en ansvarsförsäkring har två syften:

– Det ena är att ge skadevållaren skydd och, viktigast, det andra är att säkerställa att finns medel att ersätta skadelidanden.

Han slår också fast att det är ett faktum att det är mycket vanligt förekommande i de noterade bolagen. Om bolagen inte hade vd- och styrelseförsäkring, menar Henrik Rydén, skulle det sätta ”väsentlig press uppåt” på styrelsearvodena.

– Det ser vi redan tecken på i dag, om ansvaret ska bäras utan försäkringsskydd. Kostnaderna för detta för bolagen kommer väsentligen överstiga kostnaderna för försäkringen till förfång för aktieägarna, säger han.

En snabbtitt i några stämmoprotokoll bekräftar dock inte den bilden. Till exempel framgår i Avanza Banks stämmokallelse, att banken ligger i linje med andra arvoden i bolag i samma storlek – och betydligt lägre än de större bolagen. I Telia Sonera är arvodet för en styrelsemedlem 450 000 per år.

I Avanza Bank ligger det på 181 000 kronor. I konkurrenten Nordnet, en annan börsnoterad mindre bank som har försäkrat styrelsen, är arvodet 200 000 kronor, enligt protokoll från senaste bolagsstämman.

Det verkar alltså inte vara någon garanti att arvodena höjs ”väsentligt” för styrelser som saknar ansvarsförsäkring.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter