Annons
X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Jag skrev här i går om att Postkodlotteriet tänker plocka 160 kronor från sina 1 miljon kunder i en ny ”jackpott” – utan kundernas aktiva medgivande. Är alla kunder passiva får alltså lotteriet in 160 miljoner kronor på strategin.

Den här extra dragningen framgick i ett brev som skickades ut till kunderna för några dagar sen. Många kunder, som hörde av sig till mig i förra veckan, känner sig upprörda över att de själva aktivt måste avsäga sig produkten – för att pengar inte ska dras. Konsumentverket reagerade starkt.

LÄS MER: Postkodlotteriets vd ”stolt över min ersättning”

Texten ledde till en läsarstrom, både i min mejlbox och i sociala medier har läsare uttryckt sin irritation över lotteriet. Samtidigt följde flera andra medier med och skrev om SvD:s nyhet.

Så här stod det i brevet som SvD tagit del av, se Nyhet 2.

PKL

Nu har Postkodlotteriet gjort en helomvändning och blir tydligare mot kunderna. Direkt när man klickar in på hemsidan hänvisas nu till den nya ”Semesterjackpotten” – men med en stor skillnad från hur man tidigare kommunicerade.

Nu guidar man kunderna i hur de ska gör om de faktiskt inte vill vara med i dragningen – något som inte fanns information om så sent som i fredags när jag senast kollade på deras hemsida. Nu framgår att:

”Vill du stå över möjligheten att få din del av de 64 miljonerna i den här extradragningen ber vi dig att senast den 26 maj skicka e-post till kundservice@postkodlotteriet.se med rubrik ”SemesterJackpott”.”

– Ja, igår lyfte vi upp det tydligare på förstasidan att det går bra att höra av sig till vår kundservice om man inte vill vara med i dragningen, skrev Emma Knutsson på Postkodlotteriet i ett mejl i lördagskväll.

Den här mer utförliga informationen, om hur man gör för att inte vara med, finns dock inte med i brevet som skickades ut till de 1 miljon kunderna.

Samtidigt har bolaget i efterhand ändrat i sina allmänna villkor, som kunderna godkänner när de går med i lotteriet. Detta ska ge lotteriet rätt att dra mer pengar av kunderna i en extra dragning. De nya allmänna villkoren börjar gälla den 1 februari i år och på så sätt ska de omfatta de redan befintliga kunderna – trots att de inte skrivit under de nya villkoren.

– Det är vår skyldighet att informera våra kunder i god tid om ändringarna, skriver Emma Knutsson.

 LÄS MER: Här är SvD:s hela granskning av Postkodlotteriet från förra året

Men om man nu ändå är i farten att göra sig lite mer rak och ärlig i informationen på hemsidan, hade man inte kunnat formulera det ännu tydligare? I stället för att kunden ”står över” den här fantastiska ”möjligheten” varför inte bara skriva rätt ut:

”Vill du inte betala för en extra dragning mejla kundservice.”

 

* Nu återgår jag på tjänstledighet och bloggen kommer inte uppdateras närmsta månaderna

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

Det har länge flaggats för att bankstyrelser väntar nya regler. Industrivärdens vd Anders Nyrén avfärdade reglerna redan sommaren 2012. Då med argumentet att: ”man kan bara sitta i en bankstyrelse ändå, rent konkurrensmässigt. Man sitter inte i två.” Samtidigt som han hånfullt hävdade att mindre banker inte kan betraktas som riktiga banker.

Då skulle man inte få sitta i två bankstyrelser samtidigt. Sedan dess har EU fortsatt att massera utformningen av reglerna. I somras antogs EU-direktivet som säger att den som sitter i en bankstyrelse högst får ha tre andra styrelseuppdrag. Enligt Finansinspektionen kan det börja gälla från juli i år.

Men det är inget bankerna tänker ta hänsyn till nu när styrelsepusslet ska läggas inför vårens bolagsstämmor. I så fall får det bli ett senare problem – med risk för en panikartad styrelsejakt mitt under sommarsemestern (om regeringen inte tillåter längre övergångsregler)

LÄS MER: Storbanker struntar i nya eu-regler 

Att ignorera reglerna nu är ett sätt för bankerna att visa sitt missnöje, i stället för att försöka se poängen. Ingen kan väl ha missat att vi har haft en dramatisk, världsomfattande finanskris. Visserligen var det ingen svensk storbank som övertogs av staten, men statlig hjälp behövdes. Få skulle påstå att alla de fyra storbankerna klarade sig galant genom krisen. Samtidigt hörde vi inte ett ljud om att någon styrelseledamot tidigt slog larm – till exempel genom att motsätta sig den snabba kreditgivningen i öst ledd av Swedbank och SEB. I den bästa av världar hade det kunnat hända med engagerade ledamöter, som la mer tid på sitt bankuppdrag.

Kanske kunde bankägarna, i stället för att fnysa, tänka att det finns något sunt i att införa en begränsning för antalet styrelseuppdrag. Är det inte en fördel att en bankledamot inte har för många uppdrag vid sidan om banken? Ett givet motargument är att det ändå inte går att kontrollera hur ledamoten fyller sin tid, men reglerna är en tydlig signal om att ett styrelseuppdrag innebär ett tungt och viktigt ansvar. Förutom att ledamöterna kan lägga mer tid på varje uppdrag, skulle det också bidra till en större bredd i näringslivet.

Men nej, in i det sista ser kusinerna Wallenberg, Industrivärldens Anders Nyrén, Fredrik Lundberg och andra väl insyltade finansmän ut att bita sig fast vid sina styrelsebord.

Redan förra året varnade Finansinspektionens chefsjurist Per Håkansson att ”företagen måste utgå från att de nya reglerna kommer att gälla någon gång under 2014”. Om nu inte bankerna tänker agera kanske några av de enskilda styrelsemedlemmarna tar ansvar och ställer sig frågan: hur viktigt är det med alla dessa uppdrag – när jag förr eller senare ändå kommer tvingas bort? För att reglerna kommer tycks inte råda något tvivel om, frågan är bara exakt när.

Carolina Neurath

Det är ingen hemlighet att Telia Sonera gör affärer med några av världens mest korrumperade länder. Största delen av Telias lönsamhet kommer just från det omtvistade verksamhetsområdet, Eurasien. Det är lätt att slå fast att det är dessa länder i öst som främst drivit aktiens utveckling de senaste åren. Telia-aktien har stigit nära 32 procent under de senaste fem åren.

Nu pågår en stor rättsprocess efter de mutmisstänkta affärerna i Uzbekistan. Vd och nästan hela styrelsen är utbytt och fortfarande framkommer nya tvivelaktiga uppgifter. De senaste ledde till att ytterligare toppchefer har fått promenera ut för sista gången från Telias kontor på Stureplan.

Från Telia Sonera påpekade man att det nu handlade om nya marknader inom Eurasien, inte de tidigare misstänkta mutaffärerna i Uzbekistan.

Många investerare har redan fått nog. Svenska kyrkan har gjort sig av med sina Telia-aktier, och pensionsjätten SPP har också dumpat sina innehav i telekombolaget.

Men många svenska ministrar verkar inte tvivla. Telia Sonera är den mest populära aktien att äga bland svenska ministrar.

Utrikesminister Carl Bildt, barn- och äldreminister Maria Larsson, bostadsminister Stefan Attefall och försvarsminister Karin Enström har alla privata intressen i bolaget. Det visar uppgifter som SvD begärt ut från regeringskansliet.

bild

LÄS MER: SPP har fått nog av Telia

Det var i september 2012 som Uppdrag Granskning avslöjade att Telia Sonera har betalat 2 miljarder kronor till ett bolag med koppling till Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans diktator.

Sedan dess har mycket hänt. Nu sker en storstädning i Telia Sonera, och bolaget kan vara på rätt väg med sin nya styrelse i spetsen.

LÄS MER: Telia Sonera rensar i ledningen

Men fortfarande kvarstår faktum att Telia Sonera är och tänker vara kvar i Uzbekistan. Det spelar ingen roll att finansmarknadsministern nyligen försökt pressa Telia att lämna marknaderna i Eurasien.

Och om det nu väl framkommer i rättsprocesserna att bolaget har begått brott,  och faktiskt har tjänat pengar med hjälp av mutor. Hur kommer några av de som styr Sverige att reagera? Det kan bli svårt att förklara att man gjort sig en egen privat vinst på ett bolag som sysslar med korruptionsaffärer.

Regeringen som är största aktieägare, med 37 procent av aktierna, har inget val i dag. Våren 2011 återtogs regeringens försäljningsmandat i Telia efter att Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet fattat beslut i frågan.

Men som enskild minister har man ett val. Kanske hade den enklaste utvägen varit att låta bli aktien.