X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Vi har på senare år vant oss vid dramatiska ekonomiår. Det har varit exceptionella bankkrascher, konkursade bilföretag och fallande börser. I år däremot blev ett lite stillsammare år – men långt ifrån brist på stora händelser.

SE MER: Tidigare i dag sammanfattade jag nyhetsåret som gått i TV4

  • Vattenfalls köp av holländska Nuon visade sig bli en mardröm för skattebetalarna. Det här blev den sämsta företagsaffären i svensk historia, som SvD Näringsliv skrev i våras. Köpet av energibolaget Nuon gjordes för nära 98 miljarder kronor. I år har Vattenfall tvingas medge att nära en tredjedel av värdet på Nuon är utraderat, genom att göra nedskrivningar på 30 miljarder kronor. Det är ofattbart mycket av skattebetalarnas pengar som gått upp i rök. Som en jämförelse kan sägas att regeringen vill satsa nära 4 miljarder kronor på skolan mellan 2014 och 2017. Bakom det rekordstora köpet kan man förmodligen hitta den ganska vanliga åkomman, storhetsvansinne. Högt uppsatta företagshöjdare som i sin expansionsjakt närmast blir fartblinda. Man kan nästan se hur ledningen gnuggat händerna och med ökad puls tänkt: ”hur mäktigt vore det inte att ro hem en så gigantisk affär?” Affären förankrades hos ägaren staten. Och trots att regeringen fick varningar om det höga priset har man godkänt affären. Men som vanligt, när katastrofen är ett faktum är det ingens fel. Alla blir experter i sporten att skylla ifrån sig. Dåvarande näringsministern Maud Olofsson har inte velat kommentera Nuonaffären närmare, men har själv sagt att hon försökt få Vattenfall att ”lugna ner” sin expansion. Som skattebetalare hade man möjligen kunnat förvänta sig större integritet och noggrannare genomgång från ägaren, regeringen, vad gäller det rekordstora köpet. Miljarderna från Nuonaffären hade, som sagt, kunnat användas bättre än att stoppas i ett mörkt svart hål.
    l_seth_1058318c
    Øystein Løseth, avgående vd för Vattenfall. 
  • 2013 blev också året när Skatteverkets intensiva jakt på riskkapitalister tog en ny vändning. I ett par år har Skatteverket jagat de fyra stora riskkapitalbolagen. Frågan som allt kretsat kring är om de har betalat tillräckligt med skatt på sina bonusar vid lyckade bolagsförsäljningar (”carry” på finansspråk). Skatteverket har ansett att det ska beskattas som lön, medan riskkapitalisterna med sina entourage av advokater vidhåller att det är inkomst av kapital. Totalt är riskkapitalisterna skyldiga Skatteverket 5 miljarder kronor i upptaxeringar.
    Det har varit högt tonläge i debatten. Både riskkapitalisterna och Skatteverkets direktörer har närmast verkat känslomässigt engagerade i frågan. Förra året skulle Skatteverkets generaldirektör ”fira lite extra” på julfesten när de vann i första instans. I år däremot blev det nog inte samma storslagna firande. När Kammarrätten kom med sin dom mot Nordic Capital, som var det första bolaget ut, visade resultatet att Skatteverket förlorade i den här instansen. Det var en stor prestigeförlust för Skatteverket. Men det är ändå svårt att se riskkapitalisterna som vinnare. De har kunnar ägna sig åt smarta skattelösningar och skicka pengar till skatteparadis, så länge de bara ser till sina egna vinstintressen. Men genom inträdet i svenska välfärden har de blivit mer publika bolag med större behov att ha acceptans hos befolkningen. Och det rimmar inte särskilt väl med skattatrixande och engelska kanalöar.
    hp_mont_orgueil
    Skatteparadiset Jersey. 
  • Debatten kring Riksbanken har kulminerat i år. Aldrig har det varit så självklart hos så många att samtidigt skälla riksbankschefen Stefan Ingves. Det har handlat om prognoser som aldrig slår in, dålig kommunikation och ett inflationsmål som långt ifrån uppfylls. Men till sist, nu i december, föll riksbankschefen Stefan Ingves för trycket. Kritiken tillsammans med svaga inflationssiffror blev förmodligen för mycket för hela direktionen som sänkte räntan från 1 procent till 0,75 procent.Kritikerstormen visar också vilken märklig värld vi lever i. Plötsligt kallar många ekonomer reporäntan på 1 procent för ”hög”. Jag har svårt att tro att många högbelånade hushåll håller med. Snarare är vi nog rätt många som inte klagar på våra ränteavier i dagsläget.Riksbanken har två mål. Dels att hålla stabil inflationstakt (om 2 procent). Men de ska också se till att vi har finansiell stabilitet. Många, framför allt internationella aktörer varnar för en svensk bobubbla. Skulle det visa sig att vi faktiskt har en bubbla då kan den finansiella stabiliteten vara hotad. Därför tror jag att det var med viss motvilja Ingves och Co. sänkte räntan.
  • Korruptionshärvan i Telia Sonera har i år exploderat. Telia har gått från att vara ett fint gammalt statligt bolag, och en populär folklig aktie, till ett skandalbolag misstänkt för korruptionsbrott.Maktstrider, miljardmutor och affärer med en diktatorsdotter är annars något som vi kanske förknippar med maffiafilmer. Inte ett svenskt delstatligt bolag. Affärerna i Uzbekistan har resulterat i långdragna rättsprocesser och en mängd sparkade toppchefer. Nästan hela styrelsen och ledning är utbytt. Och det verkar inte vara slut på eländet, så sent som i november hittades nya uppgifter av en advokatbyrå och ytterligare fyra chefer rensades ut.
    En del av symptomen känns igen från Nuonaffären: makt och pengatörstiga ledare. Och så en statlig ägare som inte riktigt verkar ha brytt sig – förrän det är för sent. Man kan säga att det inte varit något kanonår för regeringen som ägare.
    karimova655_971538c
    Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans diktator. 
  • Men till sist kom något som många kallade en glädjeaffär för såväl svenska staten, som aktieägarna i Saab med familjen Wallenberg i täten: Brasilien köper 36 Jas Gripen-plan – efter 15 års exportkampanj. Det är en av de största exportaffärerna
    någonsin i svensk historia. Affären kan vara värd nära 30 miljarder kronor.
    Det vill säga, nästan lika mycket som Vattenfall hittills har förlorat på Nuon.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

Börsuppgången ser ut att blir starkare än på många år. Medan vi har firat jul har de amerikanska börserna stigit till nya rekordnivåer. I Asien har investerarna följt med och handlat upp börserna. Sin vana trogen följer Stockholmsbörsen efter i dag. I täten ligger Swedbanks aktie, som under förmiddagen lyfter nära 2 procent. Byggbolaget Peab klättrar efter ny stororder.

Och H&M tangerar ett magisk nytt rekord på närmare 300 kronor per aktie. Klädjätten har haft en makalös utveckling, vilken mätperiod man än använder. På en månad har aktien stigit närmare 7 procent, på ett år 31 procent och sett till ett längre perspektiv har aktien stigit över 250 procent på 10 år.

Ie-g6RwHfDSlBbTiR1ibPbM_q3tS360jbK86RX5HT8w

H&M-aktiens utveckling de senaste fem åren.

När vi nu har 1,5 handelsdag kvar har Stockholmsbörsen stigit med över 23 procent. Så här under årets sista dagar verkar alltså börsen nå sin högsta notering hittills. Om det håller i sig, blir 2013 det största uppsvinget sedan 2009, som snarare var resultatet av ett återhämtningsår sedan börskraschen 2008.

Förra året steg börsen med 12 procent och 2011 blev ett förlustår, som slutade på minus 17 procent.

O9sZ6kP5IOR0XFSBCwlq6zQoV3gacsbnrDSeNtwdNr8
Börsens utveckling de senaste fem åren.

De senaste årens plötsliga börsskakningar orsakat av Greklandskris, Cypernkris och allmän eurorädsla, har skrämt i väg många privatsparare. Bankernas årsredovisningar visar samtidigt att de fortsätter att locka mer sparkapital – trots sina låga ränteerbjudanden.

De sparare som behöll sina pengar på börsen, har fått se sitt kapital i snitt öka med 23 procent. Medan de som lydde rådet från en del bankrådgivare att sätta in pengarna på sparkontot får en avkastning på ungefär 0,5 procent.

Så alla som stått utanför börsen har överlag inte särskilt många orsaker att fira. Att den stigit säger varken särskilt mycket om den ekonomiska utvecklingen i nuläget eller i Sverige. Snarare tittar de stora investerarna, som driver börsuppgången, på omvärlden och framtiden.

Och hur börsen går 2014? Erfarenheter visar att man gör klokast i att låta bli att gissa. Men så finns de ju personer vars jobb är just att ta på sig den närmast omöjliga uppgiften att förutse börsutvecklingen. En sammanställning av 18 börsstrategers prognoser, sammansatt av Bloomberg, pekar på att de europeiska börserna ska stiga med i snitt 12 procent under 2014.

Det är den mest positiva uppskattningen sedan 2010.

Men som sagt, prognoser är inte mer än kvalificerade gissningar – som smakar bäst ihop med några nypor salt.

Carolina Neurath

I våras rapporterade SvD om hur Nordea svartlistat kunder i ett hemligt register. Det rörde tusentals personer man inte ville göra affärer med, som registrerades med häpnadsväckande kommenterar. Vi avslöjade bland annat annat att personer som skådespelaren Johannes Brost och advokaten Claes Palme, bror till Olof Palme, fanns med bland de svartlistade.

LÄS MER: Nu granskas bankregistren 

Vi fick uppgifter om att flera storbanker svartlistat kunder genom åren, men samtliga fyra förnekade uppgifterna. Datainspektionen verkade till en början måttligt intresserat av våra uppgifter, men man uppgav att man planerade en större granskning.

LÄS MER: Nordeas Svarta bok är ”Chockande och brutal”.

Nu visar de att de menar allvar. Dataskyddsmyndigheterna i både Finland, Norge och Sverige ska tillsammans granska hur bankerna hanterar uppgifter om kunder de inte vill ha.

Våra uppgiftslämnare uppgav att förutom Nordea, skulle även Danske Bank bokföra svartlistade. Nu är det just Danske Bank och Nordea som hamnar i Datainspektionens skottglugg, men även Handelsbanken. Datainspektionen uppger att  just dessa bankerna har valts ut därför att de är verksamma i alla tre länderna. Men det finns det fler banker som är, utan att ingå i utredningen.

LÄS MER: Datainspektionen granskar banker

På senare tid har vi fått uppgifter om att en vecka efter vår Nordea-granskning i våras såg man till att upphöra med verksamheten. Därför blir det intressant att se om Datainspektionen bara kommer fokusera på hur bankerna hanterar kunduppgifterna i dag – eller om man faktiskt går tillbaka i tiden.

Carolina Neurath

Efter 15 års utdragna förhandlingar valde Brasiliens regering till sist att köpa de 36 Gripenplanen av Saab. Det avslöjades på onsdagskvällen. Det handlar om den största exportaffären i svensk historia. Ordern är värd 4,5 miljarder dollar, motsvarande närmare 30 miljarder kronor. Det var bäddat för en svindlande uppgång vid börsens öppning. Analytiker hoppades på 15-20 procent. Det visade sig vara i underkant.

LÄS MER: Jasaffär leder till Saabrus

Saab, med ordförande Marcus Wallenberg, steg 24 procent till 165 kronor så fort börsen slog upp morgonportarna. Det är ett efterlängtat uppsving för aktieägarna, som hittills i år hade fått se aktien backa med 2 procent.

mwallenberg655_778762c

I dag är det alltså kul att heta Wallenberg. Familjens maktbolag Investor äger 30 procent av kapitalet i försvarskoncernen.  De nära 31 miljoner B-aktierna var värda 133 kronor i går kväll. Investors andel kunde då summeras till runt 4 miljarder kronor. På bara en natt förvandlades den andelen till 4,5 miljarder. En nätt halv miljard på en natt. Men det räcker inte för sfären. Investor har också nära 2 miljoner röststarka A-aktier.

Dessutom är andra största ägare i Saab Wallenberg-stiftelser med 9,5 miljoner B-aktier. De ökade med 100 miljoner i natt till 1,4 miljarder kronor.

Nu ska påminnas om att det inte ska likställas med vad familjen gjort i vinst på Saab, eftersom inga aktier är sålda och förmodligen inte kommer att säljas i närtid.

Däremot är det en klart bra dag för Wallenberg. Och det lär nog vara glada miner på Investors huvudkontor på Arsenalsgatan.

 

Andra som kan vara nöjda i dag är fackförbundet Unionen, Norges Bank och skandaldrabbade Swedbank Robur:

ägarlistan

 

Carolina Neurath

Den nya börschefen har mer än den senaste veckans havererade börsnotering att bekymra sig över.

Den 15 oktober kom en anmälan in till Datainspektionen. Det var från en bemanningsanställd vid Stockholmsbörsen som anonymt anmält arbetsplatsen för att otillåtet samla in fingeravtryck och personuppgifter av anställda. Det krävs för att medarbetarna ska få tillgång till börsens amerikanska it-system.

Anmälaren skriver att Nasdaq OMX vill ”samla in fingeravtryck (+namn,vikt/längd,födelsenummer etc) på ett fåtal anställda för att dessa ska kunna få access till datorsystem lokaliserade i USA. Enligt uppgift är detta ett krav från FBI för ätt man ska få tillgång till dessa system.”

Personen skriver också att den givna anledningen är att ”FBI vill köra dessa avtryck mot sina databaser över skumt folk och tydligen lagra dem i all evighet för ev. framtida användbarhet.”

Carl Norell, presschef på Stockholmsbörsen, säger först att han inte känner till ärendet. Men efter att ha undersökt saken återkommer han senare via mejl och skriver att man har en ”pågående dialog med Datainspektionen och kan därför i nuläget inte gå in i några detaljer”

Carl Norell uppger att de ”medarbetare som vill få åtkomst till de amerikanska datasystemen från Stockholm måste lämna fingeravtryck som skickas till FBI för bakgrundskontroll.” Han skriver också att för den medarbetare som är obekväm med att lämna ut persondata till USA, finns det andra uppgifter och system att arbeta med.

Datainspektionen har nu inlett ett tillsynsärende. I ett brev till Stockholmsbörsen kräver Datainspektionen svar på 15 skarpa frågor, som:

”Stämmer det att ni har för avsikt att samla in fingeravtryck i enlighet med vad som görs gällande i klagomålet?” och

”Med vilket rättsligt stöd i personuppgiftslagen anser ni att insamlingen och den efterföljande hanteringen av personuppgifter är tillåten?”

Börsen uppmanas att motivera utförligt vilka bestämmelser i lagen som ger stöd för behandlingen.

”Vilken information har ni lämnat till de personer vars fingeravtryck ni avser att samla in? Hur har informationen lämnats och när?”

”Överförs de insamlade personuppgifterna till tredje land (land som inte är medlem i EU/EES)? Vilket rättsligt stöd i personuppgiftslagen har ni iså fall för överföringen? Beskriv noggrant och utförligt.”

Börsen har onekligen ett antal tuffa frågor framför sig. Senast den 13 januari kräver Datainspektionen svar.