Annons
X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

De flesta är överens om att skulderna är för höga i SverigeFI:s senaste lösning: tvinga vissa låntagare att amortera. Bankernas inställning: många kunder som vill amortera får inte göra det.

I dag har vi ingen naturlig amorteringskultur i Sverige. Medan man i många andra länder, som Finland, amorterar av bostadslånen på 30 år, beräknas Svensson inte amortera av sin bostad under hela sin livstid.

Enligt Bankföreningens restriktioner ska alla banker kräva amortering på nya bolån som överstiger 75 procent av bostadens värde. Men nu under hösten jobbar Finansinspektionen, FI, på ett tuffare förslag. Det kan bli krav på amortering redan vid lån som överstiger 60 eller 65 procent av bostadens värde.

LÄS MER: Banker överskattar betalningsförmåga

Men. Innan man börjar tvinga låntagare att amortera, borde vi inte börja med ett förslag att de som vill amortera faktiskt får göra det? Åtminstone i högre grad än i dag.

De som själva velat binda sina lån eller tagit rådet från bankerna (som de inte är sena att ge) har nämligen begränsad möjlighet att betala av sina lån. Den som vill amortera en klumpsumma, efter att till exempel fått ett arv eller av andra skäl  kraftigt vill minska sitt lån, till exempel genom att flytta ihop med partner, kan glömma det. Om man nu inte vill betala några tiotalstusen, ibland hundratals, för att ens få betala sitt lån (i form av så kallad ränteskillnadsersättning).

LÄS MER: Blogg – vad Borg säger om amorteringskravet egentligen

I en rundringning som SvD Näringsliv gjorde i veckan framgår att de flesta banker säger nej till den som vill betala av en större summa på sitt bundna lån. Kunden får helt enkelt göra något annat med pengarna än att betala av höga lån.

Och visst, det kan så klart kosta banken att låta kunder amortera för snabbt. Dels blir vinsten mindre för banken, dels kan det kosta eftersom även banken själv hat tagit upp långa lån för att finansierat kundens lån.

Men att det inte är allt för olönsamt för banken att tänka på samhället vittnas av att en bank ändå går mot strömmen.

Hos Swedbank kan man betala 20 procent av skulden utan att betala någon avgift. Det var i början av 2013 som banken införde möjligheten för kunden att amortera så mycket utan att betala någon ränteskillnadsersättning.

– Vi vill underlätta för våra kunder att amortera eftersom vi tycker att det är bra att skuldsättningen går ner, sa Swedbank presschefs Anna Sundblad till SvD.

I just amorteringsfrågan sätter det här Swedbank i en klass för sig. I Handelsbanken får du amortera 10 procent, medan SEB, Nordea och SBAB säger absolut nej.

Men det ligger i samhällets intresse att fler amorterar mer. Svenskarnas skulder till bankerna uppgår nu till 2800 miljarder kronor. Internationella aktörer som utländska banker och IMF har varnat för svenskarnas höga skuldsättning. De flesta är överens om att ökningstakten måste avta.

Sedan FI öppnade för förslaget att flera ska börja amortera har en ny debatt blossat upp huruvida kunder ska tvingas till amortering. Men ett ganska enkelt sätt att minska den totala skuldsättningen borde vara att börja med att låta de som vill få amortera. Det kan omöjligt bara vara en bank som har den möjligheten. Samtidigt borde det stå högst upp på alla seriösa rådgivarnas kom-ihåg-lista:

”Om du rekommenderar kunden att binda hela lånet – varna för svårigheter med att amortera”

 

* Den här bloggen kommer inte uppdateras närmsta månaderna på grund av tjänstledighet.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

Svenska Postkodlotteriet har de senaste veckorna berört hundratals läsare. Inte minst möttes vd-intervjun i helgens tidning av starka reaktioner. Många frågar sig hur vd:n kan ha missat kundkritiken. Och en central fråga har varit vd-lönen – och sättet den motiveras på.

Få bolag väcker så starka känslor som Svenska Postkodlotteriet. Min mejlbox har fyllts varje dag under de senaste veckornas granskning med totalt flera hundratals läsarmejl med starka åsikter om lotteriet. Det handlar om alltifrån privatpersoner med synpunkter på bolagets marknadsföring till aktörer med insyn som kan vittna om bolagets hårda tag mot vissa förmånstagare.

Men enligt vd:n Niclas Kjellström-Matseke har man lyckats i kommunikationen mot kunderna. Allt är frid och fröjd. Ett av flera långa mejl efter intervjun, av en kvinna, inleds ”Är karln både blind och döv?” Hon har en poäng att det är intressant hur kritiken från lottköparna helt tycks ha segalt Niclas Kjellström-Matseke obemärkt förbi.

LÄS MER: Postkodlotteriets vd slår ifrån sig kritik

Många av de läsare som hört av sig till SvD uppger hur de kontaktat kundtjänsten för att gå ur lotteriet, en del har till och med bifogat mejlkorrespondens. Reportern Maria Waxegård, på Norrköpings tidningar, skrev också en kolumn om hur hon efter SvD:s artiklar ringde för att säga upp sina lotter. Svaret hon fick var ”Vi är ingen välgörenhetsorganisation”. Många läsare uppger nu att de själva ska vända sig direkt till välgörenhetsorganisationer.

SE TV-KLIPP: Vd: vi står inte i vägen för donationer

Även bolagets senaste annonskampanj, som gick ut samma dag som vd-intervjun, vittnar om en misslyckad kommunikation. Den inleds: ”Vi tror inte att vi varit tillräckligt bra på att berätta om oss själva”, för att sedan berätta just vad man gör.

Själva upplägget Postkodlotteriet som består av ett bolag, en förening och ett par egna stiftelser, är något som kommit upp i SvD:s granskning och som också väckt frågor. Hur vattentäta väggar är det egentligen mellan dessa aktörer som delar tak?

Stiftelser ska vara helt självständiga och följa sina egna stadgar, annars är det inga stiftelser. Samtidigt hävdar källor att Postkodlotteriets stiftelser styrs av andra motiv, som att prioritera kända projekt och personer som kan marknadsföra själva bolaget. Får verkligen Bill Clinton och Tony Blair stöd från lotteriet för att deras organisationer är de som är i störst behov av hjälp – eller för att de kan vara portalfigurer för företaget Svenska Postkodlotteriet?

LÄS MER: Postkodlotteriet kan bryta mot stiftelselagen

På frågan om uppdelningen svarade Postkodlotteriets vd att det är ”viktigt att känna till att Lotteriinspektionen kräver att det ska vara transparent var pengarna går.” Samtidigt måste det vara svårt för tillsynsmyndigheten att avgöra vad som är marknadsföring, och var pengarna gör mest nytta.

En annan intressant aspekt som en del läsare tagit upp är huruvida Matsekes lön är rimlig, med tanke på just Postkodlotteriets upplägg och hans formella roll. Vd:n sa i intervjun att lönen, på 2,4 miljoner årligen, är rimlig för att han leder ett företag som ”omsätter många miljarder”.

Sanningen är att han leder ett företag som förra året omsatte 798 miljoner kronor. Sedan har han hög position i den ideella föreningen och tycks ha inflytelse över stiftelserna. Men att säga att man leder ett företag som omsätter flera miljarder – det är, som många läsare påtalat, en bit ifrån verkligheten.

SVEPET: Läs hela granskningen