X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Granskningen av bankerna och Bluestep har genererat flera läsartips. Fortsättningsvis är det många, senast en annan journalist, som känner sig övertygad om att Handelsbanken sålt vidare hans låneansökan. Handelsbanken har dock bestämt nekat till att det ska finnas något ”centralt avtal” med lånebolaget och uppger att man fått det bekräftat från Bluestep – något som bolaget själv inte kan bekräfta för SvD.

En annan tipsare uppger att förutom provisionen, som SvD skrivit om, fick SEB:s rådgivare biobiljetter av Bluestep för att rekommendera kunderna att söka sig dit.

Flera mäklare har också hört av sig och fått vittna om baksidorna av Bluesteps utlåning. En auktoriserad fastighetsmäklare berättar att han i många år har upprörts över låneinstitutet. Han har vid två tillfällen sålt hus åt personer som inte kunnat betala sina räntor till Bluestep – och därför till sist tvingats sälja sina bostäder.

– De tvingas sälja innan bindningstiden gått ut, för de har bundit sig till en ränta som de inte har råd med. Inte nog med att de får betala tiotusentals kronor i uppläggningsavgift och höga räntor, de får dessutom betala en enorm inlösenuppgift.

Ingen kund har dock lust att prata om händelsen med media. Mäklaren berättar att en av hans kunder, i Eskilstuna, fick betala omkring 50.000 kronor för att säga upp avtalet med Bluestep och en annan 240.000 när de till slut var tvungna att sälja sina hus och bryta avtalet med låneinstitutet.

– Lösenkostnaderna har varit så höga att kunderna tvingats lägga upp en restkredit med oförmånliga villkor, säger uppgiftslämnaren.

En annan mäklare som sålde ett hus åt ett par – som tvingats sälja på grund av sitt höga Bluesteplån – fick se kunden betala en halv miljon i lösenavgifter.

– De här människorna orkar inte processa. De har inte ekonomin till det, de orkar inte och de vill inte framträda i pressen. Och det är det Bluestep klarar sig på, säger mäklaren.

Bluesteps vd uppgav på förmiddagen att man ska kommentera uppgifterna senare i dag via mejl. Klockan 18.20 hade fortfarande inget mejl kommit.

SEB, SBAB och Forex Bank sa omedelbart upp sina avtal med Bluestep efter SvD:s granskning.

Men pensionsjätten Alecta gör tvärtom och ska investera i det kritiserade bolaget, enligt uppgift till SvD. I ett meddelande, som SvD tagit del av, har Alecta meddelat att man ska investera i Bluestep ”i nästa vecka”.

Per Frennberg, chef för kapitalförvaltning på Alecta, försäkrar dock att man inte har gjort någon investering.

– Vi har inte gjort någon investering i Bluestep och vi kommenterar normalt inte vilka affärer vi tittar på eller har tittat på. I många fall skriver vi på sekretessförbindelser som helt förhindrar oss att kommentera affärer som vi tittar eller har tittat på, säger han.

Läs hela avslöjandet och effekterna:

Storbanker säljer ratade kunder

Även Forex Bank säljer kunder

Bankerna kan ha brutit mot lagen

Bankerna backar – slutar omedelbart med att sälja ratade kunder

S: ”Det är omoraliskt och uppseendeväckande”

Norman vill skynda på försäljning av SBAB

Bluestep talar ut efter SvD:s avslöjande

FI utreder försäljning av kunddata

 

Nu åker jag bort i en vecka, men fortsätt att tipsa….

 

 

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

SEB:s vd Annika Falkengren kände inte till att bankens anställda sålde vidare ratade bolånekunder till högräntebolag, som SvD nyligen avslöjade. Det medger hon i en intervju i dag.

Redan när tipset kom om hur flera banker – som SEB, SBAB och Forex – säljer vidare information om kunder de nekat lån, uppgav flera källor att det här skulle hållas hemligt inom bankerna. Bara ett fåtal fick känna till den mindre moraliska affären. Enligt en person med insyn i SEB ska vd Annika Falkengren ha blivit ”vansinnig” när nyheten nådde henne.

– Det är naturligtvis inte bra, men så vitt jag vet är det ingen kund som skickats vidare som inte gett sitt medgivande till det. Men misstag sker alltid, och det kommer det att göra. Det viktiga är att kunderna känner att det vi gjort är för att öka kundnöjdheten. Vi har en stor öppenhet mot våra kunder, säger Falkengren.

LÄS MER: SEB och SBAB backar

Men SEB var aldrig så öppen att man berättade för kunderna att man tjänade pengar på att förmedla dem vidare, medger bank-vd:n.

– Vi har stoppat hela det här förfarandet. Det var fel, och så fort jag fick höra det så stoppade vi det, säger hon och medger att hon var ovetande om att bankens anställda sysslade med den här verksamheten.

– Det här var inget jag kände till.

Så det kan finnas flera omoraliska affärer i banken som du inte känner till?

– Det har jag väldigt svårt att tro eftersom alla i banken jobbar efter samma rättesnöre, vi vill göra det bra för våra kunder. Och här var det kunder som inte kunde få något lån hos någon annan storbank och som frågade om råd vart jag kan vända mig. Det var fel och vi ska inte göra så, men tanken var nog inte att man ville att det inte skulle gå bra för kunden, utan tvärtom.

* Se tv-intervju här: ”Jag är jättehappy”

* Läs en längre intervju med Annika Falkengren i morgondagens SvD


Carolina Neurath

Att leverera fina löften om kundnytta är lätt. Att följa dem har visat sig desto svårare i Banksverige. I morgon och på onsdag riktas ljuset mot storbankerna – och deras siffror för första kvartalet som väntas påverkas av den sjunkande räntan. Men även det aktuella kundförtroendet lär hamna i fokus.

”Kampen om kunderna hårdnar och bankerna måste bry sig mer om kundnytta och mindre om kortsiktiga vinster”. Det sa SEB:s vd Annika Falkengren till SvD Näringsliv i samband med att siffrorna från tredje kvartalet presenterades. SEB är långt ifrån ensam om den ambitionen. Det har gått inflation i att tala om förtroende och kundnytta i banksektorn.

I Swedbanks senaste årsredovisning nämns ordet ”kundnöjdhet” elva gånger. Samtidigt flödar debattartiklar och intervjuer i ämnet. Om man i stället tittar på hur bankerna agerar framstår orden mer som varmluft.

SEB, som är först ut med sin kvartalsrapport i morgon bitti, har inte haft sina glansigaste dagar de senaste veckorna – i alla fall inte när det kommer till det aktuella ämnet kundnytta. I fredags framkom att banken säger upp 7000 norska kunder, för att de har för lite sparpengar. I mejlet till kunderna skriver SEB att man nu ska omprofilera sig till investeringsbank och därför inte kan erbjuda samma tjänster som tidigare. Det handlar om de norska kunder som har mindre än 1 miljon på kontot. Men SEB bjuder i alla fall på den annars obligatoriska avgiften på 50 kronor för att avsluta kontot. Generöst nog.

Banken tvingades be om ursäkt för mejlutskicken till kunderna. ”Det borde aldrig ha sänts ut på det här sättet. Vi beklagar detta”, sa SEB:s informationsdirektör i Norge, Paul Bergskaug, till Dagens Næringsliv. Det var den andra pudeln på kort tid.

Bara dagar innan hade SvD Näringsliv avslöjat hur flera banker säljer kundinformation om ratade kunder till låneinstitut med höga räntor. SEB är den enda storbank där det har bekräftats. Även här backade man snabbt: ”Med facit i hand kan jag konstatera att det var en felbedömning”, sa SEB:s kontorschef Mats Torstendahl.

LÄS MER: FI utreder bankernas affärer med kunddata

Felbedömningar och tillfällig snålblåst brukar visserligen inte synas i kvartalssiffror, utan riskerar snarare att långsiktigt skada bolagets varumärke – och i slutänden även resultatet (i alla fall på en välfungerande, konkurrensutsatt marknad).

En annan bank som vet hur man stavar till snålblåst är delstatliga Nordea. SvD har under våren rapporterat om hur en statlig försäljning av banken rycker närmare. Många på finansmarknaden räknade med att staten bara inväntade aktieutdelningen. Men det kan finnas en poäng i att även invänta kvartalsrapporten – eftersom ministrarna Norman och Borg med sin insynsställning skulle kunna betraktas som insiders. Statens senaste försäljning av Nordea-aktier gjordes just bara dagarna efter en kvartalsrapport.

LÄS MER: Nordea-försäljning närmar sig

I all bankverksamhet brukar det heta att förtroende är en huvudingrediens. Den kan delas in i två olika kategorier: förtroende från kunderna och förtroende från långivare. Det senare fås genom att kunna visa upp stabila vinster och att ha stora skyddsvallar för framtida kriser. Att bankerna kan bygga kapital har de bevisat under senare år. Samtliga banker har – mer eller mindre frivilligt – stärkt sin egen kapitalbas.

Vinsterna däremot riskerar nu att påverkas negativt av den låga räntan, som fortsatte att sjunka under första kvartalet. Ju lägre räntan är, desto svårare blir det för bankerna att ha höga marginaler på kundernas sparpengar. Det finns ett sätt att lösa det problemet: höja marginalerna på utlåningssidan.

Men att smyghöja marginalerna rimmar inte med alla mål och löften om kundnöjdhet. Om kampen om kunderna verkligen hårdnar, som storbankerna menar, krävs lite större bevis för att man menar vad man säger. Att bara älta ordet ”kundnytta” räcker inte särskilt långt.

Carolina Neurath

Han har gjort sig känd som ledamoten som högljutt slåss för en lägre ränta än majoritetslinjen inom riksbanksdirektionen. Och han har inte dragit sig för att öppet bråka med sina kollegor. Det är ingen vild gissning att ränteduvan Lars E O Svenssons utträde ur Riksbanken i längden kan leda till en högre ränta.

När jag gjorde en större intervju med honom i november, sa han att han inte hade bestämt sig om han skulle vilja stanna – om han fick förfrågan. Men i dag kom beskedet att han lämnar Riksbanken.

Hans Tson Söderström, adjungerad professor vid Handelshögskolan, räknar med att utträdet kommer att få stor påverkan på penningpolitiken.

– Lars har varit en återhållande faktor vad gäller räntan. Det är svårt att avgöra var räntebanan skulle ha legat utan honom men sannolikt hade den sett annorlunda ut. Utan Lars E O Svensson kan vi få en stramare penningpolitik, det vill säga en högre räntebana, säger han men betonar att det ”förstås beror på vem som kommer efter”.

– Och det blir en grannlaga uppgift att ersätta honom, säger Tson Söderström, som samtidigt tror att vi kommer ha en fortsatt riksbankskritiker i Lars E O Svensson.

– Ur hans egen synpunkt kan han nog göra lika stor nytta utanför Riksbanken, jag föreställer mig att han kommer att fortsätta vara en granskare och kritiker av Riksbankens politik.

Ordförande i riksbanksfullmäktige, Johan Gernandt, efterlyste tidigare någon ledamot som stödjer den penningpolitiska åsikten som majoriteten i kommittén har.

Lars Tson Söderström hoppas att Gernandt har lämnat den idén, om att alla ska hålla med varandra.

– Jag hoppas att han har tagit lärdom av den diskussion som varit efteråt. Det är dock möjligt att Stefan Ingves som riksbankschef kan ställa vissa krav på vilka som ska komma in.

I sociala medier är Lars E O Svenssons utträde ur direktionen just nu ett hett ämne…

 

 

 

 

 

Carolina Neurath

Att betala ut höga ersättningar och bonus behöver inte alltid vara dumt. Det är däremot många av bonusförsvararnas argument.

På det börsnoterade fastighetsbolaget Kungsledens årsstämma i går kunde åhörarna få lära sig varför det ska finnas bonus, enligt storägaren Folksams representant på plats:

 

 

 

 

Men finns det någon analys eller studie som visar att bonus garanterar att anställda gör allt för aktieägarnas bästa?

Jobbar anställda mer i ”aktieägarnas intresse” med rörlig lön i stället för fast lön? Tips på den studien mottages tacksamt.

Däremot finns flera exempel på hur bonus har lett till för högt risktagande och kortsiktiga, irrationella beslut.

Ett av de vanligaste bonusargumenten illustreras väl i Nordeas årsredovisning. Där har man kunnat läsa att bonus (på redovisningsspråk kallat rörlig lönedel) ”erbjuds utvalda chefer och specialister för att säkerställa fokus och en stark prestation.”

Så klart. Vilken specialist skulle få för sig att vara fokuserad på jobbet med en simpel fast heltidslön?

För att inte tala om det här med att prestera. Som chef eller specialist måste det ju vara otänkbart att prestera så gott man kan med bara en fast lön.

I många årsredovisningar kan man också läsa om att det handlar om att rekrytera de bästa medarbetarna. Det är i och för sig inget ologiskt argument. Men att rekrytera de bästa borde inte betyda att det inte ska finnas någon hejd på hur mycket ersättningarna får skena.

Det hade varit intressant att höra hur samtalen gick på Astra Zeneca när man beslutade om ersättningen för fransmannen Pascal Soriot som vd.

Någon storägare säger med myndig röst: ”Det kommer aldrig gå utan att ge honom 60 miljoner kronor – för tre månaders arbete”.

En annan nickar instämmande:

”Nej tänk om vi skulle ge, låt säga, halva den ersättningen – vilken tjomme till vd skulle tacka ja till något så sniket?”

När vi nyligen räknade ihop den tidigare Astra-vd David Brennans lön, förmåner och bonusar landade det på över en halv miljard kronor totalt i form av lön och bonusar för hans sex år. Svaret från presschefen (som någon chef sannolikt lagt i hans mun) var att:

– De prestationsbaserade aktieprogrammen stimulerar långsiktig och hållbar växt.

Jag skulle gärna också vilja ha den där forskningsrapporten som visar att det krävs en halv miljard i total vd-ersättning, för att ”stimulera långsiktig och hållbar växt” av ett bolag.

Mest intressant vore ändå att höra från alla bonusförespråkade vad de förväntar sig av en vanlig anställd med fast lön, alltså de här som inte behöver fokusera eller prestera. Ska de städa skrivbordet? Facebooka? Sätta upp små bilder på sin familj? Skriva inhandlingslista till fredagsfikat?

Nej, vad skulle börsbolagen vara – utan rörliga ersättningar.

Carolina Neurath

Även Handelsbanken har förmedlat vidare kunder som fått låneavslag – i alla fall att döma av en mängd olika läsartips. Banken förnekar att det skulle finnas ett ”centralt avtal” om att skicka vidare kunder till Bluestep. Däremot kan ingen med säkerhet garantera att inte enskilda kontor sysslar med förmedlingen.

Det var i förra veckan som det avslöjades här att banker, som SEB och SBAB, har sålt vidare information om – och skor sig på – bolånekunder som nekats lån. Människor som alltså inte bedöms tillräckligt kreditvärdiga, förmedlas vidare till Bluestep – vars lägsta bolåneränta är 6,35 procent.

Enligt Datainspektionen kan det innebära brott mot personuppgiftslagen, om kunden inte gett sitt medgivande.

SEB, SBAB och Forex Bank upphörde med sin verksamhet direkt efter SvD:s avslöjande.

Samtidigt har en mängd av de läsarreaktioner jag har fått, via läsarmejl och sociala medier, nästan uteslutande handlat om Handelsbanken – och om hur kunder misstänker att också Handelsbanken säljer uppgifter.

– Jag fick ett brev i går från Bluestep med en så kallad intresseanmälan, till saken hör att jag ansökt om lån hos Handelsbanken. Det kändes som ett otroligt sammanträffande, skriver en läsare.

En annan person berättar:

– Jag ansökte om ett ökat bolån i Handelsbanken (filialen på Renstiernas gata) i november 2012. Kort därefter damp drösvis med erbjudanden av diverse låneföretag ner i brevlådan.

Här är erbjudandet:

 

 

 

 

 

 

Ytterligare en läsare, som fått låneavslag, vill minnas att Handelsbanken i Farsta föreslog Bluestep som alternativ.

– Vi kollade upp Bluestep i samband med detta tips, men insåg att det inte var något för oss.

Handelsbanken förnekar dock fortfarande att man sysslat med att förmedla kunder vidare.

– Det enda jag vet är att det finns inga centrala avtal och jag har svårt att tänka mig att något kontor skulle jobba på det viset att man skickar kunder vidare, säger Peter Einarsson, kontorschef på kontoret vid Kungsträdgården i Stockholm.

Men det kan ändå vara så att enskilda kontor jobbar så?

– Rent geografiskt jobbar varje kontor på sin marknad, men jag skulle bli jätteförvånad om något kontor gjorde en sådan här sak. Det här strider helt mot Handelsbankens sätt att tänka och vår etik och moral.

Även Nordea är tydlig med att försäljning av kundinformation ”absolut inte ” sker på banken.

– Om kunder inte har fått krediter hos oss kan inte vi skicka vidare dem till någon som godtar sämre kreditvärdighet, det faller på sin egen orimlighet, säger Michael Skytt, bolånechef på Nordea.

 

 

 

 

 

 

 

* Läs i morgondagens SvD Näringsliv hur Finansinspektionen ska agera efter de nya uppgifterna.


Hela avslöjandet och effekterna:

Storbanker säljer ratade kunder

Även Forex Bank säljer kunder

Bankerna kan ha brutit mot lagen

Bankerna backar – slutar omedelbart med att sälja ratade kunder

S: ”Det är omoraliskt och uppseendeväckande”

Norman vill skynda på försäljning av SBAB

Carolina Neurath

Det har nog skålats en del i champagne bland Stockholms mäklare de senaste månaderna. Bostadsmarknaden glöder. I mars nåddes de högsta nivåerna någonsin, har vi kunnat läsa i dag.

En förklaring är att utbudet totalt sett är mindre i dag än i fjol, enligt Svensk Fastighetsförmedling. Men det är ingen vild gissning att den låga räntan har bidragit till prisökningen på bostadsrätter. Det riskerar att bli ett tråkigt uppvaknande när nya bostadsköpare tvingas inse att en reporänta på 1-procent inte alltid kommer tillhöra vardagen.

Nyligen kunde vi läsa att fastighetsmäklare tror på stigande priser. Min uppfattning är i och för sig att den kåren för det mesta är rätt positiv. Det är i alla fall ovanligt att se en bekymmersam rynka i pannan hos en mäklare och höra att det ”visst ser rätt mörkt ut på bostadsmarknaden”. Det ligger liksom inte riktigt i deras natur.

LÄS MER: EU-varning för svenska hushållens skulder

Högre bostadspriser är också synonymt med fortsatt ökade skulder. Svenska hushåll ligger redan i Europas toppliga när skuldbergen ska mätas. I regeringens vårproposition läggs ovanligt stort utrymme på att behandla riskerna med den höga skuldsättningen.

”För enskilda hushåll är faran att de inte klarar av de löpande ränteutgifterna och därmed tvingas sälja sin bostad. Om detta händer samtidigt för många hushåll kan det leda till ett generellt prisfall på marknaden som på sikt innebär risk för ökade kreditförluster i banksystemet”, skriver man och slår fast att hög skuldsättning är ”ett hot mot makroekonomisk balans och de ekonomiska konsekvenserna kan bli betydande.”

Regeringen lyfter också upp att det, precis som i Sverige, har varit kraftiga prisstegringar på bostäder i andra länder för att sedan falla kraftigt.

Man avslutar kapitlet om skuldsättningen med att öppna för att åtgärder kan vidtas. Om skuldsättningen fortsätter att öka är:

”regeringen beredd att vidta ytterligare åtgärder”.

Carolina Neurath

Flera ansvariga för Vattenfalls kritiserade Nuonaffär är attraktiva som styrelseledamöter i år. Att dåligt omdöme eller ansvarstabbar inte påverkar styrelsekarriären blir extra tydligt den här våren. Samtidigt verkar kompisbanden i toppskiktet bara bli starkare.

Det har kallats Sveriges sämsta storbolagsaffär. Kritiken växte i början av året när SvD Näringsliv avslöjade att det kommit intern kritik mot Vattenfalls 100-miljardersköp av holländska Nuon. Stormen hade knappt hunnit avta innan det nyligen var dags att presentera årets börsbolagsstyrelser.

Plötsligt var allt glömt och förlåtet. En genomgång av kallelserna till årets bolagsstämmor visar att flera av de som pekats ut som ansvariga för Nuonaffären i år väljs in, eller omväljs, för att ansvara för andra stora börsbolag.

Anders Sundström, som satt i Vattenfalls styrelse under köpet, väljs in som ordförande i Swedbank. Och tidigare näringsminister Maud Olofsson, som trots tveksamheter gav klartecken till affären, väljs in i teknikkonsulten ÅF.

LÄS MER: Gick bakom ryggen på Borg

Lars Westerberg, dåvarande ordförande i Vattenfall, har förmodligen mer på ångrar-listan i sin karriär än en usel affär. Han fick lämna Vattenfall efter att i hemlighet ha beviljat den tidigare vd:n en fallskärm på 12 miljoner kronor – i strid med ägaren statens riktlinjer. Men om dåligt omdöme eller ansvar för katastrofaffärer påverkar fortsatta styrelsekarriären? Tveklöst inte.

Westerberg är tvärtom superpopulär i styrelsesammanhang. I år väljs han på nytt in i en mängd stora börsbolag, som SSAB, Volvo, Sandvik och Husqvarna. Men det är flera som lättat får bevittna att uppmärksammade bolagsskandaler mottas med axelryckningar hos ägarna i andra bolag.

LÄS MER: De godkände Nuon-affären

Anders Narvinger och Lars Nyberg, ordförande respektive vd i Telia Sonera, lämnade bolaget efter att ha ifrågasatts av ägare och kritiserats i en omfattande advokatutredning. Men styrelsekarriären blomstrar. Ägarna i Alfa Laval, ÅF och JM väljer om Narvinger. Bara i Trelleborg tar det stopp. Om det är Narvinger själv eller ägarna som fått nog är – som ofta – oklart.

Samtidigt fortsätter Lars Nyberg att vara ordförande i Autoliv, enligt stämmokallelsen. Bland årets utnämningar kan samtidigt ett nytt ”styrelseproffs” koras. Styrelseproffs är den lite märkliga benämningen på en person som sitter i så många styrelser som möjligt. Doldisen Pär Österberg, vice vd i Industrivärden, tar över några av vd Anders Nyréns uppdrag.

Österberg väljs in i styrelsen i Ericsson, ståljätten SSAB och byggbolaget Skanska. Han har onekligen en imponerande kompetens som lämpar sig för de här tre bolagen – med vitt skilda verksamheter. Samma sfär står för årets märkligaste maktutnämningar, som jag berört tidigare.

Industrivärdens vd Anders Nyrén fattade i år styrelseklubban i Handelsbanken. Samtidigt valdes Handelsbankens vd Pär Boman in i Industrivärdens styrelse. De två makthavarna blir alltså i stort sett chefer över varandra i två olika börsbolag. Det här illustrerar hur kompisgänget i sfären bara blir tajtare.

De kan bara hålla tummarna för att ingen bolagskris briserar. Ponera att en skandal skulle drabba Handelsbanken (även om en del redan kallat livbolagets massflytt av pensionskunder för en skandal). Skulle Anders Nyrén sparka Pär Boman? Om han skulle låta bli kommer banden snabbt att ifrågasättas.

Ändå borde Boman, vid en sådan hypotetisk händelse, kunna känna sig lugn över sin styrelseplats i Industrivärden. I alla fall om näringslivet följer mönstret – och fortsätter att varmt välkomna kritiserade makthavare.

Carolina Neurath

Skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, ska ändras. Det föreslår Anders Borg och Annie Lööf som skriver på DI Debatt i dag att man vill begränsa ”överutnyttjandet av reglerna”. Ett förslag som skulle slå direkt mot Sveriges ledande revisorer.

”Hjälp dig själv, innan du hjälper någon annan”. Ungefär så brukar det heta när flygvärdinnor instruerar hur man använder gasmasken vid en nödlandning. Samma princip verkar länge ha gällt på Sveriges största revisionsfirmor.

Som skickliga skatterådgivare, har man sett till att sätta sig själv i första rummet och utnyttja kryphål i lagen – för att sedan hjälpa sina kunder med liknande skatteminimering.

LÄS MER: Skatteverket: ”vi vill att de hör av sig”

De fyra stora byråerna, KPMG, Ernst & Young, Deloitte och PWC, som säljer både revision och skatterådgivning, har sett till att undgå skatt genom sin säregna ägarstruktur. Det här lyfte SvD Näringsliv fram i en omfattande granskningsserie hösten 2010.

Då kunde min kollega Jacob Bursell och jag visa hur revisorer lyckas undkomma stora summor skatt, genom att utnyttja skatteregler för fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Genom att låta ett stort antal anställda få ett litet delägarskap, har bolagets alla topprevisorer kunnat omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. På så sätt minskas skatten från 57 till 20 procent. Och revisorerna har kunnat tjäna flera miljoner i undkommen skatt.

LÄS MER: Revisorer slipper skatt på rea-aktier

Redan efter SvD:s granskning reagerade många kraftfullt. Även Skatteverket reagerade på att 3:12-reglerna, som var tänkt att gynna mindre personalintensiva bolag, har utnyttjas av revisionsjättar. Skatteplaneringen kan möjligen ses omoraliskt, men är helt laglig.

Många tunga röster höjdes redan då. Sven-Olof Lodin, som var med och utformade lagen, ville omedelbart sätta stopp för topprevisorernas skatteförmåner.

LÄS MER: Skattenestor vill täppa igen revisorernas kryphål

I dag, 2,5 år senare, planerar Anders Borg och Annie Lööf för att täppa igen kryphålet. Revisorernas verkliga guldår kan vara passerade – förutsatt att man inte hittar nya kryphål.

Läs hela prisbelönta granskningen här

Carolina Neurath

Även Forex Bank säljer vidare kundinformation efter att ha nekat kunder lån. Avtalet är nytt och kunderna är inte medvetna om att bolaget får provision. Men efter att uppgifterna nått SvD backar banken snabbt och säger upp avtalet.

SvD Näringsliv avslöjade i torsdags att SEB och statliga SBAB säljer vidare kundinformation till låneinstitutet Bluestep. Ett avtal som de båda bankerna omedelbart bröt när det kom fram i ljuset.

Uppgifter har även nått SvD om att Forex Bank ser till att tjäna pengar på kunder man nekar lån. Banken har sedan en månad tillbaka ett samarbete med låneförmedlingsföretaget Freedom Finance.

LÄS MER: Norman: Bankernas agerande är orimligt

Thomas Högväg, produktansvarig på Forex Bank, bekräftar uppgifterna.

– Vi är öppna i vårt ansökningsflöde för blancolån där kunden kan kryssa i en ruta om kunden önskar utökade lånemöjligheter, uppfyller inte kunden våra lånekrav slussas kunden då vidare till Freedom Finance som erbjuder lån via andra aktörer på marknaden, säger Thomas Högväg, och betonar att kunden själv gör ett val.

– Vi ställer faktiskt frågan till kunden: är det okej att vi ber ett annat bolag ta kontakt med dig? Det är oftast så att har du hittat en bostad är du så ”eager” på den, så du blir nästan lite blind. Han medger att banken tar ut en förmedlarprovision, men som han inte vet exakt hur stor den är.

– Jag vet inte hur stor den är, man får en up front på lånebeloppet och sedan någon procent fortsättningsvis.

Vet kunderna om att ni får provision?

– Nej.

Har ni någon gång har funderat på det moraliska i det hela?

– Nej.

Men efter intervjun – och efter den uppmärksamhet som uppstod efter det första avslöjandet om SEB och SBAB – väljer nu Forex att omedelbart säga upp avtalet med Freedom Finance.

Magnus Cavalli-Björkman, vd på Forex, utvecklar:

– I ljuset av den diskussionen som nu har uppstått och de här artiklarna vill vi inte fortsätta. Även om vi tycker att öppenheten har varit där anser vi att vi inte kan fortsätta att skicka i väg kunder, när vi själva gör bedömningen att de inte bör ha lån. Vi har fått en ny dimension nu på det här. Och har bestämt oss för att vi inte ska släppa i väg kunder på det här sättet, säger han.

Cavalli-Björkman betonar att det har handlat om en liten verksamhet. Freedom Finance är ett förmedlingsföretag, som i sin tur skickar vidare Forex kunder till andra aktörer.

– Så vi vet inte vem kunden tillslut hamnar hos, det kan till exempel vara Bluestep, som har en radikalt annan kreditbedömning än andra banker, säger Cavalli-Björkman.

Som en av huvudägarna i värdetransportföretaget Panaxia hamnade Forex i blåsväder i slutet av förra året i samband med Panaxiahärvan.

Finansinspektionen riktade svidande kritik mot Forex Bank för deras agerande i samband med Panaxias konkurs. Det handlade om hur man hanterat riskerna i samband med Panaxias konkurs där 600 miljoner kronor av kundernas pengar försvann.

LÄS MER: Panaxias storägare får kritik

Skärmavbild-2013-04-18-kl.-11.25.0611