Annons
X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Det har varit låg frekvens på uppdateringar här, delvis på grund av att jag fastande i Åre efter kapitalmarknadsdagarna. Men ett par saker är värda att kommentera den här veckan:

 

  • Pär Boman in i maktbolaget Industrivärdens styrelse.

Det här var något SvD Näringsliv kunde avslöja redan i tisdagens tidning. Min första tanke: är det på riktigt? Det här illustrerar hur det svenska näringslivet bara blir ännu mer kletigt. Och hur kompisgänget i Handelsbankssfären bara blir tajtare. Medan Handelsbankens vd nu väljs in i Industrivärdens styrelse, valdes nyligen Industrivärdens vd Anders Nyrén in i Handelsbankens styrelse, som ordförande. Pär Boman är alltså i teorin med och är ansvarig för att hans egen ordförande får behålla sitt vd-jobb. Medan Anders Nyrén är högst ansvarig för Bomans framtid som vd. Om det här kan kallas oberoende? På papperet nej.

Samtidigt publicerades i veckan, Josefin Jakobsons och min sammanräkning av hur det ser ut i styrelserna i år i de större bolagen. Här sticker Handelsbankssfären ut, som hellre väljer att fylla sina tomma stolar med flera män i år.

Något annat jag har lite svårt att förstå är hur man har tid att vara vd för en av Sveriges största banker – och samtidigt sitta i styrelsen i hygienbolaget SCA, Bankföreningen och nu även Industrivärden. Det där med att vara bank-vd verkar ju inte vara så tidskrävande ändå.

(vi vet i alla fall att det finns tid på kvällarna åt att läsa Julakatalogen, läs den roliga anekdoten på Annika af Klerckers blogg)

 

  • Astra Zenecas härliga ersättningar.

En annan sammanräkning – av ersättningar, aktieprogram och bonusar – som min kollega och jag slutförde i går fick ett rätt uppseendeväckande resultat:

David Brennan kan tacka för sig med en halv miljard mer i fickan, efter sina år i Astra Zeneca – ett bolag som kantats av massuppsägningar och aktiekursfall. Det finns alltid något humoristiskt i försöken att försvara höga ersättningar. Bolagets officiella förklaring som mejlades till mig i går lyder bland annat: ”vi betalar inte mer än nödvändigt”. Över en halv miljard alltså på 6,5 år. Absolut nödvändigt.

 

 

  • Cyperns banker som öppnar.

Det har skjutits fram, men i dag öppnas portarna till de cypriotiska bankerna och sparare får tillgång till en del av sina pengar. Få åtgärder kan sänka förtroendet så mycket för hela bankväsendet som banker som inte kan hålla löftet om att ge kunderna fri tillgång till sina egna pengar. Det har bara gått att ta ut begränsat med pengar ur bankomaterna. Liknande regler har aldrig tidigare införts i ett euroland, det fria flödet av kapital över landgränserna är ju en av grundtankarna med eurosamarbetet.

Även om vi redan visste det, blir det så tydligt: det finns inte tillräckligt mycket pengar på banken. Att en bank bommar igen och spararna inte kommer åt sina pengar är svårt att föreställa sig att det kan hända vår egen bank. Ändå inträffar det. Hittills en gång i Sverige i modern tid, för knappt tre år sedan:

 

 

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

Åre kapitalmarknadsdagar

Medelräntan för mindre företags checkkrediter kan uppgå till över 14 procent i dag. Det visar en ny sammanställning av Företagarna. Samtidigt blir det allt svårare för företagen att få lån.

Organisationen Företagarna har bett sina medlemmar uppge vad de har fått för ränta på sina checkkrediter, det vill säga möjligheten att löpande låna pengar upp till en viss summa hos bankerna. Kartläggningen, som presenterades på ett seminarium här på Åre kapitalmarknadsdagar, visar att det skiljer sig ordentlig mellan företagen. Medelräntan landar på 6,26 procent, men kan som högst uppgå till 14,5 procent.

LÄS MER: Höga bankmarginaler på företagslån

– Finansiering är bekymmersamt för företagarna. Det är inte synd om dem, men det är dumt att inte göra det lättare för företagarna att växta, vi tappar jobb, tillväxt och det påverkar välfärden i Sverige, säger Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist. Hon menar att många bankdirektörer har svårt att förstå hur företagen ska tjäna pengar.

– På de räntor som företagarna rapporterat in till oss skiljer det sig mycket. I många företag borde det vara samma risker ungefär, ändå skiljer sig räntan. Det finns ingen logik i företagens räntor, det här ger en tankeställare. Samtidigt uppger flera av organisationens medlemmar att det är svårare att få lån i dag.

– Villkoren som företagen möter är sämre än tidigare. De måste ha större eget kapital, och i flera fall får de nej. Affärsidéer som tidigare var möjliga att finansiera är inte det längre, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Catrin Fransson, vice vd på Swedbank, säger att företagsutlåning är en av bankens allra viktigaste källa för intäkter.

– Det låter som vi inte vill låna ut pengar till företagare. Så är det inte. Däremot har ramverket förändrats under senare år.

LÄS MER: Bank-vd: jag är avis på Ica-handlarna

Hon menar att bolån är en mer homogen som produkt, där räntorna skiljer sig mindre mellan kunderna. Catrin Fransson jämför med företagsutlåning som man prissätter på ett helt annat sätt.

– Det beror på företagets soliditet och potential att utvecklas och vilken bransch man befinner sig i. Varje företag är unikt. Men vi borde bli mycket bättre på att visa hur man sätter pris för företagsutlåning.

Marie Persson Björkman, grundare av det nystartade företaget Movinto Fun som utvecklat en interaktiv spelkonsul, är ett exempel på företagare som sökt finansiering från bank, men som fått avslag.

– Vi har inte lyckats få någon bank att intressera sig för oss. Vi tillverkar våra produkter i Kina och behövde ta hem varor. Det vi behövde var en bankgaranti under tiden vi tog hem varorna. Då hade det varit bra med en bank som hjälpte till.

Catrin Fransson påminner om förra bankkrisen i Sverige på 90-talet.

– Om ni tänker förra finanskrisen, så var den uppbyggd på att man lånade ut på bara på företagens säkerheter och inte på kassaflöden. Det satte hela banksystemet i kris. Där vill vi inte hamna.

Carolina Neurath

Cypern har gjort ett stort misstag, som kostar. Det säger Bankföreningens vd Thomas Östros om förslaget att ta en del av spararnas pengar.

I slutet av gårdagens bankdebatt på Kapitalmarknadsdagarna i Åre avslöjade Thomas Östros att Bankföreningen ska lägga ett förslag på att det ska bli lättare att byta bank. Han utvecklade för SvD senare:

– Vi har inte gått ut med det här än, men det vi vill göra är att vi vill förenkla för kunderna att byta bank. Vi vill ge kunderna handfasta råd i vad man måste tänka på, man har ju många olika engagemang i en bank. Vi vill också göra det praktiskt enklare mellan bankerna, och det vill vi göra så snabbt som möjligt.

Länsförsäkringars vd Rikard Josefson, som är med i Bankföreningens styrelse, fyller i att Bankföreningen bland annat vill lösa ”autogirofrågan”.

– Det finns en allmän uppfattning om att det är svårt att byta bank. Vi ställer frågan till våra kunder som bytt, och nära 90 procent svarar ändå att det var lätt att byta bank. 12 procent svarar att det är krångligt, och då handlar det ofta om att kunderna glömmer bort att de har autogiro. Det är ofta den haken.

 

 

 

 

 

 

 

 

Rikard Josefson säger att om det blir en ny bankskandal kommer aktieägarna vara de som ryker först. Han betonar samtidigt att det är sunt att den största risken i en bank tas av aktieägarna.

– Konstigt att det inte funkar så på Cypern, säger Östros och fortsätter:

– Det är mycket märkligt att man inte insåg vad det skulle innebära när man bakvägen tar garantiskyddat sparande, det är jättekonstigt. Det är ett stort misstag som kostar. Däremot är det lätt att förstå att en del av de övre resurserna inte kan vara kvar, det måste man acceptera.

Tror ni det kan påverka svenska banker?

– Om det blir en kris som fortplantar sig på något sätt, då kommer finansieringsmarknaden få hicka, säger Rikard Josefson.

Thomas Östros understryker att vi snarare kan se en fortsatt flykt till svenska banker och Sverige som ses som en trygg hamn.

– Men det här är en stark varningssignal om att eurokrisen inte är över.

 

Både Thomas Östros och Rikard Josefson, som representerade banksektorn under debatten, anser att förtroendet för banker måste öka.

– Vi måste blir bättre på att delta i en saklig diskussion om bankernas verksamhet, det är det första. Man måste vara med och redovisa varför det ser ut på ett visst vis, hur det utvecklas och vad nya regler kommer att betyda. Hur kunderbjudandet kommer att förändras, säger Östros och Rikard Josefson fyller i:

– Vi måste generellt bli bättre på att ta plats i samhällsdebatten. Där är Thomas viktig, men det är också vi som jobbar i den här branschen. Vi måste förklara att avgiften i en viss fond kan vara hög, men kan ha väldigt bra avkastning. Vi måste tydliggöra vad kunden tar ställning till. I dag känns det som att kunden inte riktigt vet vad den betalar för.

Thomas Östros medger att bank-vd:ar och näringslivsrepresentanter kunde blir bättre på att ta plats.

– Näringslivet skulle må bra av att delta i samhällsdiskussionen.

Carolina Neurath

Åre kapitalmarknadsdagar

Länsförsäkringars vd Rikard Josefsson, som äntrar scenen för att prata om förtroendet för banksektorn, anser att det är för stort fokus på banker. Och menar att det inte är i närheten av lika mycket kritik mot till exempel Ica.

– Hushållens ränteavgifter är långt ifrån deras största utgift. Bara 7 procent läggs på bolån av svenskarnas inkomst, medan största delen, 13 procent är på mat, säger han och tillägger:

– Vår bransch paketerar om och säljer svåra produkter, medan Ica paketerar om hästkött.

Enligt Rikard Josefson har Ica Maxi en avkastning 58,2 procent på eget kapital, jämfört med bankerna som försöker nå 15 procent (då bör man ändå komma ihåg att banker är en kapitalintensiv sektor och att det därmed blir svårare att avkasta på kapitalet).

– Jag tycker det är intressant att Ica kan ha nästan 60 procent i avkastning, att mat står för 13 procent av hushållens kostnader och alla Ica-handlarna går jättebra. Ändå är det ingen som diskuterar deras bruttomarginaler eller lönsamhet, säger Rikard Josefson och konstaterar att han inte kommer bli så populär hos Ica nu.

– Då kan man lätt bli lite avundsjuk på Ica.

Han slår också fast att det verkar finns något ”fantastiskt hos Ica”, som bankerna borde snegla på.

– Vad är det för något? Det måste vi ta reda på? Om man tar köttfärsdebatten i Ica så blåste det över på någon vecka, om det hade varit banksektorn är jag inte övertygad om att det hade blåst över lika snabbt.

 

 

Under en efterföljande paneldiskussion med bland annat Thomas Östros, vd för Bankföreningen, Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna och Bengt-Åke Fagerman, vd för Skandia, diskuterades bankernas förtroende.

Elisabeth Thand Ringqvist underströk att trots att reporäntan sjunkit har räntorna för företagen ökat. Samtidigt är, som SvD Näringsliv skrev nyligen, marginalerna ännu högre mot företag.

Med anledning av alla jämförelser med Ica, betonade Thand Ringqvist att en stor skillnad är att bankerna backas av staten om de närmar sig konkurs. Det gör inte Ica.

– Jag tycker det är ett starkt uttalande, jag tror inte några aktieägare kommer att gynnas av staten vid nästa bankkris, säger Rikard Josefson efter debatten. Och Thomas Östros fyllde i:

– Tanken är ju att bygga så starka banker att staten inte ska behöva gå in och rädda bankerna, och det är ju det vi ser nu.

 

 

Carolina Neurath

Kl. 9.55

Innan Swedbanks årsstämma öppnade klockan 10 på Dansens Hus i centrala Stockholm hölls en frågestund för aktieägarna. En fråga som dök upp var varför Swedbank tydligt deklarerat att man öppet ska redovisa sina upplåningskostnader – utan att göra det. Det menade i alla fall Günther Mårder, numera sparekonom på Nordnet.

Mårder gav i stället SEB en eloge för tydlig transparens. Men det möttes av irritation från Swedbank.

– SEB:s redovisning är direkt vilseledande. Vi vill inte vilseleda kunderna, sa Swedbanks finanschef Göran Bronner.

Han utvecklade senare för SvD Näringsliv:

– Vi har olika metoder när vi prissätter. Vi redogör för hela vår marginal och kostnader för bolån. SEB redovisar sin upplåningskostnad på ett annat sätt och det måste ni förstå, att då kommer man till olika upplåningskostnader, säger Göran Bronner.

– Jag tycker det vore bra om vi fick en tydlighet från regleraren, som säger att så här vill vi att det ska redovisas. Men nu har alla banker olika metodik och då får vi olika upplåningskostnader som redovisas. Riksbanken har ett sätt att redovisa bolånemargianler, det sättet har vi anammat, säger Göran Bronner och fortsätter:

– Frågeställaren (Mårder reds. anm) ville göra gällande att vi inte var transparenta. Vi får priser för att vara transparenta.

Tycker ni att ni kan bli mer transparenta?

– Absolut alla banker kan bli de, så länge kunden inte förstår måste vi bli bättre. Men det är viktigt att vi får ett rättesnöre att hålla sig i när det gäller de här frågorna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10.30

Stämman öppnades av avgående ordförande Lars Idermark. När vd Michael Wolf fick talan underströk han att Swedbank behåller sin höga lönsamhet.

– Vi närmade oss i fjol målet om 15 procent avkastning på eget kapital. Vi är den mest kapitaliserade banken i Sverige. Det här är en trygg position att ha när vi nu ser oroligheter i Europa, sa han.

– Vi tackar er aktieägare som tror på oss, och trodde på oss när det var kärvare tider. I dag har vi både en hög lönsamhet och låg risk. Det ger oss frihet att investera i framtiden.

10.40

Nu är det alla aktieägarnas tur att ställa frågor efter talen. Torvald Arvidsson, en av flera aktieägare som brukar trivas med att ta plats under stämmosäsongen, går upp på scen och föreslår bland annat att Michael Wolf och Reinfeldt byter plats, så att Wolf blir statsminister. Det ska föreställa ett skämt. Bankens vd rör inte en min.

En mer seriös synpunkt och fråga handlar om SvD:s Joel Dahlbergs text om fondernas skräckkabinett, där Swedbanks fonder i en genomgång hamnade sämst till.

Anser fondchefen att alla dessa misslyckanden på fondområdet gör att man ändå kan motivera den här verksamheten?, frågar aktieägaren.

Michael Wolf kontrar ändå med att han anser att man har en bra produkt.

– Nu är inte jag fondchef, men om man tittar på Swedbanks fonder har vi den näst högsta ratingen bland storbankerna. Vi använder Normanbeloppet, och har lägst avgifter tillsammans med Handelsbanken. Jag tycker vi har en bra produkt. Sedan går olika typer av tillgångsslag olika bra i olika tider av cykler, säger han.

 

Carina Lundberg Markow, från Folksam, som därefter gick upp på scen fick däremot kortfattade svar av Wolf:

 

 

 

11.00

Första Ap-fondens representant frågade hur Swedbank påverkas av pågående krisen i södra Europa. Michael Wolf säger att det inte bara handlar om bankssytemet, utan om länders ekonomi.

– Det europeiska banksystemet har blivit för stort i förhållande till länders BNP. Nu ska vi hitta ett sätt att minska kopplingen mellan land och banksystem. Där ligger Sverige långt framme, våra banker har hög kapitalisering, säger han och fortsätter:

– Swedbanks exponeringar mot banksystemet i Europa är små. Den stora effekten kommer från realekonomin. När jag träffar svenska och baltiksa företagare säger de att de har svårt att se in i framtiden, och de har en ovilja att investera. Det gör att vi inte får den tillväxt vi skulle behöva. Det gör att den höga arbetslösheten håller sig kvar.

– Vi ser i baltiska länderna att ju snabbare man tar i problematiken och erkänner förlusterna, ju snabbare kan ekonomin komma igång. Det är låg kreditefterfrågan, och det gör att det är svårt att få den lönsamhet vi vill ha. Vi måste jobba mycket med kostnader för att anpassa oss till den verklighet vi lever i.

11.15

Det kommer en fråga från en aktieägare om kontanthanteringen. Han lyfte fram att en bank, Handelsbanken, behåller kontanthantering medan Swedbank går i motsatt riktning och minskar den. Vilken analys har man gjort? Jag tror man tappar kunder om man inte hanterar det här riktigt, säger aktieägaren.

Lars Idermark, avgående ordförande, säger att man tar frågan på största allvar.
– Det är en avvägningsfråga. Det här har diskuterats under tjugo års tid. Vi har tagit beslut om att vi vill minska kontanthanteringen. Det handlar om kostnader, miljö och teknologi. Sedan vet vi att det kan bli problem med den saken. Vi försöker hitta lokala lösningar, säger Idermark och passar över frågan till Michael Wolf som utvecklar:

– Varje lokal kontorschef
och hans team äger denna fråga, de jobbar med lokala intressenter som handlare, kommun och olika föreningar. Så manuell kontanthantering sker inte längre på tre fjärdedelar av våra kontor, men ett antal kontor kommer ha det för att det är relevant på den orten, säger han men tillägger att man är medvetna om att alla ”inte är jättenöjda initialt”.

 

Under stämman kom även ett förslag från en mindre aktieägare på en ny styrelsemedlem –  Nordnets sparekonom.

 

 

 

 

12.11

Finansminister Anders Borg säger i dag, med anledning av Cypernkrisen, att det kan få negativa effekter på hemmaplan. Bland annat finns en likviditetsrisk i svenska banker på grund av att hälften av pengarna till bland annat bostäder lånas från utlandet.

Om Swedbanks vd och ordförande håller med om den risken är en fråga att ta upp efter stämman. Läs mer i morgondagens SvD Näringsliv.

Carolina Neurath

Chefskarusellen på Nordea fortsätter. Under kort tid har fondchefen bytts ut, Sverigechefen sparkats och nu lämnar även chefen för Retail Banking hastigt. Ersättare till de två senare tjänsterna är nu utsedd: Lennart Jacobsen. Han tar också plats i koncernledningen – till mångas förvåning.

Redan när finanschefen och tillika Sverigechefen Fredrik Rystedt plötsligt sparkades i januari var förvåningen inom banken stor.

– Det är lite chockerande. Det gick så snabbt, från en dag till en annan, sa han själv till SvD Näringsliv efter beskedet.

Sedan dess har det spekulerats i Fredrik Rystedts efterträdare. Eftersom Nordeas koncernledning, efter Rystedts sorti, inte innehåller någon svensk och dessutom bara en enda kvinna har förhandstipsen varit att det blir en svensk och förmodligen kvinna som tar plats i ledningen.

Men förhandsspekulanterna fick bara ett rätt. I dag presenterades Lennart Jacobsen, som både ny Sverigechef, ny koncernmedlem och ny nordisk chef för Retail Banking. Det efter att chefen för Retail Banking, Michael Rasmussen, har lämnat Nordea hastigt för att bli vd för danska Nykredit.

Högt bland spekulationerna för rollen som Sverigechef har annars Anna Storåkers, biträdande chef för Retail Banking Sverige, funnits.

– Hennes namn har dykt upp mycket internt, hon har ett bra rykte bland dem hon är ansvarig för, säger en anställd.

Även Victoria Aastrup, som tidigare var på näringsdepartementet och i dag är regionchef på Nordea, har nämnts.

– Hon var inte riktigt lika högt på listan, men hon är en av de kandidaterna man vill matcha fram inom banken, men det är för tidigt för koncernledningen, säger en källa.

I stället var det med viss förvåning som Lennart Jacobsen presenterades. Han har bara varit i tjugo dagar på Nordea, som chef för en av avdelningarna i Retail Banking. Dessförinnan har han bland annat varit Sverigechef för GE Money Bank och vd för GE Money Banks verksamhet i Norden.

– Det här kom upp lite hastigt, säger en anställd men beskriver Lennart Jacobsen som sympatisk, bland annat för att han bor i en villa i Huddinge.

Det vill säga, en viss skillnad från många andra Nordeachefer.

Carolina Neurath

Börsen är fortfarande billig och kommer att fortsätta upp. Det anser både finansmannen Christer Gardell och Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia Liv.

I SvD Näringslivs pågående serie om börsrallyt går meningarna isär. Medan många analytiker tror på fortsatt uppgång, är andra betydligt mer pessimistiska. På Wall Street har börserna nått all time high.

Christer Gardell, grundare till fondbolaget Cevian, är en notorisk börsoptimist. Och sin vana trogen räknar han med fortsatt uppgång – trots att utvecklingen sett ut så här sedan årsskiftet:

 

 

 

 

 

– Börsens avkastningsnivå, om man kollar hur mycket bolagen tjänar i förhållande till börskurserna, är hög. Börsen ger högre avkastning än alternativa placeringar. I och med att alternativen är så dåliga talar det för att börsen kan fortsätta uppåt, säger han och tillägger att:

– Börsen är fortfarande billig relativt alternativen.

LÄS MER: Därför tror analytiker att börsrallyt fortsätter

Hur ser du på omvärldsmiljön?

– Det känns som att makrobilden stabiliseras och som att bolagen kan gå in i marknader där det finns möjlighet att öka intjäningen också. Det har vi inte sett i år så mycket, men nästa år ser bättre ut.

– Det här året blir inget vändningsår kanske, men det finns goda förutsättningar för bolagen att tjäna mer pengar under 2014.

LÄS MER: finanslegend spår börsars

Ser du ingen oro för bakslag?

– Det har varit för stort fokus på makroproblem, som i Cypern och allt, säger Gardell och syftar på att det just nu diskuteras om Cypern kan behöva ett stödpaket, något som finansministrarna i eurogruppen samlas för att diskutera i eftermiddag.

– Men det är helt oväsentligt, det är klart det finns risk för politiska bakslag men jag tycker vi gått igenom så mycket nu och man har visat att det finns förmåga att hantera tuffa kriser. Jag tycker huvudscenariet ser ganska bra ut.

– I och med att det handlar om vart pengarna ska ta vägen så är börsen det klart mest attraktiva alternativet. Det talar för en fortsatt uppgång.

LÄS MER: Festyran på börsen kan få ett abrupt slut

Vi har sett kraftiga uppgångar förr, men som snabbt kan fallera. Ser du ingen risk för det?

– Väldigt kortsiktigt kan det gå upp och ner. Men färdriktningen är uppåt. Jag tycker ändå att det finns mer konfidens nu och det borgar för att aktiviteten kring företagsförvärv kommer öka. Och det brukar vara positivt för börsen. Jag tror marknaden för företagsförvärv öppnar upp ordentligt och eftersom den har varit stängd i fyra år har jag svårt att se annat än att det skulle vara positivt för börsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild från Båstad, 2012

Även Caroline af Ugglas på Skandia Liv är positiv.

– Börsbolagen är som grupp betraktad bättre presterande än snittföretaget. Om man tänker sig att BNP växer med 2 procent per år så är det speglingen av hela ekonomin, företagssektorn som helhet växer mer än dubbelt så mycket som ekonomin i stort och börsbolagen är en stark del av företagsgruppen, säger hon.

Enligt Caroline af Ugglas har svenska börsen gått upp i genomsnitt 9 procent över tid.

– För närvarande är börsen lågt till normalt värderad därför är min bästa gissning en bättre utveckling än ett normalår, kanske 15 procent i år inklusive utdelningar. Det har under många år flödat ut pengar ur börsen in i andra alternativ, främst räntor, det tycks som om flödena har vänt tillbaka in mot börsen, så jag är fortsatt positiv.

Carolina Neurath

Det verkar vara färdigbråkat mellan Björn Wahlroos och svenska staten. Kraftigt höjda utdelningar kunde klubbas utan kritik på dagens stämma. Däremot väcker Aktiespararnas attack mot Marie Ehrling en del frågor: tänker de vara lika kaxiga mot Marcus Wallenberg?

Nordea har genom åren bjudit på stökiga stämmor där alltifrån avkastningsmål till bonusar och vd-excesser har kritiserats vilt. Staten har tidigare försökt införa bonusförbud. Men det verkar, om något, ha bemötts med motsatt effekt. Nordea är i dag den enda storbank som fortfarande ger bonus till sin vd. I fjol höjdes både fast lön och bonus för vd Christian Clausen. Men den rörliga ersättningen är inget svenska staten längre tänker bråka om, mer än att man lägger ner sin röst i frågan. Den frispråkige Björn ”Nalle” Wahlroos sa redan på stämman 2009, i ett bonusbråk med staten, att han inte kan ”acceptera att en ägare försöker diktera villkoren”.

LÄS MER: SvD rapporterade direkt från Nordeas stämma

Under fjolårets stämma fanns den arroganta attityden kvar mot den statliga ägaren, när Wahlroos antydde att regeringen hade problem att förstå ekonomisk teori. ”Det är lite mer komplext än det verkar vara på regeringskansliet”, sa han då.

Men i år verkar det vara färdigbråkat – i alla fall med staten. För det är inte bara statens ägarandel som har minskat under åren, även försöken till att påverka banken verkar tyna bort.

Utdelningen på 11,8 miljarder kronor kunde obehindrat godkännas av aktieägarna. Aktieutdelningen har ökat med 30 procent i Nordea från i fjol. Men staten, representerad av statssekreterare Erik Thedéen, deklarerade att man stödjer styrelsens förslag till utdelning. Så trots den kraftiga höjningen kunde utdelningen klubbas utan det traditionella ljudet av motsträviga ministrar.

Gänget på finansdepartementet har som bekant bytt riktning. Skälla på banker är ingen bra idé längre. En teori till att ministrarna tystnat är att staten nu är på väg att sälja sin sista aktiepost i Nordea, som SvD Näringsliv rapporterat på senare tid. Wahlroos ville inte spekulera i det, utan sa att det är ”deras beslut”. Att det däremot är efterlängtat från Nordeas ordförande är ingen hemlighet internt.

Kritiken som kom under gårdagen var upprepade åsikter från förra året om Nordeas avkastningsmål på 15 procent på eget kapital. Det handlade om ifrågasättanden från staten om hur målet skulle uppnås. Den märkligaste attacken stod i stället Aktiespararna för, som kritiserade omvalet av Marie Ehrling som styrelseledamot.

Att ifrågasätta antalet styrelseuppdrag är sig sunt, men det kommer att bli många ifrågasättanden på årens stämmor om Aktiespararna tänkt följa sin linje. Marie Ehrling har i dag fem uppdrag i börsbolag, och blir snart ordförande i ett sjätte: det krisdrabbade Telia Sonera.

Det är ovanligt för att vara kvinna, men inte för att vara så kallat styrelseproffs. Som exempel sitter Marcus Wallenberg redan i lika många styrelser, varav ordförande i tre: Electrolux, Saab och SEB.

Kommer Aktiespararna kritisera ett omval av Marcus Wallenberg i SEB också? Det får vi utgå från – om de tänker vara konsekventa.

Carolina Neurath

Bankerna blir allt mer sjuka. Det framgår av en kartläggning av bankernas årsredovisningar och CSR-rapporter. Nordea och Handelsbanken är de banker som har högst sjukfrånvaro bland de anställda.

Det brukar pratas om att de anställda, ”längre ned” i leden, på bankerna får utstå omfattande kritik när det skrivs mycket om toppchefers löner och bankernas bolånemarginaler. I en undersökning framtagen av tidningen Finansliv förra året framgick att många bankanställda upplever hot i jobbet. Kanske skulle det kunna vara en delförklaring till att färre bankanställda gick till jobbet förra året.

LÄS MER: Bonustak kan ge ökade fasta löner

Genomgången av redovisningarna visar att två storbanker hade högre sjukfrånvaro i år jämfört med 2011, medan sjukfrånvaron stannade oförändrat på 2,8 procent i Swedbank. I Handelsbanken ökade från 2,6 procent till närmare 3 procent. Hos Nordea från 3,2 till 3,0 procent. Trots minskningen behåller sin plats som den storbank med högst sjukfrånvaro av de fyra storbankerna.

Det var i juli 2003 trädde en ny lag trädde i kraft som skulle tvinga bolagen att öppet redovisa den svenska sjukfrånvaron i årsredovisningarna. Även om sjukfrånvaron kryper uppåt i bankerna ligger de ofta i lä jämfört med verkstadsjättar, som brukar ha betydligt högre sjukfrånvaro. Något annat intressant är att det verkar variera kraftigt mellan länderna, det blir inte minst tydligt hos Nordea som är den största banken i Norden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De redovisade talen anger den totala sjukfrånvaron  mätt i procent av ordinarie arbetstid. Så här ser sjukfrånvaron ut bland storbankernas svenska verksamheter, i år jämfört med i fjol.

Nordea

3,0 procent – 2012

3,2 procent – 2011

Handelsbanken

2,9 procent – 2012

2,6 procent – 2011

SEB

2,6 procent – 2012

2,5 procent – 2011

Swedbank

2,8 procent – 2012

2,8 procent – 2011

Carolina Neurath

Riskerna med den ökade skuldsättningen och svaga amorteringsviljan har nu fått Riksbanken och FI att tillsammans bilda en särskild analysgrupp. Den påtagliga oviljan att amortera är inte bara något man kan beskylla hushållen för – även bankerna har ett stort ansvar.

När en kollega och hennes sambo gick till banken för att amortera på bostadslånet blev bemötandet inte riktigt som tänkt. Amortera var ingen bra idé, enligt bankmannen. I stället ville han att paret skulle spara pengarna i banken.

Det är visserligen bara ett exempel från verkligheten, men det är lätt att misstänka att det inte är en isolerad händelse när man läser Finansinspektionens (FI) nya rapport. Där fastslås att amorteringen hos hushåll med belåning under 75 procent, är låg.

– Av dessa amorterar i dag bara fyra av tio hushåll, och i en långsam takt, skriver FI.

Det beror förmodligen delvis på att många lyssnar blint på sin bankman- eller kvinna. Det är nog inte alla rådgivare som rekommenderar kunden att amortera, när det inte är ett måste. Snarare står i många fall sparkonton och fonder högst på erbjudandelistan.

LÄS MER: Här ökar villapriset mest i hela landet

Det trots att få sparandeformer är så sunda som att betala av lån på sitt eget boende. Samtliga storbanker ökade under fjolåret sin inlåning från kunder, visar årsredovisningarna. Det vill säga hushållen placerade mer pengar i sparkonton. Samtidigt framgår i FI:s rapport att bankerna verkar ha varit lite väl generösa i sin kreditgivning.

Inspektionen har tittat på bankernas sätt att räkna ut vad bolånetagarna har kvar att leva på efter lånet och fastslår att beräkningarna skiljer sig åt mellan bankerna. Många hushåll får i själva verket mindre kvar att leva på än vad bankernas beräkningar visar. FI är tydligt med att detta är något man kommer följa upp ute hos bankerna.

Allt pekar på att det borde vara en god idé att se över att kalkylerna inte görs för lättvindigt. Utlåningen till hushåll från finansinstitut ökar varje månad, och uppgår nu till över svindlande 2770 miljarder kronor. Samtidigt är amorteringstiden för de bottenlån som amorteras i snitt 140 år, enligt FI. Den svaga amorteringsviljan och de ökade hushållskulderna gör att Riksbanken och FI nu tar ett gemensamt ansvar och bildar en analysgrupp för att ”följa upp vilka eventuella risker” det här innebär.

Resultatet ska bli intressant eftersom det mellan raderna varit skilda synsätt på skuldsättningsfrågan från de två myndigheterna.

FI har generellt haft en lugnare inställning. I FI:s rapport framgår att man anser att mycket funkar som det ska. FI lyfter i sitt pressmeddelande fram positiva aspekter som att ”få hushåll tar lån över 85 procent” och att ”endast ett av tio hushåll tar lån utan säkerhet.”

Hos Riksbanken märks en betydligt större oro för hushållens skuldsättning. Senast under dagens utfrågning, av vice riksbankschef Kerstin af Jochnick och riksbankschefen Stefan Ingves, i riksdagens finansutskott efterlystes en amorteringskultur när det gäller lån.

– Det är fortsatt så att många, många lån inte amorteras alls eller har amorteringstider som är väldigt långa. Det kan skapa stora bekymmer längre fram, sa Ingves.

Han har tidigare signalerat att andra verktyg än reporäntan måste användas för att bromsa skuldsättningen. Till exempel har både Ingves och andra ledamöter, som tongivande Lars EO Svensson, lyft frågan om lagkrav på amortering och en minskad avdragsrätt på bolån. Trots att politikerna inte vill ta i sådana frågor, är det inte omöjligt att Riksbanken och FI:s analysarbete till sist landar i just den slutsatsen.