Annons
X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

En bankchefs bonus får inte överstiga grundlönen, enligt nya regler. Svenska bankchefer påverkas inte. Och för de brittiska bankcheferna kommer sannolikt de fasta lönerna att stiga ordentligt.

Jag har suttit på ett par sådana där luncher med en bankrepresentant som pedagogiskt ska förklara varför bonus är en så genialisk idé. Vid det senaste tillfället sitter en bankägare framför mina kollegor och mig och mäter med händerna i luften, för att illustrera en fast och rörlig del av lönen.

När det går dåligt för bolaget kan den rörliga tas bort, och i goda tider läggas till, får vi lära oss. Tänk om det går dåligt för bolaget och det sitter fast med massa höga fasta löneutbetalningar. Då är det ju bättre att ha bonusar som kan tas bort.

Det låter som den bästa konstruktion mänskligheten har uppfunnit. Och eftersom inga bandspelare är på vågar han, som har x antal miljoner i grundlön, vara uppriktig:

– Själv hade jag aldrig tagit det här jobbet för bara grundlönen.

Om det nu var så att alla rörliga ersättningar raderades helt i dåliga tider hade det funnits någon slags trovärdighet i argumentet. Men exemplen på när bonusidén har missbrukats är många.

I natt spreds en i raden av bankregler från EU som får bankchefer att sparka ut. Det är en följd av de så kallade Basel III-reglerna som ställer högre kapitalkrav på bankerna. Ett tak för europeiska bankchefers bonusar innebär att bankcheferna ”bara” ska kunna få lika mycket i bonus som i grundlön.

LÄS MER: Bonusfest över i Schweiz

Men bonusregeln verkar segla obemärkt förbi svenska bankchefer. Ingen i de svenska bankernas ledningsgrupper har en bonus som är i närheten så stor som den fasta lönen. Här är dessutom bonusar reglerade. Till de anställda som bankerna själva bedömer som ”risktagare” ska utbetalningarna skjutas upp i flera år.

I andra delar av Europa däremot kan reglerna skapa större förändringar, framför allt i Storbritannien där företrädare menar att reglerna kan ”hämma tillväxten” och ”hämma kreativiteten hos toppchefer i finanssektorn”.

Men i dag finns det ju gott om kreativitet i finansvärlden, som kan användas till att hitta en lösning på regelproblemet. Höga bankchefer kan i dag ha bonusar som är flera gånger större än grundlönen. Om den förmånen nu tas bort kan vi räkna med att de fasta lönerna ökar ordentligt. För så länge bankerna gör stor vinster, kommer en stor del att hamna i bankchefernas fickor.

Kanske är det i alla fall mer sunt. Även om många menar att bonus driver bankchefer att göra ett bättre jobb, ökar det också risktagandet. I jakten på höga resultat ökar dessutom risken för genvägar, eller mer ordagrant: fusk.

Ett färskt exempel på det är den så kallade Liborskandalen där banker manipulerade ränteuppgifter.

I Storbritannien sitter sannolikt maktbolag och bankchefer också och förklarar för journalister varför det är så bra med bonus: i dåliga tider tar vi helt enkelt bort den.

Att bankcheferna har fått stora bonusar under krisen samtidigt som bankerna får stora statliga stöd – är inget som ingår i något officiellt bonusförsvar. Och det är just det som får hela den ”genialiska” bonusidén att fallera.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

Trots att svenska bankers resultat var på rekordnivåer i fjol var det desto tuffare för de anställda. Under 2012 bantade storbankerna tillsammans bort över 3530 tjänster. Det visar de nya årsredovisningarna.

Europas banker har under ett par år befunnit sig i kris. Under 2011 fick omkring 80 000 bankanställda lämna sina jobb i England, Tyskland och Frankrike. I Sverige har bankerna som bekant klarat sig bättre. Under fjolåret steg resultaten kraftigt, bankerna ökade sina egna buffertar och delar samtidigt ut rekordhöga 35 miljarder kronor till ägarna i vår. Men alla anställda får inte vara med i glädjeyran.

Enligt SvD Näringslivs beräkningar fick totalt 3532 anställda lämna de fyra bankkoncernerna SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken under fjolåret.

Sett till absoluta tal står Nordea för den hårdaste bantningen. Där fick sammanlagt 1602 personer lämna banken. Antalet anställda omräknat till heltidstjänster minskade med 7 procent i koncernen. Störst procentuell neddragning står Swedbank för. Antalet heltidstjänster har på ett år minskat med 1426, vilket motsvarar närmare 11 procent av den totala personalstyrkan. Det är främst i Ukraina neddragningarna sker.

LÄS MER: Mäklardöden skördar fler offer

I den svenska bankrörelsen har antalet anställda minskat med 140 personer.

– Vi minskar kontanthanteringen på kontoren, men vi kommer att utöka rådgivningsdelen på andra kontor. Så vi har inga fler personalneddragningar inplanerade nu, säger Anna Sundblad presschef på Swedbank. Banken har flaggat för att man kommer att fortsätta att dra ner på antal kontor, vilket i praktiken borde innebära färre anställda även framöver, men i vilken takt den utvecklingen kommer att ske är inte fastställt.

– Det finns inget centralt beslut om att x antal kontor ska minskas under året, utan det gör man lokalt utefter att marknaden är mogen. Alla förberedelser måste vara på plats och man måste ha hunnit informera kunderna, säger Anna Sundblad.

Dessutom har affärsområdet ”Stora företag och institutioner”, där investmentbanking ingår, dragit ner på 70 tjänster – varav stor del försvunnit inom aktiehandel.

LÄS MER: Blogg – var beredd på hårdförsäljning, bankkunder

SEB flaggade under 2011 för att banken ska spara 3 miljarder kronor under de närmaste åren. Då talade vd Annika Falkengren om att man är fast besluten att ”försvara tillväxt och vinster.” Och det har visat sig i antalet anställda. I slutet av 2012 var SEB 512 personer färre än året innan – det ”trots att 1100 nya medarbetare tillkom under året”, som man uttrycker det i årsredovisningen.

Mot strömmen går Handelsbanken, där det totalt sett var oförändrat på personalfronten. Visserligen har några anställda behövt lämna banken i Sverige. Men förklaringen till ökningen stavas Storbritannien.

– Vi öppnar ett nytt kontor i Storbritannien var åttonde arbetsdag nu, säger Henrik Westman, presschef på Handelsbanken.

Även inom Handelsbanken är det inom marketsavdelningen, och då främst inom aktiehandeln, som det sparas. Där har nära 140 personer fått lämna avdelningen under året.

– Det är i markets som minskningen har skett. Det är ingen hemlighet att hela branschen genomgår en förändring, säger Henrik Westman.

LÄS MER: Blogg – Handelsbanken skär ner inom aktiehandeln

Carolina Neurath

Det har blivit många läsarreaktioner på helgens krönika om sparräntor.

Några läsare som mejlat har häpnat över Nordeas uppriktiga sätt att uttrycka att man ska se över (dvs öka) sina inlåningsmarginaler. Och att priserna mot privatkunder inte är förhandlingsbara, vilket ”skapar en mycket effektiv försäljningsmodell”.

Banken verkar i år dessutom satsa effektivt på hårdförsäljning, framgår under stycket ”Strategi”. Nu ska det vara ”namngivna rådgivare som proaktivt kontaktar kunder med outnyttjad affärspotential”, står det i årsredovisningen. Kunderna bör alltså vara medvetna om, och beredda på, att hårdförsäljning väntar.

Å andra sidan är det inte så märkligt. Det är vinstdrivande bolag med målet att tjäna så mycket pengar som möjligt. Bankerna väljer bara att vara mer eller mindre öppna med det. Det som är märkligt är att det ibland finns en illusion av att banker är institutioner som sätter sina kunder i främsta rummet.

Men missnöjet bland kunderna växer. Under fjolåret rasade nöjdheten till rekordlåga nivåer bland bankernas privatkunder, visar Svenskt Kvalitetsindex. Bland storbankerna var Nordea sämst, tätt följt av Swedbank. Missnöjda kunder kan knappast ses som ett bra underlag för en ”effektiv försäljningsmodell.”

Swedbank, som alltså också ligger dåligt till hos kunderna, verkar vara mer medvetna om att årsredovisningen även blir läst av kunder. Ordet kundnöjdhet nämns elva gånger. Det är en fin insikt att det behövs nöjda kunder, men ordet kundnöjdhet räcker inte – vägen dit känns fortfarande oklar.

När min kollega Joel Dahlberg går igenom fonderna för att hitta ”Sveriges sämsta fond” tar Swedbank hem den osmickrande titeln. I det sammanhanget är citatet från vd Michael Wolf i årsredovisningen lite komiskt: ”Vi har inte lyckas förklara kundvärdet i våra tjänster”. Det är alltså förklaringen till bankens låga kundnöjdhet.

En bra produkt – som ett bolån, sparkonto eller fond – ska inte behöva förklaras varför den är bra. Den ska helt enkelt bara vara det.

Carolina Neurath

Staten planerar att inom kort sälja sina aktier i Nordea, så lyder i alla fall pånyttfödda spekulationer på finansmarknaden. Orsakerna heter: kursuppgång i aktien, rätt tajming och Anders Borgs nya mjuka inställning till bankerna.

Spekulationerna kommer från tid till annan. Inte minst drivs de sannolikt på av affärssugna investmentbankirer som alla vill åt jätteaffären: statens försäljning av sin andel på 13,5 procent av Nordea. Enligt beräkningar är statens aktiepost i dag värd cirka 40 miljarder kronor.

– Det finns en teori om att staten nöjer sig med 70-75 kronor per aktie, säger en bankchef.

Och det är just på dessa nivåer aktien ligger just nu. Efter att ha rusat över 25 procent bara under de senaste tre månaderna har Nordeas aktie nu nått 75 kronor. Sist staten sålde aktier i Nordea, i februari 2011, stod aktien i 74,50 kronor. Statens intäkt då blev cirka 19 miljarder kronor.

Tidigare har en del analytiker kunnat prata öppet om den tänkbara försäljningen. Nu däremot vill ingen skylta med sina namn eftersom det är ”ett känsligt läge”, som en person uttrycker det. Men samtliga som SvD varit i kontakt med räknar med att försäljningen närmar sig. En analytiker understyrker att tajmingen för försäljningen är den rätta, med tanke på valet nästa år och att alla prognoser tyder på att det ska vara underskott i ekonomin i år.

– Inför valår vill man gärna göra reformer som förbättrar för landets invånare. Om man då vill förbättra samtidigt som du har ett underskott riskerar du att få hastig kritik från oppositionen för att du gör ofinansierade reformer. 40 miljarder kan man använda till ganska mycket i en valrörelse. Om man ska sälja är det ganska snart.

De personer som SvD varit i kontakt med tror också att det här är förklaringen till Anders Borg och Peter Normans kovändning i inställningen till bankerna.

– Jag ser naturligtvis hellre att bankerna är i god form än dålig, sa finansmarknadsminister Peter Norman plötsligt när reportrar pressade honom på bankernas rekordutdelning nyligen.

Anders Borg gav liknande svar i tv. Det var en helt ny, och betydligt mjukare attityd än tidigare. Och enligt flera på marknaden har det med den stundande försäljningen att göra.

– Om man antar att de vill sälja aktierna i Nordea, då kan man inte börja bråka med aktieägarna om utdelning. Då får man acceptera utdelningen för att få ut ett bättre pris, säger en bankchef.

En annan person menar just att det blir lättare att sälja om man signalerar att ”svenska bankerna är stabila och bra.”

– Staten kommer bara invänta utdelningen och sedan sälja, säger en förvaltare.

S-ledaren Stefan Löfven fick frågan under Nordnets småspararevent, där SvD Näringsliv var mediepartner. Han tycker tvärtom att staten borde skaffa sig större inflytande i banken, och inte sälja aktieinnehavet. – I Nordea skulle man vara mer aktiv ägare, och ha en representant i styrelsen, inte bara vara med i valberedningen, sa han.

Förra sommaren talade finansmarknadsminister Peter Norman om att krisen i Europa omöjliggjorde en ny säljprocess av aktier i Nordea. I dag är det inga sådana förnekelser. Statssekreterare Erik Thedéen säger bara till SvD Näringsliv:

– Vi kommenterar aldrig rykten.

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson är kritisk till en försäljning som hon räknar med ligger i korten:

– Tyvärr är det väntat med tanke på de uttalanden Norman har gjort tidigare. Vi vill i stället se ett utökat statligt ägande i Nordea och att bankkonkurrensen behöver öka med tanke på det oligopol som är i dag, säger hon.

Carolina Neurath

Tre av fyra storbanker ökar arvodena till sina styrelsemedlemmar i år, visar en genomgång av stämmokallelserna. Däremot är SEB:s Marcus Wallenberg den enda ordförande som får ökat arvode. Men överlägset bäst arvoderad är Handelsbankens nya ordförande Anders Nyrén – som ligger långt över konkurrenterna.

När bankerna nu kallar sina aktieägare till bolagsstämmor väljer Handelsbanken, Nordea och SEB att föreslå höjda styrelsearvoden, visar SvD:s genomgång av kallelserna som jämförts med föregående år. I SEB, som släppte sin kallelse på tisdagen, höjs arvodet för bankens ordförande Marcus Wallenberg till 2,4 miljoner från 2250000 året innan.

LÄS MER: Utdelningsfest hos bankerna

Samtidigt ökar arvodena för ledamöterna i SEB från 450.000 till 500.000.

Petra Hedengran, ordförande i SEB:s valberedning, säger att styrelsen självmant valde att sänka arvodet 25 procent under 2009.

– Och i år föreslår valberedningen att ta sista steget för att återställa ersättningen till den nivå som gällde före sänkningen, säger hon och tillägger att för ordförande är nivån fortsatt lägre än 2008.

Även i statens bank Nordea passar man på att belöna sina styrelsemedlemmar lite extra i år. Ordförande Björn Wahlroos får nöja sig med fjolårets arvode på 252 000 euro, motsvarande cirka 2,1 miljoner kronor. Men det höjs med 10 450 euro, motsvarande 88 000 kronor, till de två vice ordförande, som nu ska tjäna över 900 000 kronor för sina styrelseuppdrag i storbanken. Även för resten av ledamöterna höjs arvodet till motsvarande nära 660 000 kronor.

I Handelsbanken följs en tydlig trend av årliga höjningar. Både vice ordföranden och ledamöterna får sina arvoden höjda. För två år sedan höjde banken ersättningarna till sina styrelsemedlemmar kraftigt, framför allt till sin ordförande Hans Larsson. Då blev det en ökning med 30 procent till 3 miljoner kronor och Hans Larsson blev den i särklass bäst betalda ordföranden av de fyra storbankerna. Men det skulle inte räcka.

Förra året fortsatte den att höjas med ytterligare 150 000 kronor, enligt förslaget .Men i år tar det stopp för nya ordförande Anders Nyrén, vd för maktbolaget Industrivärden. Han blir dock fortfarande den högst arvoderade ordförande bland storbankerna, med 3 150 000 kronor i ersättning.

LÄS MER: Anders Nyrén ny ordförande i Handelsbanken

När jag träffade Anders Nyrén i hamnen i Båstad i somras sa han att arvodena kommer behöva öka ”ganska mycket mer” i storbolagen.

I egenskap av ägare i Handelsbanken sitter hans Industrivärden samtidigt i valberedningen i banken och bestämmer arvodena. I somras berättade Nyrén varför Handelsbankens ordförande ska ha högst arvode av storbankerna:

– Av den enkla anledningen att jag ser vilken arbetsinsats en ordförande i Handelsbanken gör. Jag kan inte uttala mig om vad ordföranden i de andra bankerna gör. Men med de regelverk som finns och de krav som ställs på styrelser så bli det i det närmaste ett heltidsarbete.Det är alltså detta heltidsarbete Anders Nyrén själv nu åtar sig. Samtidigt som han är vd för Industrivärden, och sitter i en mängd andra styrelser.

– Jag tycker att om vi tittar på styrelsearvoderingen, så får vi vänja oss vid att styrelsearvodena kommer att öka. Och de kommer nog att öka ganska mycket mer, i takt med att kraven ökar, sa han.

I Swedbank däremot låter ägarna arvoden vara oförändrade på 1 350 000 kronor till styrelsens nya ordförande Anders Sundström, medan resten av ledamöterna får 400 000 kronor.

Carolina Neurath

Många investmentbankirer räknar nu intensivt på att få ihop nätmäklarna Nordnet och Avanza Bank. Och affären har varit extremt nära att ros i hamn, kan SvD Näringsliv avslöja. Det medger nu också aktörerna själva. Nordnets ordförande Claes Dinkelspiel säger att bolagen tillsammans kan ”spara ett par hundra miljoner”.

I Finansstockholm pratas det allt mer intensivt om den tänkbara affären. Avanza Bank, med ordförande Sven Hagströmer och Nordnet, som kontrolleras av familjen Dinkelspiel, vore en ”perfect match”, enligt många bedömare, som menar att de tillsammans skulle bli en riktig utmanare till storbankerna.

LÄS MER: Vinstfall för Nordnet

Vid flera tidpunkter har affären varit nära att sys ihop.

– Vi var för att göra en affär med Nordnet för inte så förfärligt länge sedan, säger en högt uppsatt chef inom Avanza, men konstaterar att det ”har varit svårt att hitta ett lämpligt pris.”

LÄS MER: Lägre vinst för Avanza

Claes Dinkelspiel, ordförande på Nordnet, bekräftar uppgifterna.

– Det är riktigt att vi har haft diskussioner flera gånger, men ska man göra något ska man tro att 1+1 blir 3. Det fanns mycket klart. Framför allt när ”Nalle” Storåkers var med i bilden, säger han och syftar på Avanzas tidigare vd Nicklas Storåkers.
Enligt uppgift till SvD Näringsliv har affären tidigare fallit på maktbråk. Både Claes Dinkelspiel och Sven Hagströmer ville ha ordförandeklubban. Ingen av dem vill öppet bekräfta den versionen, även om det blir tydligt mellan raderna:

– Nicklas trodde på det och jag trodde på det. Men ibland får man inte ihop affärer, det är bara att konstatera. Det går inte om man inte får med sig sin omgivning. Alla är inte alltid rationella i sina beslut, säger Claes Dinkelspiel och fortsätter:

– En sådan sak måste bli en ”merger of equals”, så att från ena sidan kommer vd och från den andra kommer ordförande. Det kan inte vara så att den ena köper den andra, utan man måste gå ihop som jämbördiga parter.

Så att Storåkers skulle bli vd och du ordförande?

– Ja, det hade varit en teknisk möjlighet.

Vad är, enligt dig, största fördelarna med en affär mellan Nordnet och Avanza?

– Synergier. Vi kan köra på samma dataplattform och spara ett par hundra miljoner, säger Claes Dinkelspiel även om han menar att det inte är ”aktuellt just nu”.

Avanza Banks ordförande och storägare Sven Hagströmer är fåordig om en tänkbar affär.

– Jag vill inte uttala mig om det. Om vi går ihop med Nordnet går vi ut med det. Det har dock funnits kontakter, säger han.
SvD Näringsliv har varit i kontakt med en mängd personer på finansmarknaden som alla ger affären tummen upp. Samtliga har också hört att det ligger i korten.

LÄS MER: 7 av 10 vill ha pristak på banktjänsterna

De senaste kvartalsrapporterna vittnar om två banker som tappar intäkter – som en effekt av att kunderna dragit ned på sina aktieaffärer. För helåret 2012 minskade Avanza Banks resultat efter skatt med 45 procent och Nordnets med 30 procent, men antalet nya kunder ökade hos båda bankerna.

– Det finns två utmanare till storbankerna och det är Avanza och Nordnet, slår man ihop dem blir det en stor besparing. De har tre kostnader: marknadsföring, it och personal. De kan halvera de kostnaderna om de går ihop, säger en anställd på en investmentbank.

En chef på en storbank säger att man hör att det ”glunkas om affären”.

– Det skulle se bra ut, man blir en stark spelare och man kan skapa mycket synergier, säger personen.

En annan chef på en investmentbank är inne på samma linje:

– De har samma affärsmodell, de konkurrerar med storbankerna på retailsidan, därför talar folk om det här hela tiden, så det här är något som absolut kommer att bli av i framtiden.

Något som också fått ny fart på spekulationerna är styckningen av Hagströmers maktbolag Creades, som klubbades på en extra bolagsstämma i fredags. Det har lett till att robothandlarfirman Pan Capital kommer att få omkring 7 procent av ägandet i Avanza Bank. Det öppnar för att Pan Capital skulle kunna sälja sin post till Nordnet.

Även om affären mellan bankerna har spruckit tidigare, är det inget som talar för att det är stängda dörrar framöver, enligt bedömare.

– Affären har i princip varit skriven och klar tidigare, men det föll på att Sven och Claes började bråka om vem som skulle vara ordförande. Men det som hänt sedan dess är att båda har blivit äldre, snart går båda över 70, säger en välinsatt källa och lyfter fram tänkbara styrelsekandidater som skulle kunna accepteras av båda sfärerna.

– Det finns några personer som kan vara en bra lösning som ordförande och som båda gillar, till exempel Storåkers eller Michael Nachemson. Skulle man bara få en styrelse som båda accepterar tror jag att det skulle gå.

Carolina Neurath

Spotifygrundare, vd-veteran och CSR-expertis. Det blev en bra bredd i Telia Soneras nya styrelse. Det är glädjande att ägarna har vågat fiska utanför näringslivselitens lilla ankdamm. Men den nya styrelsen har en tuff utmaning framför sig.

Precis som alla som läser den här bloggen fick veta redan i måndags, blir två ledamöter kvar från den gamla styrelsen – och SAS-chefen Mats Jansson väljs in. I morse presenterades hela listan och där dök en del otippade namn upp, som Spotifygrundaren Martin Lorentzon och SCA:s hållbarhetschef Kersti Strandqvist.

Sedan tidigare var det känt att styrelsen ska ledas av Marie Ehrling, som bland annat varit Sverigechef på Telia Sonera. I ägarleden har det på senare tid muttrats en del om Ehrlings obefintliga erfarenhet från vd-stolar och ordförandeklubbor. Det är ovanligt att ett så stort börsbolag leds av en ordförande utan vd-bakgrund.

Å andra sidan hade hennes föregångare alla rätt på pappret. Anders Narvinger har bland annat vd-erfarenhet från börsjätten ABB och är styrelseordförande i en mängd andra bolag. Han är del av den mansdominerande elitklubb som har flest styrelseuppdrag på Stockholmsbörsen. Men att det skulle vara någon kvalitetsgaranti? Nej, bevisligen inte.

Narvinger var en av dem i den gamla styrelsen som inte tyckte det var nödvändigt att ta reda på vem man gjorde miljardaffärer med i Uzebekistan – trots att det är ett av världens mest korrupta länder. Han tyckte också att det var en god idé att först skylla ifrån sig, och skydda sig själv i stället för bolaget, när skandalen var ett faktum.

LÄS MER: Blogg – högarvoderad Teliachef utan ansvar

En ny styrelse, med nya ögon och perspektiv var precis vad Telia Sonera behövde. Det är positivt att det inte blir en homogen bastuklubbstyrelse – fylld av ett gäng män med liknande utbildning, ålder och karriär.I den nya styrelsen finns ledamöter som representerar i princip allt som behövs: telekomerfarenhet, CSR-expertis, teknikkompetens och vd-erfarenhet.

Trots kort om tid, har valberedningen uppenbarligen tänkt till och lyckats. Men det är heller ingen enkel uppgift som den nya styrelsen åtar sig. Om de inte kände till det tidigare har de förmodligen lärt sig något av föregångarna: att undvika att ställa centrala frågor om en affär är inget framgångsrecept.

Frågorna kring Uzebekistanaffären började ställas av SvD och institutionella ägare redan våren 2008. Men det ska inte ha uppskattats av den tidigare vd:n Lars Nyberg. Han ska, enligt uppgift, ha tagit mutmisstankarna personligt och agerat ilsket med sitt språkbruk fyllt av svordomar.

LÄS MER: Vd: oerhört allvarliga anklagelser

För det första kan vi hoppas att den nya styrelsen snabbt hittar en vd, som inte är allt för auktoritär och som tål att ifrågasättas. För det andra kan vi hoppas att styrelsen också har modet att ställa de obekväma frågorna. Ledamöterna är sannolikt medvetna om den inbyggda problematiken i Telia: att växa snabbt i några av världens mest korrupta länder – utan att vara en del av korruptionen. Det blir en utmaning för styrelsen att tackla.

* I morse kommenterade jag om Teliastyrelsen i SVT:s Gomorron Sverige – klippet kan ses här

Carolina Neurath

Nu är småsparareventetet Nordnet Live, där SvD Näringsliv är mediepartner, igång. Vi skriver flera inlägg direkt här under kvällen.

21.09

S-ledaren Stefan Löfven fick frågan på kvällens konferens om hur han ser på de statliga bankerna, helägda SBAB och Nordea där staten äger 13,5 procent.

Han ansåg, föga förvånande, att staten ska fortsätta äga bankerna men bli mer engagerade ägare.
– SBAB kunde användas mer offensivt, fortsätta prispressa. Det skulle vi må bra av, säger Stefan Löfven.
(möjligen ovetande om att SBAB tappat sin roll som prispressare på bolån – men däremot ledande inom sparränta)

Även i Nordea borde staten skaffa sig större inflytande, anser han.
– I Nordea skulle man vara mer aktiv ägare, och ha en representant i styrelsen, inte bara vara med i valberedningen, säger han men tillägger att man ska ”behålla ägandet”

 

H&M-vd kritisk till kvartalsrapporter

19.00

Karl-Johan Persson, vd för H&M, går upp till Tina Turners ”Simply the best”. Angående H&M:s aktiekurs hävdar han att han inte följer den slaviskt. Kanske skönt under det senaste året, där kursutvecklingen i princip stått stilla.

– Jag tänker väldigt sällan på värderingen av aktien, och följer inte aktien dagligen. Jag skulle bli knäpp om jag gjorde det. Däremot tittar jag på försäljningen. Det tittar jag på det första jag gör, nästan innan jag vaknar, säger han.

Och precis som Investors vd Börje Ekholm är inte heller Karl-Johan Persson road av kvartalsrapporterna.

Hatar du också kvartalsrapporter? frågar moderator Günther Mårder.

– Hatar vet jag inte, men det tar för mycket tid från mig och från många andra på H&M. Det tar resurser bort från verksamheten. Vi är ett stort företag men det blir svårt för mindre företag som måste lägga resurser på något som inte stärker bolaget. Vi är i modebranschen, det är svårt att se på ett kvartal hur det går för oss, säger han och tillägger:

– Om jag fick välja skulle jag ha halvårsrapportering.

Känner du avundsjuk på IKEA?

– Ja, absolut. Men nu är vi ju börsnoterade och har inga planer på något annat. Men vi är inne i en investeringsintensiv period och då blir en del rapporter lite sämre. Då får vi lite negativa rubriker. Det stör lite.

På frågan om varför H&M inte är så transparent svarade Karl-Johan Persson att man visst är det.

– Jag träffar journalister varje vecka, både svenska och utländska.
Jag undrar vilka. Och var dessa veckovisa intervjuer publiceras.

 

Swedbank: ”Har aldrig haft så bra erbjudande på sparräntor”

17.00

I SvD:s liveblogg ställdes frågan om sparräntor under en paneldebatt med bankrepresentanterna Claes Dinkelspiel, Nordnet, Rikard Josefson, från Länsförsäkringar, och Catrin Fransson från Swedbank. Efter vår boräntekarta får vi ofta höra att vi borde göra en sparräntekarta.

När Catrin Fransson fick frågan om varför det är så lågt säger hon först att det är ”väldigt hårt tryck på inlåning”. Och det stämmer. Bankerna behöver mer inlåning från allmänheten, eftersom det är dyrare och mer riskfyllt med marknadsfinansiering. Men när frågan sedan skulle besvaras av panelen lät det så här:

– Bankerna har inte betalat så här bra på inlåning någonsin, i förhållande till ränteläget. Marginalmässigt har vi nog aldrig haft så gott erbjudande, säger Catrin Fransson och tillägger att sparräntor på 2 procent är väldigt bra när reporäntan ligger på 1 procent.

Det var svårt att förstå om det var Swedbank det syftades på. Så jag gick in och kollade på deras sajt, där ser det ut så här:

På ett vanligt sparkapitalkonto är räntan alltså mellan 0,1-0,5 procent.

Svårt att förstår hur det kan lyftas upp som bra. Jämför man med till exempel SBAB ligger räntan på 2,45 procent.

Det är smått obegripligt att småbanker kan erbjuda så mycket bättre sparrränta än de stora. Och att storbankernas representanter, indirekt, måste hänvisa till de mindre för att lyfta fram hur bra sparräntorna är.

 

 

16.10

Investor-vd: ”blir bara nervös av kvartalsrapporter”

Även Börje Ekholm är vd för Investor, men också ordförande för den globala börsoperatören Nasdaq OMX. Och på frågan om hur man ska tackla börsvärldens utmaningar svarar han att det är viktigt att komma ihåg att ”en börs fyller en samhällsfunktion”.

– Den ska ge plats åt nya bolag, men ska också ge möjlighet för alla människor att köpa in sig i bolag. Det är ett sätt för allmänheten att närma sig näringslivet.

– Det som hänt med populäriteten är på grund av fallande aktiekurser. Jag är övertygad om att vi kommer att se stigande kurser igen. Börsen kommer att gå upp jag vet bara inte när, säger han i lite skämtsam ton.

Även Börje Ekholm tycker att man måste se över regelbördan som drabbar bolagen, och kommer då direkt in på kvartalsrapporteringen som han inte är förtjust i.

– Man måste fråga sig om det är rätt med kvartalsrapporter. Alla blir vi bara nervösa, och funderar och fokuserar på vad man ska säga så att kursen plötsligt inte går ner med 10 procent.

15.36

”Aktiespararna: Vi vill inte vara några regeltalibaner”

Aktiespararnas relativt nya vd Carl Rosén intervjuas av sin föregångare Günther Mårder, självklart pratas först om de givna problemen för Stockholmsbörsen: det minskade aktieintresset. Och noteringstorkan.

Carl Rosén vill inte hålla med om att det är ett minskat intresse (trots att statistiken från börsen talar sitt tydlig språk)

– Det är inte sant. Den finns 2 miljoner som sparar i aktier, säger han.

– Vi vill ha bra bolag på börsen också, det är viktigt att se till att bolag har enklare att komma till börsen.

Carl Rosén uppger att Olof Stenhammar i sin bok att vi på Aktiespararna var ”regeltalibaner” och själv håller han med.

– Det kan nog ligga något i det. Vi har varit med och byggt upp ett omfattande regelverk kring börsnoteringar. Vi måste i stället fundera på hur gör vi det mer attraktivt för bolag att vara på börsen.

Möjligen är det svårt att ta sig in på börsen. Men frågan är om den mjuka vägen vad gäller regleringar är rätt väg att gå.

Först borde det vara bättre kontroll på att de regler som finns efterlevs.

Nu gör Ica entré på börsen. På ett sätt var väl det bra för börsen, med ett gigantiskt och dessutom folkligt bolag vars affärsidé är lätt att förstå. Men börsaffären verkar inte vara helt fläckfri.

Hakon Invest, som köpte Aholds andel i Ica för 20 miljarder, har oväntat stigit brant på senare tid på börsen. Det har väckt frågor om affären (där också Industrivärden kliver in som ny ägare) kan ha läckt till marknaden i förväg.

Bara misstanken sargar förtroendet för börsen igen.

Det var precis samma sak när Metro köptes ut från börsen förra året. Handelsdagen innan rusade aktien så mkt att den fick handelsstoppas och anmäldes till EBM. Jag tycker ett sådant fall ser ut som ett uppenbart marknadsmissbruk – vilket jag skrev här – men än har inget hänt. Dessutom ökade antalet anmälda marknadsmissbruk på börsen i fjol.

Att sluta vara ”regeltalibaner” i det läget kanske inte är det första man ska jobba på. Viktigast borde vara att först försöka få stopp på börsfusket.

Carolina Neurath

Den tidigare SAS-vd:n Mats Jansson tar plats i Telia Soneras nya styrelse. Det uppger väl insatta personer för SvD Näringsliv. Dessutom uppges bland annat den tidigare Nokia-chefen Olli-Pekka Kallasvuo blir omvald.

I förra veckan presenterade Telia Soneras valberedning Marie Ehrling som ny ordförande i det mutanklagade bolaget. Men en stor del av styrelsen ska bytas ut. Och nu kan SvD Näringsliv avslöja en ny rekrytering: den tidigare SAS-chefen Mats Jansson.

– Han är en av dem som kommer ta plats i den nya styrelsen, säger en ägare med god insyn i rekryteringsprocessen.

Mats Jansson var vd för SAS mellan åren 2007 och 2010, och har tidigare bland annat haft flera toppositioner inom Ica och varit vd för Axfood och Axel Johnsson AB. Han uppges vara omtyckt och uppskattad hos alliansen, och framför allt av finansminister Anders Borg, efter åren som SAS-chef.

Själv vill Mats Jansson varken kommentera eller dementera uppgifterna.

– No comments, jag åker skidor i Megeve och njuter, säger han.

Mats Jansson, som bor i Genève i Schweiz, sitter i dag i Danske Banks styrelse och är bland annat ordförande för den belgisk-amerikanska livsmedelskedjan Delhaize. Han är dessutom en av bankjätten JP Morgans Senior advisors.

LÄS MER: mejl, miljarder och misstänkta mutor

Samtidigt erfar SvD Näringsliv att Per-Arne Sandström, som haft ett antal ledande befattningar inom Ericssonkoncernen, och den tidigare Nokia-chefen Olli-Pekka Kallasvuo är de två styrelsemedlemmar som får stanna i Telias styrelse. Olli-Pekka Kallasvuo valdes in så sent som 2012 medan Sandström kom in år 2010.

Förslaget över hela styrelsen väntas presenteras senare i veckan, för att sedan väljas formellt av ägarna på bolagsstämman den 3 april. Det var under Telia Soneras dramatiska fredag, den 1 februari, som den tidigare vd:n Lars Nyberg avgick. Det bara någon timme efter att företagets egen utredare, advokat Biörn Riese, gett ledningen hård kritik för affärerna i Uzbekistan.

LÄS MER: Nyberg avgår

Carolina Neurath

I morgon bitti ska riksbanksdirektionen fatta beslut om räntan. Om den ska ligga kvar på 1 procent eller sänkas är alternativen som delar ”expertkåren”. Men en fråga som också blir allt mer aktuell, och som räntemarknaden kommer vara fokuserad på, är om den notoriske ränteduvan Lars EO Svensson sparkas ur direktionen i vår.

Han har gjort sig känd som ledamoten som slåss för en lägre ränta än majoritetslinjen inom riksbanksdirektionen. Och han har inte dragit sig för att öppet bråka med sina kollegor. Men i maj går hans mandat ut, precis som Barbro Wickman-Paraks. Det är fortfarande oklart om de vill, men framför allt: får de stanna?

När jag intervjuade Lars EO Svensson i november, blev svaret att han inte hade bestämt sig.

Det verkar inte heller riksbanksfullmäktige, med ordförande Johan Gernandt (M), ha gjort.

– Men den tidpunkten närmar sig naturligtvis för varje dag, säger han.

LÄS MER: ”Hög skuldsättning kan inte ignoreras”

I maj börjar de nya mandatperioderna löpa. Johan Gernandt vill inte säga något om vilka profiler man söker. Senast han uttalade sig om det, i juli 2011, sa han till nyhetsbyrån Dow Jones att:

– De nya ledamöterna bör stödja den penningpolitiska åsikten som majoriteten i kommittén har.

Det minst sagt kontroversiella uttalandet betyder i praktiken att man vill ha nya ledamöter som, precis som majoriteten, har argumenterat för en högre ränta än minoriteten.

Hans Tson Söderström, adjungerad professor vid Handelshögskolan, har varit starkt kritisk till uttalandet i samband med senaste rekryteringen.

– Felet är att han bestämde sig i förväg för att han ville ha två nya ledamöter som skulle försvara en viss linje i penningpolitiken. Det är oförenligt med riksbankslagen. Man får hoppas att han har insett det nu.

Men Johan Gernandt vill varken stå för den åsikten – eller ta avstånd från den.

– Jag kan varken förneka eller bekräfta det för jag kommer inte ihåg, säger han.

Men tycker du samma sak i dag som då?

– Nu ställer du en sådan fråga som jag inte kan svara på, vi har en beredningsprocess och där ska vi se till att vi kan få de bästa personerna vi kan hitta på plats, kort och gott.

Så du står inte fast vid att det behövs någon som håller med majoriteten?

– Jag är inte beredd att säga något. Jag minns inte om jag sa det där. Och i sådana fall ligger det 2-3 år tillbaka i tiden. Det kan man absolut inte komma ihåg. Det enda jag kan säga är att vi ska börja den här processen nu och då får vi se hur vi ska hantera det här. Vi har haft ytliga sonderingssamtal, Sven-Erik Österberg och jag, men inget konkret.

Det har tidigare blossat upp bråk när Lars EO Svensson riktat vass kritik mot sina kollegors kunskapsnivå. Johan Gernandt kontrade i somras med att han anser att det är ”viktigt att man har en vänlig samtalston mot varandra”.

Men att alla ska tycka som majoriteten och vara vänliga är kanske inte det viktigaste när räntan ska bestämmas. Att det är högt i tak, livlig diskussion och att olika åsikter ventileras är sunt. Förmodligen är det en av orsakerna till att det är sex personer som sätter räntan – och inte en.

LÄS MER: Blogg: Egoistiskt ränteuppror från industrin