X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

En del av Ikeas vinst hamnar i ett okänt förvaltningsbolag som spekulerar i finansiella instrument, visar dokument som SvD Näringsliv tagit del av. Men bolaget har, enligt senaste offentliga siffrorna, gjort en rejält misslyckad affär – med en tradingförlust på nära 360 miljoner kronor.

Ingvar Kamprad är känd för sitt multinationella möbelföretag Ikea, men äger i tysthet en mängd andra bolag. Ett av de okända är kapitalförvaltningsbolaget Royston Invest, som enligt bolagsordningen sysslar med att ”investera i och förvalta finansiella instrument”. Det är i det här förvaltningsbolaget som en del av IKEA:s likviditet placeras – och spekuleras med. Det framgår av ett omprövningsbeslut som SvD begärt ut från Skatteverket.

”Ni har i er inkomstdeklaration upplyst om att IKEA AB-koncernen under en längre tid haft en bra likviditet. Denna har genom avtal mellan er och Deutsche Bank placerats i en så kallad Long position i ett index”, skriver Skatteverket.

Ikea-bolaget har alltså spekulerat i uppgång i ett slags valutaindex, kallat ”The Deutsche Bank Balanced Currency Harvest” (som kan läsas mer om här)

Royston Invest gjorde år 2011 en tradingförlust på över 357 miljoner kronor, framgår av beslutet. Det Ikea-ägda bolaget har försökt göra avdrag för tradingförlusten. Men Skatteverket har satt sig på tvären.

LÄS MER: Ikea planerar kraftig expansion

Sven Andersson, handläggare på Skatteverket, säger att det är en komplicerad historia men allt handlar om att den särskilda förlusten inte, enligt myndigheten, är avdragsgill.

– Vi anser inte att detta är en avdragsgill kapitalförlust. Det är inte helt lätt att förklara, men det finns en lagregel beskriven och som säger att det här inte är godkänt, säger han.

Sven Andersson har i två långa exemplen i beslutet försökt visa varför det inte är acceptabelt att kvitta kapitalförlusten. I korthet handlar affären om så kallade swapar, motstående positioner, som är kopplade till ett valutaindex, och där både vinster och förluster uppstått.

Royston Invest ordförande Anders Lund, som sitter i flera av Ikea-bolagens styrelser, vill inte uttala sig. Han hänvisar till Ikeas presskontakt Sara Paulsson.

Hon säger att man har tagit del av Skatteverkets beslut och anser att det är bra att fallet prövas.

– Men samtidigt delar vi inte Skatteverkets syn i frågan, utan vi kommer att överklaga beslutet.

Sara Paulsson säger att detaljerna kring affären är komplicerade, och konstaterar bara att Skatteverket och Ikea har olika åsikter.

– Det handlar om en kvittning på olika sätt, men för oss är det en självklarhet att betala skatt enligt de lagar och regler som finns i respektive land. Det anser vi också har skett i det här fallet.

 

* Den här bloggen kommer inte att uppdateras under de kommande två veckorna

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

SEB har förlorat en långdragen skattetvist. Det framgår i ett beslut från Skatteverket som SvD Näringsliv tagit del av. Beslutet, som har gått hela vägen till Högsta Förvaltningsdomstolen, innebär att SEB avkrävs en halv miljon kronor.

Den Wallenbergskontrollerade banken SEB har i flera år försökt göra skatteavdrag för att man sponsrat Handelshögskolans så kallade partnerprogram. Skatteverket har inte godkänt avdraget, men SEB har drivit frågan hårt. Hans Langenstedt, handläggare i ärendet på Skatteverket, säger att det här är en tvist som pågått länge.

– Det här har hunnit vandra genom alla instanser från den lägsta till den högsta. Nu är rättsfrågan avgjord. Det är ganska snårigt när det kommer till sponsring, ibland är det avdragsgillt ibland inte, men oftast inte.

Skatteverket skriver i beslutet att man inte ”medger i deklarationen yrkat avdrag om 1.400.000 kronor för sponsring.” Men det är alltså inte första gången banken försökt göra avdrag för sin sponsring, framgår av beslutet.

– I kammarrättsdomar avseende bankens taxeringar tidigare år har avdrag för sponsring av Handelshögskolans s.k Partnerprogram vägrats. Numera har även Högsta Förvaltningsdomstolen vägrat prövningstillstånd i ett sådant mål”, skriver Skatteverket. I beslutet framgår också att myndigheten beslutat att ”rätta felsummering om 450.000 kronor till bankens nackdel”.

Totalt kräver Skatteverket SEB på 497.000 kronor i skatt. Viveka Hirdman-Ryrberg, informationsdirektör på SEB, medger att den specifika skattefrågan varit viktig för SEB.

– Det här har varit en principfråga för oss, för vi har velat få det rättsligt prövat därför att vi tycker att Handelshögskolan, i och med att det är en ekonomiutbildning, har bäring på vår verksamhet, säger hon och tillägger att SEB anser att det varit en otydlighet i regelverket.

– Vi ville få det prövat. Vi ville aktivt testa hur man skulle tolka skatteläget.

Samtidigt meddelade SEB tidigare i veckan att man gör it-nedskrivningar på 753 miljoner kronor. Det är kopplat till de problem man haft med en ny internetbankplattform och som rapporterats mycket om här tidigare. Ett misslyckat projekt som fått de anställda att reagera kraftfullt.

– I våras sa vi att vi tog en paus för att göra en översyn. Den översynen är nu klar. Vi skriver ned de delar som vi inte kan återanvända fullt ut nu i stället för att amortera kostnaden över flera år. Vi bygger nu vidare på vår befintliga internetbanksplattform och utvecklar mer steg för steg, säger Viveka Hirdman-Ryrberg men tillägger att man kommer kunna ”återanvända en del av det arbete som lagts ned de senaste fem åren”.

Carolina Neurath

Tidigare i dag framkom namnen på de som ska få bonus i SAS. Från flygbolagets håll är det som vanligt tyst. Men på sitt intranät skriver SAS att det är ”djupt beklagligt” att namnen och bonusarna läckt ut.

I dag publicerade den norska tidningen VG namnen på anställda som ska få en engångsbonus. Efter nyheten skriver SAS till sina anställda att man har uttryckt önskemål om att tidningen varken ska offentliggöra namn eller belopp.

– Detta är djupt beklagligt och det ska understrykas att det är tal om ett helt oacceptabelt brott mot det förtroende som alla medarbetare har rätt att känna, skriver SAS på sitt intranät.

– Som bekant mottog en ganska liten grupp medarbetare en såkallad stay-on-bonus. Det var helt avgörande för SAS, att vi kunde behålla de nyckelpersoner genom den ovanligt komplexa processen.

Men att beklaga sig över att bonusutbetalningarna läckt är inget som imponerar på den redan upprörda personalen. Som rapporterades här i går flödar en massiv irritation bland de anställda. Och det fortsätter efter SAS senaste kommentar.

”Brott?”, frågar sig en anställd i kommentarsrubriken och skriver:

– Nu var ju bonusarna så välmotiverade och rättvisa har vi fått höra. Så jag förstår inte hur detta skulle kunna drabba dem som fått dessa rättmätiga bonusar?

En annan man skriver att försöka tiga ihjäl detta är fel väg.

– Och direkt pinsamt insinuera att problemet är att det kommit till kännedom. Det tyder på mycket dålig jordförbindelse, skriver medarbetaren och avslutar ”snacka om att detta HR-misstag skadar oss.”

Medan en kvinna frågar sig:

– Är det pga bonus/extra löner (kalla det vad ni vill) som SAS har dragit in champagnen för c-klass passagerarna och softdrink för passagerare i M-klass på långlinjerna. Maten i m-klass på långlinjerna är under all kritik. Man har tur om plastbestiken håller hela måltiden. Om man vill ha extra bröd finns inget extra smör. Ja listan kan bli lång, skriver hon och avslutar:

– Hur ska passagerarna kunna acceptera nerdragningarna på servicen när de sedan hör om dessa ”bonusar” och som det inte verkar vara slut på ännu.

LÄS MER: Flera engångsbonusar väntar i SAS

Carolina Neurath

Ilskan är massiv bland de SAS-anställda mot hur vd Rickard Gustafson försvarar bolagets chefsbonusar – som betalades ut samtidigt som medarbetarna fick sänkt lön. Det visar de konversationer från SAS intranät som SvD tagit del av.

I går avslöjades här att SAS vd Rickard Gustafson försökte försvara de engångsbonusar som betalats ut till de anställda (en nyhet som snabbt spreds i nordiska medier). I försvarstalet framgick bland annat att SAS ska fortsätta att betala ut engångsbonusar till vissa nyckelpersoner, även framöver. Det kan ”också i fortsättningen vara så att enskilda medarbetare kan få en extraordinär engångsbetalning”, skrev han till de medarbetare som nyligen fått sina löner sänkta med omkring 15 procent och försämrade villkor.

Rickard Gustafsons försvar lugnade inte direkt de anställda. Efter den fråga-svar-intervju som publicerades på SAS intranät haglade snabbt ilskna kommentarer från bolagets medarbetare. Fler anställda är starkt kritiska till att vd:n utlovat fortsatta bonusutbetalningar.

– När jag läser Rickards brev så tror jag inte mina ögon, skriver en medarbetare och hänvisar till citatet.
Hur tänker du egentligen Rickard??? Detta är i så fall ett ytterligare hån mot alla oss andra anställda som ej har någon bonus, nu är gränsen nådd med råge!

Många av de anställda ifrågasätter också vice ordförande Jacob Wallenbergs uttalande om ”Vi hade cash för tio dagar” kort efter den kritiska veckan, och hur de går ihop med bonusutbetalningarna.

– Personligen känner jag mig inte tillfreds med denna förklaring. Hela processen och sättet att ”hota” medarbetare och fackföreningar om konkurs och sedan spenderar pengar som, enligt firman inte fanns, på detta sätt är inte ok. Vill minnas att SAS vice styrelseordförande i media sade ”vi hade pengar för 10 dagar”? Men bonuspengar fanns tydligen?, skriver en medarbetare.

Något annat som är återkommande bland de anställdas kommentarer är krav om vilka som bonusutbetalningarna gått till.

– Varje endaste av dessa personer ska förklaras. Vilken position, vilket kunnande som berättigat detta. Och vem som godkänt det. Alla vi andra förväntas arbeta vad som än händer med sänkt lön/pension fortfarande med ett leende på läpparna och med ansvar för säkerheten ombord, skriver en anställd och tillägger:

– Varför ska Richard själv ha 5 gånger så mycket betalt som vår värste konkurrents vd när vi enligt Wallenberg bara har pengar för 10 dagars drift?

Och flera anställda kräver mer information från bolaget.

– Hur många handlar det om, totalt, som har fått/kommer att få bonusar i samband med 4XNG? Det började med en handfull, sen blev det 18, men är nu alla redovisade? Och sen naturligtvis, vilka nyckelpositioner är det fråga om, där man rekryterat personer som inte stannar igenom en kris? Är dessa rätt rekryterade eller lämpliga överhuvudtaget om de inte stannar och utför sitt uppdrag när det går dåligt för företaget?

En källa som var med under de hårda förhandlingarna i Köpenhamn under den kritiska perioden har tidigare uppgett till SvD Näringsliv att en av dem som får bonus är ”själva förhandlingschefen på SAS i Danmark”.

– En person som alltså satt tvärs över bordet med oss i facket och hävdade att det inte fanns mer pengar i bolaget än att det skulle räcka för en veckas överlevnad, sa uppgiftslämnaren.

I övrigt färgas kommentarerna av en allmän ilska och besvikelse mot SAS-vd:ns försvarstal.

– Vad är det med alla dessa fejkade intervjuer egentligen? Törs inte ”ledningen” längre visa sig bland personalen? När enkla frågor och väl inrepeterade svar ska det tydligen vara. Det börjar bli väldigt många minus i förtroendekolumnen, skriver en anställd.

– Som vanligt fotfolk förväntas vi trots eventuell uppsägning att göra ett exemplariskt arbete under vår uppsägningstid, utan extra betalning och naturligtvis med ett leende på läpparna och en yrkesstolthet som slår det mesta, skriver en annan medarbetare och fortsätter:

– Det känns helt galet att de som redan troligtvis har en gedigen månadslön skall få mer på de mindre lyckligt lottades bekostnad. Är detta den ”nya” personalpolitiken som detta företag skall syssla med då får man nog se om sitt bo.

En annan, upprörd, anställd skriver att många är nyckelpersoner som jobbar hårt.

– Vi jobbar ALLTID kvällar, nätter, mornar helger, röda dagar, vi som prioriterar bort vara familjer och bygger vara liv efter hur vi jobbar och inte tvärtom….. Utan oss är det inget bolag, har vi helt glömt bort det????? Så vem är det som ska ha en bonus??? Är det inte viktigt att VI stannar i detta bolag???

Bland de totalt hundratals kommentarerna från de anställda är det omöjligt att hitta en enda person som ställer sig på ledningens sida. Och tonen var inte direkt bättre bland de anställda precis efter att bolaget tvingats medge informationen om bonusutbetalningarna, direkt efter att det avslöjats i media. För att bara nämna några, nedan (med riktiga namn borttagna)

 

 

Carolina Neurath

SAS ska fortsätta att betala ut engångsbonusar till vissa nyckelpersoner även i framtiden. Det säger vd Rickard Gustafson i ett internt meddelande, som SvD Näringsliv fått ut. Samtidigt förstår han de upprörda reaktionerna bland de anställda – och förklarar varför man lät dem få reda på bonusarna via media.

För ett par veckor sedan avslöjades att ett antal SAS-chefer har fått bonus för att stanna kvar i företaget. Det har fått många anställda, som nyligen gått med på lönesänkningar på omkring 15 procent och försämrade villkor, att reagera kraftfullt. På flygbolagets internwebb strömmar upprörda kommentarer. Det visar det interna material som SvD fått tillgång till.

SAS-ledningen har inte velat kommentera bonusarna. Men de starka reaktionerna från fack och anställda har föranlett vd Rickard Gustafson att förklara situationen för de anställda internt.

– Det var absolut nödvändigt, skriver han på SAS internwebb, som svar på frågan varför några medarbetare fått en så kallad engångsbonus.

Rickard Gustafson skriver att dessa medarbetare i mer än ett halvår skulle ”arbeta både kvällar och helger” samtidigt som de skulle hantera sitt ordinarie arbete, med att utveckla en ny affärsmodell.

LÄS MER: Flygbolagen lyfter, tror Citi

På internwebben ställs frågan till Rickard Gustafson om han inte kan se att det verkar ”absurt och enormt provocerande” att ge några bonus medan alla andra går ner i lön.

– Jag förstår att detta ger upphov till reaktioner. Vad vi gick igenom i november och de enorma utmaningar vi fortfarande står inför väcker starka känslor. De är genomgripande förändringar som påverkar alla. Det kan vi inte minst se i de många kommentarerna på Portalen, skriver han och tillägger att det inte är så ”svart/vitt” som det har beskrivits.

– Det var avgörande för oss att vi kunde behålla dessa nyckelpersoner genom den extremt komplicerade processen vi har gått igenom. Vi hade helt enkelt inte kunna lösa uppgiften om de inte hade varit här. Och jag tror faktiskt att det ligger i allas vårt intresse att vi kunde dra nytta av den högsta kompetensen.

Väldigt många medarbetare kan med rätta säga att de gör en enorm insats och har en nyckelroll, varför belönar ni inte dem?, lyder en annan fråga.
– Alla våra medarbetare spelar en viktig roll i att våra kunder ger oss så höga betyg, även i denna svåra period. Men de specifika uppgifter som vi talar om här, var det väldigt få som kunde lösa. Och de löstes trots en extrem arbetsbelastning och mycket hög komplexitet, skriver Rickard Gustafson.

En annan fråga är vem som fått bonus, och varför SAS inte informerade de övriga anställa – i stället fick man reda på det via media.

– Som utgångspunkt har vi det förhållningssättet att vi kommenterar inte avtal som ingåtts med enskilda medarbetare. Och i det här fallet handlar det endast om ett fåtal ledare, säger han och påtalar samtidigt att dessa engångsbonusar inte är nytt inom SAS, och dessutom något man tänker fortsätta med.

– I samband med den omfattande centralisering vi kommer att genomföra inom de administrativa funktionerna kan det bli tal om att säkerställa att vi kan behålla nyckelpersoner som är kritiska för att processen kan genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Därför kan det också i fortsättningen vara så att enskilda medarbetare kan få en extraordinär engångsbetalning för att genomföra några konkreta uppgifter innan de måste lämna företaget. Vi kommer under de närmaste veckorna att informera era fackliga organisationer ytterligare.

LÄS MER: Genant tabbe, SAS

Carolina Neurath

Antalet aktieägare fortsätter att minska i Sverige, visar ny statistik från finanstjänstföretaget Euroclear. I det omfattande statistikmaterialet framgår också vilka bolag som ägs av flest män respektive kvinnor. Och 2012 verkar ha varit kvinnornas år på börsen, medan män är klart överrepresenterade i några av de riktiga kursförlorarna.

De aktier som är populärast bland kvinnor är SEB följt av Handelsbanken, som stigit 48 respektive 20 procent senaste året. Ingen av de fem bolag som ägs av flest kvinnor har backat under perioden. De bolag som lockat mest manliga aktieägare är SAS och det krisade guldbolaget Nordic Mines, som rasat med 93 procent den senaste tolvmåndersperioden.

Andra mindre bolag som har stor andel manliga aktieägare är investmentbolaget Switchcore och prismärkningsbolaget Pricer. Båda bolagens aktiekurser rasade kraftigt under fjolåret. Så här har det gått för de fem bolag med störst andel kvinnliga, respektive manliga, aktieägare:


Bolagen med störst andel kvinnliga aktieägare (kursutveckling senaste året)

SEB (48 procent)

Handelsbanken (20 procent)

Billerud (29 procent)

H&M (0,85 procent)

Ericsson (0 procent)

Bolagen med störst andel manliga aktieägare (kursutveckling senaste året)

SAS (10 procent)

Nordic Mine (-93 procent)

Switchcore (-34 procent)

Pricer (-27 procent)

Morphic (0 procent)

LÄS MER: Småaktierna som skenade mest 2012

Carolina Neurath

Att Telia Sonera raderar anställdas mejl automatiskt efter bara tre månader, förklarar bolaget med höga ”kostnader för servrarna”. Men ingen av konkurrenterna har någon liknande policy. Och storägare dömer ut förklaringen.

SvD Näringsliv avslöjade i går att de känsliga mejl, som Telia Sonera undvikit att överlämna till åklagaren, verkar ha raderats av bolaget självt. Förklaringen är att Telia har en egen policy att radera mejl efter tre månader. Uppgifterna har kommit fram med anledning av att åklagaren uppgett att Telia inte delat med sig av vissa mejl – som bland annat visar att höga chefer får veta att man förhandlar med diktatorsdottern Gulnara Karimova.

Bolagets kommunikationschef Cecilia Edström uppger att varje medarbetare har ansvar för sin inbox, och får arkivera de mejl som de tycker är viktiga.

– Men ligger det kvar i inboxen finns en funktion som gör att de automatiskt raderas för att det inte ska ligga för många mejl kvar där. Ligger det för mycket information där blir det för tungt.

Ni har alltså inte servrar som klarar mejl i mer än tre månader?

– Nej, och det har varit så sedan mejlfunktionen infördes. Policyn har alltid funnits, om för många sparar information påverkar det prestandan och det ökar kostnader för servrarna.

Har ni aldrig funderat på att byta ut era servrar så att de klarar mejl längre än tre månader?
– Vi kanske får anledning att titta på om det här är en bra funktion. Men i grunden bygger det på att inboxen inte ska fungera som en arkiveringsfunktion, utan den ska tömmas.

LÄS MER: Telia-åtal kan väckas i år

Att åklagaren ändå fick tag i de aktuella mejlen förklarar Cecilia Edström med att han även ”kan få information från andra källor”.
– Han söker ju från många källor. Att han inte fått dem från oss, behöver inte betyda att de inte finns där.

Med anledning av SvD:s nyhet skickade Telia ut ett nytt meddelande till ägarna med ett förtydligande.
– Att mail som ligger kvar i inboxen, och inte aktivt sparats, raderas efter 90 dagar har att göra med att vi är nära 30000 användare, skriver Cecilia Edström, till storägarna.

Det är däremot inget som ägarna köper rätt av. Många är starkt ifrågasättande till Telias version men avböjer att kommentera frågan öppet.

– Bullshit, säger en av ägarna och understryker att bolag med lika många anställda inte kräver någon sådan policy.

– Det är uppenbart att ledningen försöker sopa undan spår till uzbekerna. Det finns inga sådana mailpolicys för bolag som är större än Telia Sonera, säger ägaren.

Att det är en ovanlig policy bland svenska bolag, bekräftas av Telia Soneras konkurrenter. Ingen av de andra större teleoperatörerna har någon liknande policy.

– Telenor Sverige raderar inte några mejl över huvud taget, säger Andreas Hamrin, presschef på Telenor, som är i samma storleksordning som Telia.

Inte heller Tele2 har någon liknande rutin.

– Tele2 raderar inte de anställdas mejl, utan det är endast den egna individen som kan göra det, säger Per Danielson, pressansvarig på Tele2.

Carolina Neurath

Folksams vd Anders Sundström tar över som ordförande i Swedbank. Folksam, som blev storägare i Swedbank under krisåren, har tjänat nära 8 miljarder på investeringen i Swedbank. Men Anders Sundström anser att den största vinnaren på Swedbank är svenska staten.

– Det kan jag inte kommentera, det går så mycket rykten, svarade Anders Sundström när SvD Näringsliv för ett par veckor sedan fick del av uppgifterna att han tar över ordförandeklubban i Swedbank. Men så i dag blev det offentligt.

– I dag kan jag säga att jag har betstämt mig för att tacka ja till det erbjudandet, säger han.

Samtidigt lämnar Anders Sundström sin tjänst som vd för Folksam efter 9 år.

– Det är ganska lagom, jag fyller 61 år i sommar och då går jag av som vd. Det känns bra att i den åldern växla till styrelsearbete. Jag räknar med att hålla på med det i många år.

LÄS MER: Anders Sundström lämnar Folksam

Blir det fler nya styrelseuppdrag?

– Ja, jag har en del förfrågningar. Så minst något till blir det.

Anders Sundström pratar
gott om Swedbank och det jobb ledningen gjort. Det är inte konstigt att den avgående Folksam-vd:n är nöjd med banken. När Folksam gick in som storägare, successivt under Swedbanks krisår 2008 och 2009, låg aktiens snittkurs på 40 kronor. I dag handlas den till 133 kronor.
– Vi har tjänat 7-8 miljarder ungefär på investeringen. Avkastningen i Swedbank är jämförbar med tillväxtmarknaderna. Så den är extremt bra, säger Anders Sundström.

Du fick en del kritik för att ta hög risk då, hur ser du på det nu?
– Det tycker jag var lite okunskap. Det här är i botten en retailbank med i grunden en låg riskprofil. Den svenska rörelsen hade extremt låg risk. Det var en hushållens bank i huvudsak. Sedan fanns ett risktagande i Baltikum, Ukraina och Ryssland, säger Anders Sundström och väger dåtidens upp- och nedsidor mot varandra.
– När man räknade på nedsidan i banken var det att det skulle gå riktigt dåligt i de länderna. Men uppsidan var att svenska rörelsen skulle hålla emot, och nu visade det sig att det blev så.

Banker kritiseras ofta för att ta för höga risker, med vetskapen om att staten alltid backar upp om det krisar. Det är en vida känd uppfattning att Swedbank inte hade överlevt utan statens stöd. Men Anders Sundström försvarar Swedbank.
– De som tjänat pengar på Swedbank under finanskrisen är staten. De har tagit bra betalt för de krediter och de garantier de ställt upp med. Aktieägarna har inte tagit ut mycket utdelning, utan har stoppat in pengar vid två tillfällen. Så jag tycker inte man kan säga att pensionssparare har varit dem som tagit ut mycket pengar. Utan största beloppet har gått till staten, säger han.

Banksektorn står nu inför
en omfattande regleringsfas. De flesta bankchefer protesterar högljutt, men Anders Sundström går tvärtemot klagokören.

– Jag är i grunden för att det finns rätt mycket regleringar i den finansiella sektorn. Den är en del av samhällsekonomin som är jätteviktig. Störningar i den finansiella sektorn får väldigt allvarliga konsekvenser. Jag tror att det är ännu viktigare att sektorn blir mer genomskinlig. Där har banker och försäkringsbolag ett stort ansvar att beskriva vad man håller på med.

Carolina Neurath

Telia Sonera har raderat de egna mejl, som bland annat visar att höga chefer får veta att man förhandlar med diktatorsdottern Gulnara Karimova. Det framgår av information, som SvD Näringsliv tagit del av, som Telia skickat ut till sina ägare.

Krisen för Telia Sonera intensifieras. I dag meddelade hovrätten att man, till skillnad från tingsrätten, anser att delar av de misstänkta mutbrotten får anses vara begångna i Sverige.

LÄS MER: Åklagare vann delseger i Telia-målet

Telia har länge använt tystnad som en notorisk kristhanteringsstrategi. Det har mötts av kritik, bland annat från storägarna Folksam som kritiserar den förtegna vd:n Lars Nyberg.

– Nyberg har lyst med sin frånvaro, det är på plats att han träder fram, sa Carina Lundberg Markow, chef för Ansvarsfullt ägande på Folksam, nyligen till SvD.

Pressen från ägarna har inte påverkat Telias mediestrategi, men har förmodligen lett till att man försöker hålla ägarna underrättade. Telia Sonera har skickat ut informationsmejl till sina största ägare. Där förklaras ett och annat – men väcker också nya frågor.

– Ni vet sedan tidigare att vi samarbetar fullt ut med den förundersökning som initierats av åklagarmyndigheten och den externa granskning Mannheimer Swartling bedriver, skriver kommunikationschefen Cecilia Edström till ägarna.

Hon fortsätter sedan beskriva att man har försett dem med ”mängder av information och material”.

– Vi har bland annat tillhandahållit detaljerad information om hur förhandlingarna har förts, vilka som har varit involverade och vilka avtal som har träffat, skriver hon.

Men det är en del information man låtit bli att dela med sig av. I förra veckan framgick att de mail som presenterades av åklagaren i samband med kvarstadsförhandlingen inte överlämnats av Telia Sonera. Det handlade om mejl där höga chefer får veta att man förhandlar med diktatorsdottern Gulnara Karimova. Inte heller advokat Biörn Riese på Mannheimer Swartling hade fått del av mejlen. Telia Sonera sa sig inte ha känt till dem.

I den information som nu gått ut till storägarna, och som SvD fått del av, förklaras varför. Där uppger Telia Sonera att orsaken till att man inte hittat sina egna mejl, är helt enkelt att de raderas.

– Polisen har haft full tillgång till dator och mejlserver och enligt vår mejlpolicy raderas alla mejl efter tre månader, skriver kommunikationschefen till ägarna. Och tillägger att vissa mejl aktivt kan arkiveras.”

Att radera mejl internt redan efter tre månader låter som en rätt unik policy hos svenska bolag – och låter som gjord för att sopa undan egna spår.

LÄS MER: Telia beskylls för att mörka

Carolina Neurath

Även de fyra svenska storbankerna kan behöva delas i två olika verksamheter. Det uppger Finlands riskbankschef Erkki Liikanen, som kommit med ett förslag om att stycka flera europeiska banker i två separata delar: en för kundverksamheten, och en för trading. ”Alla fyra är så pass stora att de måste analyseras”, säger han.

Tidigare i dag träffade jag Erkki Liikanen, Finlands riksbankschef och ledamot i ECB-rådet, som är på Sverigebesök för att bland annat prata om det kontroversiella förslag som får många storbanker att se rött. Ännu en ny avgörande bankregel kan vara på väg att träda i kraft.

Det var i slutet av förra året som Erkki Liikanen, och hans expertgrupp, lade fram den rapport som går ut på att separera bankernas hushållsbankverksamhet från tradingverksamhet. Orsaken är helt enkelt att skattebetalare inte ska behöva vara med och rädda banker som tar för höga risker för egen räkning.

– Vi har analyserat detta, och kom fram till två alternativa lösningar. Antingen att vi skulle kräva mer kapital för tradingverksamheter, och göra en separation villkorlig. Det andra var att göra en separation obligatorisk. Efter mycket analys kom vi fram till det senare, säger Erkki Liikanen.

Han vill inte att bankerna ska kunna spekulera med kundernas inlåningspengar, dessutom med vetskapen om att de alltid räddas tack vare deras storlek.

– Därför ska man i stället ha ett holdingbolag, där du har en del med inlåningar, som garanteras, och som fokuserar på utlåning till hushåll och företag. Och en annan del med trading som finansieras via marknaden.
Ett problem för gruppen har varit att reda ut vad som är högriskverksamhet. Skillnaden mellan så kallad proprietary trading (handel för egen räkning) och market making (kunddriven handel) kan ibland vara hårfin. Och framför allt inte alltid lätt urskilja.

– Vi har föreslagit att först titta på alla banker med stora tradingportföljer, låt säga 15-25 procent av balansräkningen, eller åtminstone 100 miljarder. De kommer gå till andra skedet av granskningen. Sedan får man kolla hur stor del som är proprietary trading och market making. Vårt syfte är att separera de som har stor riskverksamhet.

Hur påverkas de svenska bankerna?
– Alla fyra är så pass stora att de måste analyseras. Om de går vidare till andra skedet och måste separera aktiviteten är en öppen fråga.

Så det kan bli så att några av de svenska bankerna måste styckas?
– Alla stora banker ska analyseras, så det får vi se.
Vad har du fått för reaktioner på förslaget hittills?

– Olika. Från det akademiska hållet har det varit positivt. På regeringsnivå har vi fått en positiv opinion ganska tidigt. Brittiska regeringen har varit ganska positiv, franska regeringen har gjort ett förslag som går åt det här hållet men inte helt och hållet, säger Erkki Liikanen men kommer sedan in på de givna kritikerna:
– Vad gäller banksektorn, har reaktionen varit mestadels negativ. De är trötta på alla reformer.

Samtidigt, påpekar han, har ingen ifrågasatt gruppens analys eller bedömning.
– Men om vi måste ta ett steg mot separation är så klart en kontroversiell fråga. Erkki Liikanen medger att det kan finnas nackdelar med att separera banker och han understryker att man måste göra ”sådana reformer på ett noggrant sätt”.
– Det skulle kunna bli högre kostnader, men man måste också minnas att den här krisen har haft enorma kostnader. Men om man separerar banker, och de blir mer transparanta kanske priset på finansiering kan variera, även till det lägre.