X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Jag har på senare tid skrivit ett par artiklar om hur vd:ar och styrelseledamöter tar på sig många olika styrelseuppdrag. Något som andra medier också börjar rapportera om nu. Under stämmosäsongen i våras blev det tydligt att många vd:ar ville fylla almanackan (eller möjligen plånboken).

Vitvarujätten Electrolux lockade till sig två vd:ar: Atlas Copcos vd Ronnie Leten och Fredrik Persson som är vd för Axel Johnson – samtidigt som han sitter i bland annat Axfood och Mekonomens styrelser.

Industrivärdens vd Anders Nyrén var i somras tydlig med att de nya reglerverk och krav som ställs på styrelser innebär att det ”i det närmaste blir ett heltidsarbete.” Nyrén, som själv sitter i sju av portföljbolagens styrelser, tror därför att styrelsearvodena generellt kommer att öka.

Något heltidsarbete kan det omöjligt vara. Men tid och energi måste det ta. Frågan är hur mycket tid en vd kan lägga på andra bolag, utan att det påverkar det dagliga heltidsjobbet? Inga aktieägare som går på bolagsstämmor i dag får reda på hur mycket tid bolagets vd lägger på andra styrelseuppdrag. Inte heller redovisas hur mycket vd:n tjänar på extraknäcken – trots att många av dessa uppdrag måste utföras under ordinarie arbetstid.

Telia Sonera är exempel på ett krisomsusat bolag där aktieägarna kan ifrågasätta hur väl vd och styrelse gjort sitt jobb. Men jag tror få aktieägare vet hur mycket tid vd Lars Nyberg lägger på underleverantören Autoliv – och vad han tjänar på det nya uppdraget som ordförande där.

LÄS MER: Lika många skadeståndsmål mot styrelser 2012 som under hela 1900-talet

Enligt uppgifter som jag fått fram från bolaget tjänar Lars Nyberg nätta 340 000 dollar om året. Det motsvarar med dagens dollarkurs över 2,2 miljoner kronor. Bara för det sidouppdraget. För den summan förutsätter nog Autolivs aktieägare att ordförande lägger gott om tid på bolaget. Samtidigt som Telia Soneras aktieägare förmodligen önskar det samma. Teliajobbet ger en grundlön på 10 miljoner, plus övriga förmåner, enligt senaste årsredovisningen.

Det är ingen vild gissning att det ökade antalet uppdrag som vd:ar och ledamöterna tar på sig också kan bidra till ett sämre jobb. För att underlätta för aktieägarna, borde börsbolagen var mer öppna med toppchefernas extraknäck.

LÄS MER: Revisorers portföljer full av extraknäck

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

SAS styrelsemedlemmar har inte velat röra vid flygbolagets aktie under de senaste fem åren. Endast en personalrepresentant i styrelsen har opåkallat köpt aktier – vid ett tillfälle.

När SAS handelstopp hävdes tidigare i dag fick det fart på aktien, som efter en halvtimme hade rusat 20 procent. Ändå är det ett obestritt faktum att SAS har varit en katastrofinvestering.

Under det senaste året har aktien backat med 38 procent. I princip vilken tidsperiod som än används blinkar minussiffrorna illrött för bolagets aktieutveckling. Sett på femårssikt har bolaget tappat 97 procent av sitt börsvärde. Förutom att säljtrycket varit stort har bolaget också gjort omvända splittar, som innebär att det sker en minskning av antalet aktier i bolaget.

Flera av SAS styrelsemedlemmar har under senare år investerat i andra bolag. Men SAS-aktien låter de bli. En genomgång av Finansinspektionens insynsregister visar att endast en ledamot köpt aktier i bolaget under de senaste fem åren. Det är den fackliga representanten i styrelsen, Ulla Gröntvedt, som i mars 2011 köpte 1400 aktier i bolaget.

LÄS MER: SAS kan sälja Eurobonus

Samtliga ledamöter har anmält aktier i bolaget vid respektive tidpunkt de klev in i bolagets styrelserum, vilket är deras skyldighet. Men ingen, med ett undantag, har därefter frivilligt velat fylla på aktieportföljen med SAS-aktier.

Inte heller vd Rickard Gustafson har, utöver sina 40 000 aktier som köptes i samband med att han tillträdde februari 2011, utökat sitt innehav.

LÄS MER: SAS uppges ha löst finansieringen

Förklaringen till att vd:n och större delen av styrelsen inte har investerat successivt i bolaget kan ha att göra med insiderregler, menar Sture Stölen, ir-chef på SAS.

– Att de inte har köpt på senare tid kan förklaras med de insideregler som finns som begränsar handel om bolaget arbetar med nya planer, säger han och menar att det är förklaringen till att ledamöterna inte köpt aktier under just 2012. Vad det beror på att de under tidigare år undvikit investeringar vill han inte spekulera i.

Men det blir ganska tydligt att de med god insyn i SAS, inte ser bolaget som en bra framtidsinvestering.

Och om inte styrelsen ser någon potential, vem ska då göra det?

Läs mer i morgondagens tidning.

Carolina Neurath

I söndagstidningen skrev jag om hur sömniga styrelser kan luta sig tillbaka på en ansvarsförsäkring. Inte minst blottade Volvo PV:s nye mutmisstänkte vd, Håkan Samuelsson, något osunt i synen på försäkringen – när han inte ”grubblar över” att utredas för mutbrott, eftersom:

– Det finns försäkringar för personer i verkställande positioner som täcker sådana saker.

Texten om ansvarsförsäkringar har genererat många reaktioner.

Carl Svernlöv, advokat på Baker & McKenzie advokatbyrå, poängterar att ansvarsförsäkringen nödvändigtvis inte sänker ambitionen eller försiktigheten hos styrelseledamöter.

– Som HQ har visat innebär det en fruktansvärd press på privatpersoner att vara föremål för den typen av ansvarstalan, säger han.

Däremot har något hänt med ansvaret i styrelserna. Bara under år 2012 har det, enligt Carl Svernlöv, skett ett kraftigt uppsving i skadeståndsmål mot styrelser. I fjol avgjordes lika många mål med bäring på det aktiebolagsrättsliga skadeståndsansvaret i hovrätten (i vissa med fällande dom) som under hela 1900-talet.
– Till detta kommer flera intressanta mål från 2010 och 2011. Jag säger inte att det har med den ökande förekomsten av försäkringar för ledande befattningshavare att göra. Men något håller på att hända med styrelseansvaret i sömniga Sverige, säger han.

Sven Hagströmer skriver i ett mejl att vi borde göra en ”räntekarta” på vilka bolag som har styrelseförsäkringar. I dag uppges ungefär 90 procent av Stockholmsbörsens bolag ha ansvarsförsäkringar för vd- och styrelse.

Gårdagens högst betygsatta läsarkommentar påpekar att ”Om aktiebolagslagens krav skall ha någon bäring på de här människorna så skulle det inte vara tillåtet med försäkringar. Det personliga ansvaret måste vara en grundsten i jobbet som styrelseledamot.”

En annan läsare, som mejlar, skriver att ”en försäkring mot egen vårdslöshet och med premien i varje fall indirekt betald av uppdragsgivaren? Är det inte en fråga om (otillbörlig?) belöning för något som man ju faktiskt är tillsatt för att undvika?”

Samtidigt finns bolag som tjänar stora pengar på att sälja försäkringar. JLT är en av Nordens största mäklare av styrelseansvarsförsäkringar och har flera av de större börsnoterade bolagen som sina uppdragsgivare.

Henrik Rydén, vd för JLT, understryker att ”straffet” från näringslivet ofta är väsentligt hårdare än det domstolarna står för. Han uppger att en ansvarsförsäkring har två syften:

– Det ena är att ge skadevållaren skydd och, viktigast, det andra är att säkerställa att finns medel att ersätta skadelidanden.

Han slår också fast att det är ett faktum att det är mycket vanligt förekommande i de noterade bolagen. Om bolagen inte hade vd- och styrelseförsäkring, menar Henrik Rydén, skulle det sätta ”väsentlig press uppåt” på styrelsearvodena.

– Det ser vi redan tecken på i dag, om ansvaret ska bäras utan försäkringsskydd. Kostnaderna för detta för bolagen kommer väsentligen överstiga kostnaderna för försäkringen till förfång för aktieägarna, säger han.

En snabbtitt i några stämmoprotokoll bekräftar dock inte den bilden. Till exempel framgår i Avanza Banks stämmokallelse, att banken ligger i linje med andra arvoden i bolag i samma storlek – och betydligt lägre än de större bolagen. I Telia Sonera är arvodet för en styrelsemedlem 450 000 per år.

I Avanza Bank ligger det på 181 000 kronor. I konkurrenten Nordnet, en annan börsnoterad mindre bank som har försäkrat styrelsen, är arvodet 200 000 kronor, enligt protokoll från senaste bolagsstämman.

Det verkar alltså inte vara någon garanti att arvodena höjs ”väsentligt” för styrelser som saknar ansvarsförsäkring.

Carolina Neurath

Placerare måste sluta lyssna på kreditvärderingsinstitutens bedömningar – och börja göra egna. Det sa Peter Norman på EBM/FI:s endagskongress på torsdagen. Samtidigt lyfte han fram problematiken med sms-lån. ”Det är svårt att lagstifta mot dåliga affärer”.

– Grundproblemet har varit att kreditvärderingsinstitutens bedömningar har fått sådana dramatiska effekter, både på länder och företag. Sedan har det visat sig att det inte har varit korrekt. Så det finns ett allmänt arbete att på olika sätt försöka minska den här effekten, säger Peter Norman under ett föredrag.

I en intervju med SvD Näringsliv efteråt säger han att han vill uppmana bolagen att göra egna kreditbedömningar. Men också ta bort en referens till EU-rätten, som säger att man måste ha den här typen av värderingsinstitut.

– Det är flera åtgärder som ändå går att göra för att minska effekten av värderingsinstituten.

– Dels är det så att bolagen själva betalar instituten för att göra rating, men det handlar också om att investerarna måste göra egna bedömningar och inte blint lita på de där instituten.

Borde bolagen klippa banden helt till ratinginstituten?

– Jag tror inte det går att klippa banden helt, det här är en tjänst folk säljer som vilken finansiell tjänst som helst. Det handlar mycket om en beteendeförändring. Man måste inse att de här gör inte alltid rätt, och gör jag en egen bedömning kanske det blir mer rätt och mer lönsamt, säger Norman och tillägger:

– Det viktiga är att både som eminent och placerare inte blint lita på värderingsinstitut.

Under sitt föredrag lyfte Peter Norman också fram problematiken med sms-lån, där antal ärenden hos Kronofogden har ökat dramatiskt på senare tid. Men han menar att det inte är bolagen det är fel på.

– När man tittar på de här sms-lånen är det en produkt folk köper även om det är transparent vad det kostar. Vi har sett extremexempel på 87 000 procents ränta, säger han.

Och trots att just
den siffran verkar ha varit en engångsföreteelse är många räntor oskäligt höga.

– Men likt förbannat tar kunden här lånen, det är svårt att lagstifta mot att göra dåliga affärer. Vi måste hjälpa kunden att förstå att det är en dålig affär, säger Peter Norman som anser att ett sätt att stoppa problemen är att ”öka kunskapen” hos kunderna.

– Transparens är bra, men det räcker uppenbarligen inte.

Carolina Neurath

Handelsbanken, med vd Pär Boman, rustar för sämre tider. Inom kapitalförvaltningen rasar bankens intäkter med 30 procent – delvis på grund av den fallande aktiehandeln. Banken har i tysthet dragit ner på 100 tjänster inom verksamheten.

– Vi ser med oro på utvecklingen på den europeiska kapitalmarknaden och rustar oss för det.

Det sa Pär Boman när jag pratade med honom efter att kvartalsresultatet presenterats i morse. Han sammanfattar kvartalet som ”bra och stabilt, men i en orolig omvärld.”

– Vi ökar våra buffertar, förlänger vår upplåning och reducerar de marknadsrisker vi har i banken, säger han.

Något som blir tydligt i en genomgång av rapporten är att det inte bara är de mindre bankerna som plågas av den sjunkande aktiehandeln. Verksamheten Capital Markets, som till stor del utgörs av kapitalförvaltning, håller på att utvecklas till ett sorgebarn för Handelsbanken. Inom verksamheten rasade intäkterna totalt med svindlande 30 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Dels till följd av den lägre kundaktiviteten, dels för att banken har reducerat sina egna aktiviteter, enligt Pär Boman.

– Vi har minskat marknadsriskerna i vår investmentbank, vi gör helt enkelt mycket mindre affärer. Under årets första halvår rasade koncernens courtageintäkter med 20 procent till 864 miljoner kronor – främst på grund av den låga aktiviteten på aktiemarknaderna.

LÄS MER: En bank måste bort

Pär Boman medger att det är ett dramatiskt fall.

– Totalmarknaden har ju krympt, och då får man försöka kompensera sig genom att ta marknadsandelar. Till viss del har vi väl lyckats med det, men vi får väl försöka jobba lite hårdare där, säger han.
Räknar ni med att utvecklingen med fallande courtageintäkter fortsätter?

– Ja, det tror jag, svarar han snabbt.Handelsbanken verkar möta det krympande resultatet inom verksamheten genom att dra ner på antalet anställda. Banken har aldrig gått ut med några besparingsprogram, utan skär ner i tysthet.
I rapporten framgår att inom Capital Markets har 100 tjänster försvunnit på ett år.

– När det gäller antalet anställda så tycker jag du ska titta på helheten. För våra olika verksamheter är integrerade. Det betyder att grupper av medarbetare kan behöva byta plats inom koncernen. Så man får titta på antalet anställda som helhet.
Men om vi ändå tittar på verksamheten Capital Markets så drar ni ner kraftigt?

– Självklart är det så att om ett affärsområde krymper i omfattning, innebär det också att antalet medarbetare som jobbar där behöver bli färre. Men det betyder inte att de behöver lämna banken. Pär Boman är tydlig med att kommunicera att ingen ska tvingas lämna Handelsbanken.

Samtidigt uppger källor inom banken att flera av de anställda erbjuds andra arbetsuppgifter inom banken som de ”aldrig skulle tacka ja till”. Det kommenterar Pär Boman så här:
– Det kan säkert vara som så att en medarbetare som vill göra något specifikt väljer att söka lyckan någon annanstans.

Frågan är bara var de ska söka lyckan i en värld under påtaglig förändring.

LÄS MER: Mäklardöden skördar fler offer

Carolina Neurath

Ibland är det så lätt. Att presentera ett resultat över någon förväntansbild och det blir genast initialt positiva reaktioner. En närmre titt på Handelsbankens siffror visar dock att resultatet, för första gången på länge, minskar.

Jämfört med kvartalet innan föll resultatet efter skatt för hela verksamheten med 5 procent till 3 246 miljoner kronor. Rörelseresultatet tappar 3 procent. Och intäkterna, på 8 466 miljoner, backar med 4 procent.

Det viktiga räntenettot, skillnaden i vad banken tjänar i räntekostnader och ränteintäkter, sjönk också jämfört med kvartalet innan. Visserligen marginellt, med 2 procent, men här hade analytikerkåren väntat en oförändrad utveckling.

En snabbgenomgång av rapporten visar att det är tydligt att banken har det tufft inom sin aktieverksamhet. Verksamheten ”Capital Markets” som består av Handelsbankens investmentbank och kapitalförvaltning bjöd på riktigt svaga siffror.

Courtageintäkterna minskade med 9 procent jämfört med andra kvartalet ”till följd av säsongsmässigt lägre börsomsättning och kundaktivitet.”

Visserligen är det tredje kvartalet, som innefattar sommarmånaderna, ofta svagare – men halvårssiffrorna visar på ännu kraftigare fall inom området. Jämför man den senaste halvårsperioden med motsvarande period i fjol sjönk koncernens courtageintäkter med 20 procent till 864 miljoner.

Totalt rasar intäkterna med över 30 procent inom verksamheten – jämfört med motsvarande kvartal i period. Samtidigt är det tydligt att man fortsätter att minska antalet anställda inom verksamheten, det var 6 procent färre tjänster under kvartalet jämfört med motsvarande period i fjol.

Det är uppenbart att det är fler än de små bankerna som drabbas hårt av den sjunkande aktiehandeln. Förmodligen kommer banken behöva skära mer i verksamheten.

Carolina Neurath

Det är med bekymrad ton ägarna i Telia Sonera pratar om den senaste tidens turbulens kring bolaget. Storägarna, pensionsbolag och fonder, vill ha svar på många viktiga frågor: vad har egentligen hänt? Visste Telia Sonera vilka som låg bakom Takilant? Behandlades frågor om mänskliga rättigheter och korruption när bolaget gick in i Uzbekistan?

Men det är inte bara till media som vd Lars Nyberg avvisar frågorna. Samma svar ges till ägarna. Flera ägare har, enligt uppgift till SvD Näringsliv, krävt individuella möten med Telia Soneras ledning för att höra vad som egentligen pågår. I ett mejl, som SvD tagit del av, som bolagets kommunikationschef skickat ut till de största ägarna bekräftas den bilden. Men svaret blir att ägarna får lugna sig.

– Vi är medvetna om att ni har många frågor och önskan om att boka individuella möten med oss, skriver kommunikationschefen i mejlet.
Telia Sonera uppger till ägarna att man ”försöker vara så tillmötesgående vi kan”.

– Men vi behöver också lägga tid på att arbeta med våra prioriterade aktiviteter. Därför skulle jag uppskatta om ni kunde avvakta något med dessa möten till dess att vi har resultaten av den externa granskningen av vår investering i Uzbekistan klar.

LÄS MER: Rädsla för vd-avgång pressar aktien

Telia Sonera skriver i mejlet att man i samband med att utredningen publiceras kommer ”bjuda in till ett nytt ägarmöte, där vi även kan diskutera framstegen med hållbarhetsarbetet i ett bredare perspektiv.” Det låter alltså som man utgår kallt från att det blir ett positivt resultat av utredningen. Om utredningen visar att brott faktiskt har begåtts känns det som det är annat än ”framsteg” som ska diskuteras.

Mejlet som gick ut till ägarna innehåller också en sammanställning av internationella regelverk. ”Den redogör för den kombination av krav, riktlinjer och lagar som omringar verksamheten”, skriver kommunikationschefen till ägarna.

Men flera av ägarna är måttligt imponerade av informationen.

”Det roliga är att vi vet vilka regler det finns men inte hur Telia Sonera tar ansvar för dem. Så de informerar om det vi redan vet men inte om det vi borde veta”, säger en av ägarna.

LÄS MER: Åklagare: Telia behöver inte tiga

Carolina Neurath

14.30

Telia Sonera har inlett en utredning om den ifrågasatta investeringen i en 3G-licens i Uzbekistan. I en intervjun efter dagens presskonferens ställer SvD Näringsliv frågan till Lars Nyberg vad bolaget gör om undersökningen skulle finna att det har betalts mutor.

– Då har vi ett jätteproblem. Är det så ska jag avgå har jag sagt, men det är det minsta problemet styrelsen kommer ha då.

Telia Sonera har fått kritik för att inte ta CSR-frågor (företags samhällsansvar) på allvar. Men att bolaget prioriterar CSR-frågor nu märks främst internt, enligt Lars Nyberg.

– Förhoppningsvis ska det börja märkas externt också redan det här året.
Hur då?

– I våras var det rätt stor debatt om avlyssning och det verkar som att folk inte riktigt förstod hur det gick till, och vad reglerna säger. Så det ska vi summera så att alla verkligen förstår hur det går till. Det kommer vi gå ut med om någon vecka, säger han.

– Jag hoppas att vår transparens ska nå ut, vi har varit transparenta vad gäller krav på nedstängningar av nät. Och det är lite känsligt, för där tassar vi på lagens kant i vissa länder, när vi ökar transparensen. Men arbetet med de här frågorna kommer att synas mycket mer nästa år.

Lars Nyberg sa flera gånger under gårdagen att han är stolt över Telia Sonera.

– Jag har mycket kvar att göra som jag tänker fortsätta jobba med sedan tänker jag gå i pension. Men den dagen känns inte så jävla nära just nu.

– Nu är vi fokuserade på det här, säger han och på frågan om han tänker sitta kvar sin avtalade tid som vd till december 2013 blir svaret ”det funkar inte så”.

– Styrelsen vet att jag ska gå i pension, då måste de hitta min efterträdare. Det är det absolut viktigaste. När jag går är absolut oväsentligt. När styrelsen har hittat den personenen kan den ha en uppsägningstid. Men när den personen kliver in genom dörren måste den bli vd. Den kan inte sitta och vänta på att jag har ett kontrakt. Så det är jag som får anpassa mig.

Telia Sonera meddelade i dag att 2000 tjänster ska bort från bolaget. Hur många som berörs i Sverige är ännu oklart. Nyberg har tidigare varit känd för sina hårda nypor mot facket. Men relation har förbättrats, hävdar han.

– När jag kom hit upplevde jag det som att facket bestämde och inte koncernledningen. I alla fall uppstod frågan vem är chef här egentligen, facket eller jag? Så allvarligt var det, säger han.
Facket sa i går att de kände sig överrumplade av beskedet, och kallade det för en ”brandkårsutryckning”.
– Jag såg några av deras uttalanden i morse. De var lite väl känslomässiga tyckte jag.

Han säger sig ändå förstå och ha respekt för deras oro i organisationen.

– Därför är det viktigt att vi så fort som möjligt kan komma fram till var i organisationen de här neddragningarna ska ske. Men att facket inte skulle vara medvetna om den här diskussionen förstår jag inte.

Även om Lars Nyberg inte kan uppge var nedbantningen ska ske är han tydlig med att Telia Sonera ska fortsätta ”stärka ställningen” i Euroasien. Han medger också att de övervägt att etablera sig i Burma.  

– Vi har visat intresse, och sagt att det kan bli aktuellt.

Burma är en av världens mest korrupta diktaturer, är det rätt läge att gå in där?

– Jo men det sker en stor förändring i Burma nu.

Men det är fortfarande en av de allra mest korrupta länderna.

– Ja men den debatten måste vi ta när vi väl kommer dit. Den ena frågan är om vi kan vara i det landet på grund av korruption och mänskliga rättigheter. Den andra är om det är intressant för oss. Jag har inte svaret på frågorna, det enda jag konstatera är att något händer i Burma som är positivt.

I ett pressmeddelande på tisdagen skrev Telias styrelse att man inte överväger att lämna någon av de ”svåra marknader som exempelvis Uzbekistan, Tajikistan och Kazakstan”.

Men Lars Nyberg säger, tvärtom, att ett utträde ur till exempel Uzbekistan inte kan uteslutas.

– Nej det kan inte vara helt uteslutet, för då betyder inte det här jag säger någonting. Uzbekistan har vi på observationslistan, och vi visste när vi gick in hur det såg ut på korruptionssidan och mänskliga rättigheter. Men nu har vi dessutom fått en utmaning på affärssidan, säger han och syftar på deras ryska konkurrent MTS som har förlorat sin licens och fått hela sitt nätverk nationaliserat.

Styrelsen skrev också att skärpta riktlinjer kring ”riskbedömning vid större investeringar” ska träda i kraft den 1 januari 2013 – gäller de gamla riktlinjerna fram till dess?
– Nej men alltså vad man menar är att hela världen förändrat sig. Om vi börjar på lagsidan, så förändras den och då behöver vi jobba med dem. Det har vi börjat med, och då blir det per första januari en annan process.

Visste Telia Sonera vilka som låg bakom Takilant?

– Jag pratar inte om Uzbekistan förrän vi fått de där två utredningarna, säger Lars Nyberg och vill omgående avsluta intervjun och lämnar rummet. Av tidsskäl.

9. 30

Det var nog länge sedan Telia Sonera höll en sådan välbesökt presskonferens. Det lilaklädda konferensrummet invid Stureplan var fyllt av tv-stativ och journalister. Och det är inte direkt kvartalssiffrorna som lockat dit den stora publiken. Det var vd Lars Nyberg väl medveten om. Han stod i ett hörn, såg sliten ut och drack vatten innan han äntrade podiet – till ljudet av smattrande kamerablixtrar. Han börjar med några få rader om den senaste uppmärksammade korruptionshärvan.

9.35

– I våra verksamheter i Uzbekistan råder nolltolerans mot korruption i Telia Sonera, säger han och fortsätter med myndig stämma:

– För fem år sedan investerade vi i Uzbekistan. Varför? I första hand för att skapa aktieägarevärde och tillväxt, men inte bara därför. Utan det är ett faktum att telekom hjälper till långsiktigt till demokratiutveckling.

 

Han är tydlig med att han inte vill prata mer om affären som misstänks ha innehållit mutbrott och penningtvätt, relaterade till köpet av frekvenser i Uzbekistan. Utan att man nu inväntar Telia Soneras egna externa granskning.

9. 38.

– Nu ska jag säga något om några andra medieuppgifter, om dem i Nepal, säger han och fortsätter i närmast irriterad ton:

– Uppgifterna i Veckans Affärer är fel, helt fel.

LÄS MER: Teliaaffär i nepal väcker nya frågor

Sedan följer ett långt försvarstal om Telia Sonera och hur man bidragit till utvecklingen i Nepal, och hur ”11.000 barn blir hjälpta i detta fattiga land”.

Det låter nästan som Telia Sonera är en välgörenhetsorganisation.

– Den bild som målas upp i media är inte det företag jag jobbar för, jag jobbar för ett Telia Sonera jag är stolt över, säger han.

9.46

– Nu kommer jag spendera mer tid åt varför vi är här, säger han och ger några ord om det tredje kvartalet, som var sämre än väntat.

I rapporten skrev man att ambitionen är att ”fundamentalt ändra vårt arbetssätt.” Det innebär personalneddragningar där nära 2.000 medarbetare berörs, enligt Lars Nyberg.

– Vi bedömer att detta kommer att leda till kostnadsneddragningar på cirka 2 miljarder kronor netto under de kommande två åren.

10.00

När det är frågestund är det störst fokus på analytikernas frågor, som främst kommer från samtal i London. Men han svarar också på frågan om när personalnedragningarna kan specificeras.

– Vi tittar på hela organisationen och inte bara Sverige, vi måste vara transaparenta i den här processen. Om ett par månder vet vi hur många det blir i Sverige, säger Lars Nyberg.

10.08

En finländsk korrespondent frågar varför Telia Sonera måste avskeda folk hela tiden, och frågar hur det kommer se ut i Finland.

– Som jag sagt kan jag inte specificera enskilda länder. När industrin växt i två decennium är livet bra, men så är det inte längre. Och det här är inte en fråga för Telia Sonera utan för hela industrin. Och det här är resultatet du får, säger Lars Nyberg som gjort sig uppskattad bland analytiker och aktieägare för att just kunna hantera kostnader och gått hårt fram mot facket vad gäller neddragningar.

10.24

En analytiker frågar om Telia Sonera kan tänka sig att öka närvaron i flera tillväxtländer.

– Euroasien är en viktig del av vår verksamheter. Men att hitta ett bolag och en möjlighet att göra en affär, det är inte lätt, säger Lars Nyberg och kommer själv in på de senaste uppgifterna att Telia Sonera tittar på Burma.

– Den politiska situationen har förändrats mycket de senaste 18 månader. Det hade aldrig gått för oss att gå in där för två år sedan. Nu går det. Men det kommer ta oss minst ett år att komma till ett beslut om vi ska gå in i Burma, och två år innan vi kan bygga upp en verksamhet där.

10.25 Nu är frågestunden och presskonferensen slut och Lars Nyberg ger enskilda intervjuer. Han pratar med SvD Näringsliv omkring klockan 12.00

LÄS MER: Rädsla för vd-avgång pressar aktien


Carolina Neurath

Finansmannen Gustaf Douglas berättar om slagsmålen på sin internatskola. Ayad Al Saffar om resan från bärplockare till Ur & Penn-ägare. Och Bengt Ågerup beskriver sig som ”pellejöns” i skolan. De mindre mediekära personerna i boken Svenska miljardärer bjuder på de mest intressanta historierna.

-Hur kan en bok med den titeln vara så tjock?

Det frågade en norrman, som ville vara rolig, när jag läste Birgitta Forsbergs nya bok Svenska miljardärer under semestern. Men det ligger ändå något i skämtet som syftar till att det inte skulle finnas så många svenska miljardärer att fylla en hel bok med. Faktum är att flera av de tio männen i boken inte ens, med säkerhet, är miljardärer.

I stället är det antaganden som att ”flera personer är övertygade” om att Christer Gardell är miljardär. Det är också tveksamt om Mats Qviberg kan tituleras miljardär (år 2006, då förmögenhetsskatten fortfarande gällde, deklarerade han en förmögenhet på 573 miljoner kronor, enligt Skatteverket). Och ”klockkungen” Ayad Al Saffar tituleras miljardär för att han äger 50 procent av ett bolag som för stunden är värderat till 1,8 miljarder. Men för att nå upp till gränsen räknas bostäder, aktier och bilar in – trots att dessa egendomar mycket väl kan vara belånade.

Det skulle inte behöva vara så petigt med miljardärdetaljen, för det blir intressant på många håll ändå. Däremot är en av förklaringarna till att ingen kvinna är med (kvinnor förekommer främst som hemmafruar i boken) att det inte finns någon som tjänat ihop en miljard på egen hand. Mångmiljardären Antonia Ax:son Johnson, rikare än flera av männen tillsammans, kvalade inte in för att hon inte har tjänat sin förmögenhet på egen hand. Men det verkar vara flera som fått god hjälp hemifrån till sina affärer.

LÄS MER: Här är Sveriges rikaste personer

Vi var nog flera som bläddrade till de mer namnkunniga porträtten först. Men det är personer som har porträtterats otaliga gånger förr, och för den som följt med i affärspressen blir det mycket upprepningar. Det är i stället många av de mindre publika personerna som bjuder på de mest intressanta berättelserna.

Till exempel var det spännande att läsa om Ayad Al Saffar, i dag ägare till Ur & Penn, som började sin svenska arbetskarriär som bärplockare boende på ett flyktingläger i Köping.

Det är intressant att läsa om hans resa och inte minst hur han beter sig när han gör affärer. Det var efter att ha träffat några styrelsemedlemmar från Ur & Penn som han fick frågan om han ville köpa 10 procent av bolaget. Men en så liten ägarandel var han inte intresserad av.

– Nej 51 procent eller ingenting, svarade han. Efter många förhandlingar var de överens.

Men samma dag ringde Al Saffar upp igen.

– Jag har ångrat mig. Jag vill inte köpa 51 procent. Antingen säljer ni allt till mig eller ingenting.

Så blev det till sist. Liknande drag utsatte han dåvarande H&M-chefen Stefan Persson för, när de skulle ha signat ett samarbete och allt var klart drog Al Saffar sig ur i sista sekund – för att han ville göra allt själv.

Men också Gustaf Douglas historia är intressant. På senare tid har pennalism på svenska internatskolor debatterats. Elever har avfärdat kritiken, och många har menat att bilden som målas upp i Jan Guillous bok Ondskan är överdriven. Men Gustaf Douglas bekräftar i stället den bilden.

– Det är en emotionell upplevelse och han skildrar det precis som det kändes, säger han i boken.

LÄS MER: Skarp kritik mot internatskola

Douglas beskriver internatskolan Sigtuna som en plats där största problemet var den så kallade kamratuppfostran.

– Det förekom pennalism. Jag kunde aldrig acceptera att bli utsatt. Jag slogs tills jag förlorade slaget, säger han.

Efter ett par år var han tillräckligt stark för ”att ge dem på käften”, som han uttrycker det.

– Man blir inte kvitt sina plågoandar förrän man förnedrar dem på ett eftertryckligt sätt. Ett var att få dem att gråta framför flickorna.

Q-Med-grundaren Bengt Ågerup, som placerar pengar i lågskatteland, titulerar sig socialist i boken. Även om anonyma berättare inte tycker att hans egenmålade bild som filantrop och socialist går ihop med hans beteende. Bengt Ågerup beskriver sin skolgång som ”minst sagt misslyckad” och han fick gå om flera år.

– Det var roligare att vara pellejöns i klassen och få uppmärksamhet för det än att plugga, säger han.

Och jag tror verkligen att han har en poäng när han säger att många entreprenörer (och kanske karriärister generellt) är ”drop-outs från systemet”.

– Det blir någon slags otålighet. Man orkar inte sitta och ta emot kunskap och erfarenhet utan att tänka sig att någon gång få användning för det. Vi entreprenörer är krassa. Vi tillgodogör oss sådant som vi kan använda omedelbart.

I porträttet av Mats Qviberg nämns ”Carolina Neuraths kritiska porträtt” av samma person – det förstärker bilden av att det inte är några kritiska porträtt som ges här. Boken är överlag hovsamt skriven.

Som läsare hade jag klarat mig utan många av ”råden” som miljardärerna ger. Det är tips som lika gärna skulle kunna komma från en vanlig privatekonom (lägg inte alla ägg i samma korg). Eller från en nyexaminerad anställd på närmsta advokatbyrå (arbeta hårt/var uthållig). Eller från en tonåring med bakfylleångest (fatta inga viktiga beslut onykter).

Ett av de mest trovärdiga råden är betydelsen av ”tajming och tur”. De miljardärer med självinsikt bjuder också på sina svaga sidor i boken och medger att, ihop med stark vilja, har tajming och tur varit avgörande.

Carolina Neurath

Avanza Bank fortsätter att brottas med ett svårbotligt problem: den fallande aktiehandeln. Men banken är knappast ensam. Det är för många banker som vill tjäna pengar på en verksamhet – som få kunder efterfrågar.

Ingen kan anklaga dem för att ha en enkel uppgift i alla fall, småbankernas nya chefer. Bara i år har vd-stolen bytt ägare i Carnegie och Nordnet. Och så sent som i fjol fick både Erik Penser och Avanza Bank ny vd. Den senare bjöd marknaden på en ny katastrofrapport i dag.

Samtliga plågas av den dykande aktiehandeln. Det var visserligen knappast en nyhet i rapporten. Sommarbörsen var den sömnigaste på länge. Omsättningen sjönk till rekordlåga nivåer. Bara i augusti backade handeln med svindlande 60 procent jämfört med motsvarande månad i fjol.

Optimisterna hoppades att handelsintresset möjligen skulle väckas på nytt lagom till att höstlöven började falla. Och visst, fallet bromsade men det är fortfarande långt kvar till förra årets nivåer – som redan då ansågs låga.

Statistik från Nasdaq OMX visar att omsättningen på börsen minskade med över 20 procent i september, jämfört med förra året. Under månaden låg den genomsnittliga handeln på 11,6 miljarder kronor. Siffrorna visar samtidigt att bokstavskombinationer som ETF:er (börshandlade fonder) och andra derivat som bankerna kunnat tjäna pengar på tidigare, inte lockar spararna längre.

LÄS MER: Burgundy nedvärderat till 0:- av Avanza

Kunderna vill hellre spara pengar tryggt på kontot. Och räntesparande är betydligt mindre lönsamt för bankvärlden. Nu gäller det i stället att hitta nya intäktskällor. Nordnet och Avanza Bank är redan positionerade för att locka till sig pensionskapital.

Resultatet av den så kallade livförsäkringsutredningen, som innebär fri flytträtt på hälften av det svenska pensionskapitalet, öppnar nya möjligheter. Avanza bedömer att det påverkar deras ”långsiktiga tillväxtmöjligheter positivt.”

Men i Finansstockholm florerar fortfarande ödesdigra prognoser. Alla verkar överens om att någon mindre aktör måste bort. Större investmentbanker sitter samtidigt och räknar på eventuella sammanslagningar. Frågan är inte om den fallande aktiehandeln kommer att skörda offer – frågan är när. En bank måste bort.

LÄS MER: Avanzas vd: ”Därför är vi inte första att slå i golvet”