X
Annons
X

Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Att pensionsjätten Folksam säljer sina aktier i Lundin Petroleum borde sätta press på den kritiserade oljejätten. Bolaget, som visar hur man nonchalant ignorerar sina aktieägare, borde fundera på innebörden av att vara ett börsbolag.

Årsstämmor är en tillställning där aktieägarna har möjlighet att påverka bolaget. Men i praktiken är chansen att förändra ytterst liten, till och med om flera aktieägare går samman. Det illustrerades senast på Lundin Petroleums stormiga stämma den 10 maj.

Då ville 22 procent av rösterna, med Folksam i spetsen, att en oberoende utredning skulle startas om Lundin Petroleum agerande i Sudan – vid sidan av den redan pågående förundersökningen. Men det var bolagets egna makthavare inte intresserade av och röstade ner förslaget. Därmed var det slutdiskuterat.

Att hyra in sig i pampiga lokaler på aktieägarnas bekostnad för att ge sken av att det är en dag till aktieägarnas ära börjar, i ett sådant här företags fall, bli fånigt. De som har makten att påverka skulle lika gärna kunna rymmas i ett sexmannatält. Eller ännu enklare, ta besluten på en söndagsmiddag hos familjen Lundin.

Familjens ägande i Lundin Petroleum är dels direkt, dels genom en familjestiftelse som äger de två ägarbolagen Lorito Holdings och Zebra Holdings & Investment. Räknas Lundinfamiljens samlade ägande samman uppgår det, enligt siffror från SIS Ägarservice, till 31 procent av röster och kapital.

Den fjärde största ägaren i bolaget, Swedbank Fonder, äger 2,7 procent. Resterande storägare, fonder och pensionsförvaltare, har omkring 1,6-0,6 procent vardera. Även om ett femtontal storägare samlar röstar ihop, kommer de inte i närheten av Lundingruppen.

”Lita på oss eller sälj era aktier”, har Lundin Petroleums vd Ashley Heppenstall sagt kaxigt till de andra ägarna via media.

Jag tror att han helt har missat själva innebörden av att vara ett publikt bolag. Nu börjar Heppenstalls uppmaning bli verklighet. Folksam säljer sina aktier. Fackförbundet Handels var inte sena att följa efter. Och fler lär vara på väg. En press på Lundin, men en styrka för Folksam – som visar att den högljudda kritiken var mer än bara utandningsluft.

Vi kan bara spekulera i hur tankarna går hos Lundinfamiljen just nu. En större massförsäljning skulle kunna sätta press på aktien. Bolaget har utåt deklarerat att man inte bryr sig om aktieägarna säljer. Då är frågan vad Lundin Petroleum har på börsen att göra – över huvud taget.

Om bloggen


Carolina Neurath är börsreporter på SvD Näringsliv. Med Stockholmsbörsens bolag i fokus kan du här läsa betraktelser av finansvärlden, konflikterna och personerna bakom makten.

@carolinaneurath på Twitter

Carolina Neurath

Det har länge pratats om kris och interna strider inom organisationen Aktiespararna. Och sedan den erfarne Lars-Erik Forsgårdh, efter 22 år på vd-stolen, lämnade har vd-karusellen snurrat snabbt.

I augusti 2006 tog Elisabeth Tandan över. Knappt tre år senare fick hon lämna uppdraget. Kritiken mot henne var hård. ”Hon har aldrig tidigare i sitt liv sysslat med vare sig aktier eller organisationer”, sa Gunnar Ek, bolagsbevakare på Aktiespararna i samband med hennes avgång.

I början av 2009 utsågs den okände 27-åringen Günther Mårder till vd, efter en tid som tillförordnad. Trots sin ringa ålder hade han då varit engagerad inom Aktiespararna under mer än ett decennium, bland annat som förbundsordförande för Unga Aktiesparare. I går kväll kom beskedet att han slutar som vd.

Medan Lars-Erik Forsgårdh hade pondus, djupa redovisningskunskaper och lätt kunde få bolagstopparna stumma med sina kunniga utläggningar (i alla fall enligt mina äldre kollegor) har Günther Mårder föryngrat och förnyat synen på Aktiespararna.

Med rött bockskägg, bakåtkammat hår och det ovanliga namnet Günther har han gjort sig till en oförglömlig karaktär. Förmodligen något han strävat efter, inte minst eftersom han själv har döpt om sig till Günther – efter en karaktär i teveserien Rederiet. I kompisgänget hade alla smeknamn och Richard, som han då hette, kallades Günther.
– Jag ville sätta press på de andra att ta steget fullt ut och byta även officiellt, sa han till Privata Affärer år 2009.

Som vd har han varit en bra kommunikatör, och alltid beredd att leverera synpunkter och kritik mot börsbolagen. Han har inte skämts för att ta plats i medierna.

Men även om han har hållit en proffsig linje utåt har kritiken mot honom internt, enligt Dagens Industri, varit vass. Å andra sidan verkar bråk och interna strider vara mer regel än undantag inom den organisationen.

När Günther Mårder tillträdde välkomnade många i näringslivet en ung men rutinerad kraft att leda organisationen. Hans främsta mål blev att återvinna förtroendet för aktiesparande efter finanskrisen. Samtidigt har medlemstappet för Aktiespararna fortsatt och direktägandet i aktier minskat, inte minst med tanke på kapitalförsäkringarnas ökade popularitet.

Börsen är inte längre vad den var för tio-femton år sedan. Att nya produkter, som Nordeas omdiskuterade räntebevis, snabbt får genomslag bland småsparare visar att suget på nya sparformer utanför aktiemarknaden är stort. Och det är ett problem – både för Aktiespararna och för börsen.

Carolina Neurath

Det råder onekligen delade meningar om den nya sparformen räntebevis. Nordeas talespersoner och Avanza Banks sparekonom Claes Hemberg pratar sig varma om den nya placeringssparformen. Organisationen Aktiespararna är kritisk.

– Banken drar sig undan den risk som man normalt har vid in- och utlåning. Man skjuter över risken på kunden. Men ändå tar banken betalt som om man tog risk, säger Aktiespararnas vd Günther Mårder till SVT:s Rapport.

Å andra sidan är det en kritik som kan appliceras på de flesta fonder och produkter som bankerna erbjuder. Jag har redan uttryckt vad jag tycker om bankernas lönsamma fonder här. Kunderna står för hela risken, medan banken tar betalt. Då kan det handla om avgifter på upp till 2,5 procent.

Det bör poängteras att alla har intressen i det här. Det är inte förvånande att Nordea och Avanza, som säljer produkten, är positiva. Och att Aktiespararna – som vurmar för högt direktägande i aktier – är negativa. Samtidigt har båda sidor sina poänger.

Räntebevis går ut på att privatpersoner, via banken, lånar ut sina pengar till ett företag. Det här företagslånet ger bättre ränta än ett sparkonto, det handlar om 4-8 procent om året.

Men risken, om det aktuella bolaget går i konkurs, är spararens. I dag finns räntebevis i sex olika bolag. Samtliga är stora och stabila, som AB Volvo, Ericsson och Stora Enso. Även om risken finns i teorin, måste sannolikheten för att någon av dessa giganter skulle tvingas ställa in betalningarna och gå i konkurs i närtid betraktas som minimal. Dyker det däremot upp räntebevis i skakiga bolag som SAS borde spararna dra öronen åt sig.

Att det ändå finns en risk, får vi anta att alla försäljare (kallade rådgivare på bankspråk) är tydliga med. Avanzas reklamfilm för produkten, som är en intervju med en Nordea-chef, är kanske inte den mest förtroendeingivande. Och där missar man uppenbarligen den viktiga detaljen om risken.

Men det SVT:s källa – inifrån Nordea – är mest kritisk till är att Nordea tar ut årliga avgifter utan att banken gör någon viktig nytta. ”Man lurar på folk en risk”, säger källan. Det känns i och för sig som en ganska generell kritik, som stämmer in på de flesta fonder och produkter som bankerna säljer.

Bankerna försöker hela tiden hitta nya sätt att tjäna pengar. Problemet är att avgifterna och vad kunderna betalar i kronor och ören sällan är glasklart i bankernas produkter. Den stora guldgruvan för bankerna är just att ta betalt i procent och att göra det varje år.

Det är väl knappast en nyhet att banker inte jobbar med välgörenhet.

Carolina Neurath

Redan i går, på morgonen, nåddes några chefer inne på bankpalatsen runt Kungsträdgården av beskedet. Representanter från Moody’s i London meddelade att senare på kvällen, efter New York-börsens stängning, kommer de att offentliggöra sin dom. Det mäktiga ratingsinstitutet flaggade i april för att en nedgradering av kreditbetyg för de svenska bankerna, och ett hundratals europeiska, var möjlig. Tre svenska storbanker riskerade att få sina betyg sänkta med en grad, medan Handelsbanken riskerade att få sitt starka betyg sänkt med två grader.

Hotet har väckt
frustration hos bankerna. Kanske har just ilskan och de intensiva samtalen man haft med Moody’s fått effekt. Alla banker har slagits verbalt för att få behålla sina betyg. Enligt uppgift hade Handelsbankens representanter ett maratonmöte, för en tid sedan, på 9 timmar med Moody’s.

Två av storbankerna, SEB och Swedbank, undkom oskadda. Medan den andra halvan, Nordea och Handelsbanken, som väntat fick sina långfristiga kreditbetyg sänkta. Men för Handelsbanken blev det ändå inte så illa som befarat, utan ”bara” en sänkning med ett steg. Handelsbanken har fortfarande, tillsammans med Nordea, en delad förstaplats som Sveriges högst betygsatta bank.

Ingen vill gå ut öppet och kritisera ett ratingsinstitut, som besitter makt att döma länder och bolag till undergång. Men när jag som journalist stänger av bandspelaren är tongångarna stenhårda. Det har pratats om att klippa banden till Moody’s. Några danska banker har redan gjort det, och det är inte omöjligt att något diskret hot åt det hållet redan smugit sig in i de svenska bankernas intensiva samtal med institutet inför beslutet.

Analyser kan alltid göras olika. Det är inte sällan ett analyshus är positiv till ett bolag, som någon annan ratar. När det gäller analytiker får det mindre effekt. Men det hemliga Moody’s har, tillsammans med två andra institut, obehagligt mycket makt. Den här gången kom de svenska bankerna lindrigt undan. Kanske öppnar det upp för ett tillfälle att snart klippa banden till de stora ratingsinstituten.

Jag har de senaste veckorna skrivit en hel del inför Moody’s väntade sänkning av svenska bankers kreditbetyg:

Det avslöjades och livebloggades om här redan i går kväll frågor-svar om Moody’s dom
Moody’s bankdom närmar sig
Bankerna oroas av sänkt ratingbetyg
Därför riskerar bolånen att bli dyrare

Carolina Neurath

I natt kom alltså Moody’s sänkningar av de svenska bankernas kreditbetyg. Precis som kunde avslöjas här redan i går kväll. I natt publicerades här att det blev Handelsbanken och Nordea av storbankerna som fick sina betyg sänkta – medan SEB och Swedbank klarade sig. Här publiceras några frågor och svar om beskedet. Det är välkommet att fylla på med frågor.

Vad var mest överraskande med Moody’s beslut?

– Det som förvånade mig mest var att SEB klarade sig helt utan sänkning. Jag tror att marknaden hade befarat en sänkning för samtliga svenska banker, som Moody’s också hade flaggat för. Jag har tidigare skrivit här att Moody’s beslut dröjde på grund av SEB. Uppenbarligen vart det positivt för banken. Swedbank tycker jag man kunde ana redan i tisdags att de skulle slippa en hård dom av ratinginstitutet när finanschefen Göran Bronner sa till Bloombergs att han inte trodde att Swedbank skulle bli nedgraderade, eftersom ”det skulle vara ologiskt.” Visserligen kunde han inte veta då med säkerhet, men bankerna har en nära dialog med ratinginstituten.

Varför klarade sig Swedbank?

– Swedbank har gjort väldigt mycket de senaste åren för att stärka sin balansräkning. Och Moody’s har inte hängt med i att uppgradera banken i samma takt. I stället har Swedbank haft kvar ett väldigt lågt betyg – det lägsta av alla banker. Skulle kreditvärderingsinstitutet sänkt Swedbanks betyg med en grad hade banken fått en riktig krisvärdering. Det hade kunnat innebära försvårad och dyrare upplåning.

Och varför sänks Handelsbanken och Nordea?

– Orsaken till att Moody’s har oroats över svenska banker är det stora behovet av marknadsfinansiering. Svenska banker har förhållandevis lite inlåning jämfört med många andra internationella banker. Samtidigt har de väldigt stor utlåning – främst till bostadsmarknaden. Det betyder att svenska banker har väldigt stort behov av marknadsfinansiering. Det vill säga, för att täcka all sin utlåning behöver de låna upp sig till en betydande del på marknaden. Skulle finansmarknaderna, i händelse av förvärrad kris, frysa – som de gjorde vid Lehman Brothers krasch – innebär det en större risk för de banker som har så stort behov av att låna upp sig.

Gäller det alla svenska banker?
– Ja, men vad gäller just relationen inlåning i förhållande till utlåning är Handelsbanken den bank som ligger sämst till. Det var också därför banken riskerade att få sitt betyg sänkt med två grader. Nu blev det bara ett.

Vad finns fler för orsaker till sänkningen?
– Något som Moodys nämnt – och som är raka motsatsen till det som FI presenterade i går – är bankernas ”låga” marginaler mot svenska hushåll. Moodys anger att konkurrensen på den svenska marknaden gör att bankernas marginaler är så pressade. De tycker alltså att svenska banker tjänar för lite på sina kunder. Det är något som de flesta hushåll nog inte vill skriva under på.

Något annat jag har hört att Moodys reagerat på är att svenska staten numera indikerat att man inte tänker backa upp banksystemet på samma sätt i en händelse av kris. Den ”implicita statsgarantin” som det heter, har minskat. Och svenska banker har därför större krav på att hålla eget kapital.

Kan sänkningen få effekt på bolåneräntan?
– Nej, eftersom det bara var Nordea och Handelsbanken, som är de storbanker med högst betyg, som fick sina betyg sänkta skulle jag inte tro att det påverkar deras upplåning alls.

Hur tror du börsen reagerar?
– Alltid svårt att veta. Men eftersom alla banker fick ”stabila utsikter”, och vissa sänkningar uteblev, borde det luta åt att bli positivt för bankerna.

Vad blir betygen nu?

– Handelsbanken och Nordea får betyget Aa3 medan A1 upprepas för SEB och A2 för Swedbank.

Carolina Neurath

UPPDATERAR

0.46 Så kom nu beskedet: precis som jag skrivit nedan fick Handelsbanken och Nordea sina kreditbetyg sänkta med ett steg, och Swedbank blev utan sänkning. SEB, vars betyg jag inte haft någon information om fram till nu, klarade sig utan sänkning. Läs mer på Moody’s hemsida här. Samtliga banker får ”stabila utsikter” av Moody’s. Det borde betyda att det inte blir någon börsdramatik i morgon på grund av sänkningarna. Snarare borde marknaden överraskas över att det inte blev värre. 

0.32
Nu lättade nästa säkra uppgiftslämnare: Nordeas betyg sänks med en grad och får ”stabila utsikter”. Och som sagt, Swedbank verkar klara sig helt från sänkning. Nu är det bara SEB vi inväntar. Moody’s har inte offentliggjort något än.

0.17 Nu får jag ett samtal om att Handelsbankens starka kreditbetyg sänks med en grad, det var ändå inte lika illa som befarat. Ratinginstitutet hade flaggat för att det kunde bli två steg ner. Moody’s själva har fortfarande inte gått ut med informationen än.

23.51 En pressperson på en av bankerna sms:ar och sitter uppe och väntar på mediasamtal, men har fortfarande inte fått någon mer information om exakt när beskedet kommer. Då blir det inte heller några journalistsamtal. Det lutar nu åt att domen snarare kommer ”senare i natt” – om det nu inte är så att någon bank kommit med kraftfulla invändningar, som Moody’s har behövt ta hänsyn till och därför behöver flytta fram beslutet. I morgon dagtid kommer det i alla fall inte, så mycket vet vi. Bävar för ytterligare en sådan här spänd kväll.

23.19 Finansanalytikern Peter Malmqvist har kommenterat den väntade sänkningen i kväll. ”Jag håller inte med om att bankerna bör nedgraderas”, säger han. Det är det nog många som kan skriva under på – inte minst bankerna själva.

23.11 Inget nytt än. Ingen är heller särskilt förvånad över att det drar ut på tiden…Vi får bara anta att det kommer senare i natt. Två storbanker har fått informationen att det kommer ”efter 22.00” en annan vet bara att Moody’s sagt att det kommer ”någon gång i natt”.

22.42 Pratar med en bankrepresentant nu, som förklarar varför det kan dra ut på tiden. ”Vi får beskedet tolv timmar innan, sedan har vi möjlighet att tycka till om det. Någon bank kan ha protesterat våldsamt i dag. Rent teoretiskt.”

22.28 Det är många i bankvärlden som ringer och sms:ar nu. Jag har ingen mer info än att information ska komma efter 22.00, eller som någon sa ”senare i natt”. Har däremot själv ringt flera inom bankerna. Många sitter hemma och uppdaterar  Moody’s hemsida för att se när de släpper nyheten. Förvånar inte om de blir sena. Så har det varit tidigare.

21.42 Precis som står längst ner i inlägget verkar det också bli så att Swedbank är den bank som klarar sig från sänkning. ”Det ser rätt bra ut”, skriver en person från banken i ett sms.

19.40 Några svenska storbanker nedgraderas i kväll. Den informationen har ratinginstitutet Moody’s gått ut med till flera storbanker. Det uppger två av varandra oberoende källor. ”Preliminärt” kommer ett pressmeddelande efter klockan 22.00.

Några chefer på storbankerna fick beskedet i morse. Överenskommelsen är att bankerna ska ha minst tolv timmars förberedelser innan informationen når marknaden. Orsaken till att Moody’s avvaktar till klockan 22.00 i kväll är att man väntar på att börserna i Europa och New York ska ha stängt.

– Det kommer sänkningar, säger en person med insyn utan att kunna ange exakt vilka banker det rör sig om.

Aktiemarknaden väntas främst fokusera på de utsikter som Moody’s ger bankerna. Av de tre olika alternativen negativa, stabila, eller positiva, väntas det landa i ”stabila eller negativa” utsikter. Blir det negativ utsikt, kan vi räkna med stökig börs i morgon. Är det stabila utsikter blir det sannolikt mindre nervöst.

– Positiva utsikter kan vi utesluta, man nedgraderar inte och ger sedan positiva utsikter, säger en källa.

Förklaringen till att Moody’s nedgraderar de svenska bankerna, trots att de ofta lyfts fram som starka och stabila, uppges vara de svenska bankernas låga inlåning i förhållande till utlåning. Det vill säga de har för stort behov av att finansiera sig via marknaden. Om det finansiella systemet fryser, vid en förvärrad kris, skulle bankerna kunna få det tufft eftersom de har sådant stort behov av marknadsfinansiering.
När Moody’s satte 114 banker i Europa på ”möjlig nedgradering” uppgav man sig vara oroliga över konsekvenserna av den statsfinansiella krisen i Europa.

Att bankerna har fått informationen kan jag säga med 100 procent säkerhet. Jag vill ändå reservera mig för att Moody’s information av någon händelse skulle kunna försenas. Det har hänt förr. Nyligen har 26 italienska och 16 spanska banker fått sina sina kreditbetyg sänkta av Moody’s.

UPPDATERAT 20.14. En ytterligare person ringer från en tredje bank upp och säger att man har fått informationen att nedgraderingen väntas komma ”senare i kväll eller i natt”.

Swedbank är den bank som i dag har lägst kreditbetyg. Finanschefen Göran Bronner sa till Bloombergs i förrgår att han inte trodde att Swedbank skulle bli nedgraderade, eftersom det skulle vara ologiskt.

Kanske stämmer det att Swedbank undviker sänkning, på grund av sitt redan hårt nerpressade betyg.

Carolina Neurath

Det gick snabbare än väntat. Carnegie-ägaren Harald Mix fick sin vd med sparprofil, precis som önskat. Fondbolaget Swedbank Roburs vd Thomas Eriksson blir ny vd. Han tillträder under hösten. Den tidigare vd:n Frans Lindelöw lämnar sin tjänst omgående och i väntan på Thomas Eriksson kommer Carnegies finanschef Pia Marions axla vd-rollen.

Det har tidigare spekulerats i att Avanza Banks tidigare vd Nicklas Storåkers skulle ta över. Enligt källor till SvD Näringsliv och Affärsvärlden var han drömkandidaten, men ska ha tackat nej.

En person som står honom nära berättade nyligen, som jag skrev här, att han har nåtts av ryktena om att Storåkers var favoriten – men trodde inte det skulle bli verklighet.
– Jag är övertygad om att han skulle passa Carnegie, men jag tror inte Carnegie passar honom, sa personen.

Nu verkar Carnegie alltså ha hittat en vd som anser sig passa den anrika, men många gånger skandalomsusade, banken.

Sven Hagströmer,
som är ägare i Carnegie via sitt investmentbolag Creades, är positivt inställd till Thomas Eriksson som ny vd.

– Det är bra med någon som kommer från en stor, trygg arbetsplats och ser en sådan ljus framtid för Carnegie, säger han.

Även Patrik Tigerschiöld, vd för Bure som nyligen sålt sin post i Carnegie – men som sitter kvar i styrelsen i dag, är positiv.

– Jag tycker det verkar vara en jättebra rekrytering. För sparandedelen är han ju en perfekt person med den bakgrunden han har, säger Patrik Tigerschiöld.
Styrelseordförande Arne Liljedahl passade också på att, som brukligt, ösa lovord över den nya rekryteringen.
– Han är en erfaren och tillväxtorienterad ledare som framgångsrikt har byggt upp verksamheter inom kapitalförvaltning och private banking, sa Liljedahl om Thomas Eriksson i ett pressmeddelande.

Men det kommer bli en tuff utmaning att leda den anrika firman i en finansvärld i förändring.

Den mest akuta utmaningen är den traditionella aktiehandeln. Transaktionssystemen håller på att förändras och priserna pressas på aktiehandel.

Andelen kunder på börsen, som betalat fullt courtage, minskar drastiskt.

– Det är en stor förändringsprocess som man måste ta på allvar om man ska bibehålla sin position, säger en person med insyn i Carnegie, men tillägger att det är något som hela branschen kämpar med.

Alla banker som har levt på traditionella mäklartjänster måste fundera på hur man ska kunna tjäna pengar på handeln igen. Fondsidan lär utgöra en större del av det framtida Carnegie. Och det är i alla fall ett område som vi kan vara säkra på att den nye vd:n behärskar.

Carolina Neurath

Vi har under en period skrivit om maktkampen i Ericsson. I ena änden drar Wallenbergs maktbolag Investor och i den andra Handelsbanksfärens motsvarighet Industrivärden. Båda ökade under förra årets sista kvartal sitt inflytande över Ericsson, genom köp av röststarka A-aktier.

– Jag tolkar det som att man försöker att flytta fram positionerna. Det här visar bara att makten är viktigare än avkastningen, sa en analytiker som ville vara anonym i den här artikeln tidigare i år.

Men enligt SvD Näringslivs källor är det långt ifrån ett bittert maktspel som pågår mellan sfärerna. Snarare är det ett ”gentlemen’s agreement”, som en högt uppsatt person inom ett av maktbolagen uttrycker det, och de båda olika sfärerna ser medvetet till att ha ungefär lika mycket makt. Investors vd Börje Ekholm och Industrivärldens vd Anders Nyrén pratar, enligt uppgiftslämnaren, i telefon – i princip varje dag.

Sverker Sivall, kommunikationschef på Industrivärden, bekräftar att Anders Nyrén och Börje Ekholm har en nära kontakt.

– Vi har samma tidsperspektiv och ägarstrategier, och det är alltid enklare att samarbeta om man delar synen på ägandet.

Men hur bra är det att de största ägarsfärerna på börsen pratar ihop sig?

– Ofta ligger det pragmatiska närmast verkligheten. Man ska se det mer som naturligt att om man är två storägare i ett bolag blir det en balans i ägandet. Det är inget konstigt.

Industrivärden har nu, tillsammans med Handelsbankens pensionsstiftelse, nära 19 procent av rösterna i Ericsson. Medan Investor har 21,5 procent. Tillsammans innehar de två sfärerna alltså 40,5 procent av rösterna i Ericsson.

Det finns ett fåtal riktigt stora ägare i Sverige, där Investor och Industrivärden kan sägas utgöra navet. Att de två samarbetar känns mer osunt än att de konkurrerar och slåss om makten.

I dag är det oerhört lätt för de två maktbolagen att ensamma driva en gemensam fråga i telekombolaget och – om de så skulle vilja – köra över övriga aktieägare på en årsstämma.

Carolina Neurath

Vid lunchtid, den 14 mars, tidigare i år fick jag ett samtal från en välinitierad källa, med informationen: ”Carnegies vd ska avskedas, det kommer gå ut klockan 2 i dag.”

Jag hade precis landat på Zürich flygplats, på väg på semester. Jag ringde ändå snabbt upp två andra personer, med insyn i banken. Den ena kunde bekräfta, den andra sa att ”informationen kommer kl 2”. Jag skrev ihop en kort text och skickade in till webbredaktionen, för att få ut nyheten snabbt.

Det satte fart på Carnegies informationsavdelning. Exakt 7 minuter efter att min text kommit ut på svd.se gick man ut med nyheten i förväg, för att få ge sin bild. Presschefen ringde och mejlade mig frekvent för att dementera uppgifterna om att vd Frans Lindelöw avskedas. Det blev snart tydligt vem som var så angelägen om att ändra historieskrivningen. Några minuter senare, när jag sitter på tåget på väg ut till skidorten Zermatt, ringer en uppriven Frans Lindelöw upp själv. Han spottar ut orden.

– Du har fel, jag har inte fått sparken, säger han och fortsätter sedan med något i stil med:

– Att man kan läsa sånt skvaller på Realtid förstår jag, men det trodde jag inte om Svd!!

Jag bollade vidare till kollegorna i tjänst på hemmaplan, och Carnegies vd fick med egna ord uppge att mina uppgifter inte stämmer och passade samtidigt på att recensera sig själv med ett: ”Jag har gjort ett bra jobb!”

När nyheten nu smält och blodtrycket hos alla inblandade verkar ha sjunkit, är det snudd på allmänt känt att det var ägarna som bestämde att Carnegies vd ska få lämna sitt uppdrag. Precis som källorna sa där på telefon, en timme innan det gick ut. Och precis som gick att utläsa i senaste numret av Affärsvärlden.

Jag betvivlar inte att Frans Lindelöw har rätt i att han har gjort ett bra jobb. Däremot verkar profilen på den som ska styra Carnegie vara en helt annan: inriktad på sparande.

Nicklas Storåkers, tidigare uppskattad vd på Avanza Bank, lyder förhandstipsen. Enligt Affärsvärldens källor ska han ha fått frågan men tackat nej. Tidigare i dag pratade jag med Nicklas Storåkers, som numera är ledig och fördriver tiden med träning och sina barn.
– Carnegie är ett jättefint gammalt varumärke…men huruvida jag har fått en fråga eller är intresserad, det vill jag inte kommentera, säger  Nicklas Storåkers och skrattar.

En annan person, som står Nicklas Storåkers nära, har också nåtts av ryktena men tror inte att jobbet skulle passa Storåkers.
– Jag är övertygad om att han skulle passa Carnegie, men jag tror inte Carnegie passar honom, säger personen och fortsätter:
– Jag tror han värnar om sin frihet och vill göra något eget den här gången.
Carnegie-ägaren, Altors vd Harald Mix, verkar ha bråttom. Processen att hitta en ny vd ska, enligt Mix, gå ”skyndsamt” och han skulle bli ”djupt bekymrad” om man inte hittar en ny vd i år. Processen blir spännande att försöka följa. Tips mottages tacksamt: carolina.neurath@svd.se

Carolina Neurath

UPPDATERAD. Det verkar som att ratinginstitutet Moody’s dom över de granskade bankerna närmar sig. På onsdagen cirkulerade ett mejl bland cheferna på en storbank med informationen:

”Moody’s has confirmed that we should start seeing the downgrades coming by the end of this week or beginning of the next at the latest.”

Informationen från Moody’s är knapp men i dag, fredag eftermiddag, fick jag information att det är i den här ordningen som bankerna granskas, enligt ett internt mejl på en svensk bank:

– Italian banks  (sänkningen av 26 italienska banker såg vi i måndags)
– Spanish banks  (en sänkning av kreditbetyget för 16 spanska banker offentliggjordes ju i går)
– Austrian banks
– Swedish banks
– Norwegian banks
– German banks
– Danish banks
– Finnish banks
– Firms with global capital markets operations
– French banks
– UK banks
– Luxembourg banks
– Belgian banks
– Dutch banks

Orsaken till att det dragit ut på tiden i granskningen av de nordiska bankerna uppges, av en källa, vara att Moody’s har behövt extra tid för Wallenbergarnas SEB (utan att veta om det ska tolkas negativt för banken).

Sedan jag skrev om det här senast har analytiker dämpat marknaden med att en nedgradering inte kommer få så stor effekt, eftersom ”marknaden redan har prisat in en eventuell sänkning”

Däremot blir nog en nedgradering mer panikartad i Sverige om bara ett fåtal svenska banker skulle få sitt betyg sänkt. Blir det en sänkning, med ett steg, över hela linjen blir det tuffast för Swedbank som finanschefen, Göran Bronner, själv sa när jag pratade med honom senast. Förklaringen är att Swedbank redan har lägst betyg av de fyra stora, och att en sänkning skulle ge Swedbank en närmast krisstämplad värdering. Det skulle garanterat göra det dyrare för banken att låna upp sig på marknaden.

Samtidigt är det Handelsbanken, som i dag har högst betyg av de svenska bankerna, som riskerar att få sitt starka betyg, kallat dubbel-A-2, sänkt kraftigast: med två grader.

Resultatet borde vi alltså veta väldigt snart.