Annons
X
Annons
X

Kulturbloggen

Erica Treijs

Erica Treijs

Det blev en förvånansvärt sansad debatt i Almedalen trots att forskare och kulturpolitiker skulle mötas under rubriken ”Nyttig eller onyttig kultur?”– något som brukar resultera i smutsig pajkastning och en hopplös diskussion om huruvida vi kan mäta kulturella uttryck i pengar eller inte.

Möjligen berodde det på en ovanligt hög nivå på paneldeltagarna med Lars Strannegård, Handelshögskolans rektor och Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på ena sidan och politikerna Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholm och Gunilla C Carlsson, ordförande i kulturutskottet på den andra.

Man kan absolut ha nytta av kultur, menade Strannegård men gjorde en tydlig distinktion mellan just nytta och instrumentalisering. Alltså kultur kan berika och öppna människors sinnen, men bör inte användas som investeringsargument som i sin tur ska borga för en viss avkastning. Han tar avstånd från att kulturella och kreativa verksamheter ska analyseras som näringsgrenar. ”Ekonomi är ett medel och kultur ett mål”, låter det när Lars Strannegård har ordet.

Kritik kom från publiken om de otrygga anslag som kulturutövare tvingas leva med. Madeleine Sjöstedt menade att hon sett till att förlänga kulturstödet från ett till tre år.

Men mest intressant (och glädjande) är ändå att de relativt sett få programpunkter på årets politikervecka som rör kultur faktiskt är fullsatta till sista plats.

Kategorier

Erica Treijs

Vem bestämmer egentligen över din tillgång till internet? Och kan nätägare ta ut en särskild avgift för de kunder som kan betala och på så sätt skapa en egen digital gräddfil?

Frågorna var fler än svaren när bland andra Sara Andersson på Post och telestyrelsen debatterade frågan i Almedalen tillsammans med bland andra före detta näringsminister och nuvarande rådgivare inom Kinnevikkoncernen Björn Rosengren.

Makten över internet får av demokratiska skäl inte ägas av operatörerna, utan det handlar om att bevara nätets brokiga flora. Det var samtliga paneldeltagare överens om.

Bakgrunden till diskussionen är att i februari i år slöt Netflix och bredbandsbolaget Comcast ett avtal där Netflix betalar för en direkt anslutning till Comcasts nät, vilket gjorde att hastigheten för videobolagets Comcast-kunder ökade med över 50 procent.

Rosengren hävdade att trots att Kinnevik både tillhandahåller nät och levererar innehåll förespråkar digital allemansrätt.

Diskussionen om nätneutralitet lär fortsätta.

Anders Q Björkman

I en krönika i söndags skrev jag om tidningskrisen och frågade vem som skulle bevaka en kommun som Perstorp när de traditionella medierna krisar. Norra Skåne har lämnat kommunen och NST har gått ihop med Helsingborgs Dagblad och i samband med det tappat intresset för orten. Svaret har nu inkommit i min mejlbox: det är  den superlokala nyhetssajten Perstorps Allehanda (perstorp-allehanda.se) som har tagit över granskningen av den skånska kommunen. I skrivande stund är toppnyheten där ”Träd föll över väg 21”. Perstorps Allehanda samarbetar i sin tur med Bjuvsnytt (bjuvsnytt.se), en annan superlokal nyhetsförmedlare i trakten. Bjuvsnytt toppar för tillfället sajten med ”Ska Forsärlans miljöskola vinna eller försvinna?”. Utöver detta kan boende i nordvästra Skåne sedan sju år tillbaka glädja sig åt att man har nättidningen BMZ (bmz.se), som skriver om kultur och näringsliv i regionen.

Det finns alltså ljus i tunneln för lokaljournalistiken. När de traditionella lokaltidningarna krisar och skär ner kan kanske luckan fyllas av ännu mer lokal (och digital) journalistik.

180-bort

Anders Q Björkman

Sammanslagningen av Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad innebär att var tredje anställd får gå när de båda tidningarnas personal ska minskas från 600 till 400. Det betyder också att två mycket livaktiga kulturredaktioner blir en och att svensk journalistik blir betydligt fattigare. HD:s kulturchef Gunnar Bergdahl slutar och Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ansvaret för kulturbevakningen i båda tidningarna.

Låt mig gissa: framöver kommer de två tidningarna i stor utsträckning att publicera samma texter. En röst försvinner.

I en annan del av Sverige – Göteborg – meddelades i dag att tidningskoncernen Stampen Local Media ska minska sin organisation med 100 tjänster. Framför allt är det på det redaktionella området man skär ner – 60 tjänster, varav 40 på Göteborgs-Posten.

Och i fredags la TV 4 ner sina lokala sändningar – 13 redaktioner slog igen och 140 blev av med jobbet. Framför allt blev den journalistiska bevakningen av dessa 13 orter sämre.

Det går fort nu. Bara public service-bolagen SVT och SR kan i trygghet fortsätta att verka, växa och till och med utöka sin verksamhet. Alla andra skär ner, krymper och sparar.

Hur länge ska våra folkvalda hålla tyst om mediekrisen? Problemet försvinner nämligen inte bara för att man blundar.

Anders Q Björkman

Än är inte hoppet ute för Hertha Hillfons konstnärshem. Sedan jag i en krönika den 24 april uppmanade kulturpolitiker och kulturmecenater att samarbeta för att rädda konstnärshemmet, har kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) varit där på visit och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) lär ha bokat ett datum för ett studiebesök.
I kväll klockan 19 presenterar dessutom föreningen Hertha Hillfons Vänner sig för allmänheten på ett informationsmöte på Konstfack (i salen Svarta havet) vid Telefonplan. Målet är att bevara konstnärens bostad med ateljéer i Mälarhöjden i södra Stockholm och därmed skapa stadens första museum över ett kvinnligt konstnärshem.
Hertha Hillfon gick bort i höstas, 92 år gammal. Enligt planerna ska fastigheten säljas och konsten auktioneras bort.

atelje

Interiör från Hertha Hillfons atelje i Mälarhöjden. Foto: Anders Q Björkman