Kulturbloggen

Ricki Neuman

Ricki Neuman

…eller i varje fall relativt outforskad. Men på sistone har allt fler journalister, historiker och författare fokuserat på den stora kinesiska svälten 1958-62, och bara under hösten har ett tiotal verk i ämnet publicerats, nu senast böcker av Yang Jisheng och Frank Dikötter.

Att Hitler lyckades mörda 6 miljoner judar är svårt att förstå, lika obegripligt som att omfatta att Mao åstadkom en svältkatastrof som dödade mellan 35 och 45 miljoner av hans egna landsmän. Enligt Jisheng är detta en unik tragedi i mänsklighetens historia, ”för dessa människor svalt till döds och tvingades bli kannibaler under en period av normala klimatmönster, och under en tid utan krig eller epidemier”.

När general Peng Dehuai i augusti 1959 ifrågasatte vad som höll på att hända ute i landet blev han anklagad av Mao för att vara ”höger-opportunist” – och fråntogs all makt.

Både Dikötter och Jisheng konstaterar att nästan alla visste precis vad som ägde rum, från byns äldste till vice partiordförande Liu Shaoqi och premiärminister Zhou Enlai, men för både landsbygdens och partiets ledare var det förbundet med livsfara att slå larm. Och för Mao handlade det om prestige, om att till varje pris fullfölja en omöjlig vision: att snabbt förvandla Kina till en modern industristat. Landet betalade ett pris som fortfarande är kännbart, även om partiet än idag vägrar göra upp med denna hemska fas av Kinas historia.

 

 

 

 

Kategorier

Fler bloggar