Annons

Kulturbloggen

Erika Hallhagen

Erika Hallhagen

Ett fotografi av den ryska galleristen och redaktören Dasha Zhukova, där hon sitter på en stol i form av en bondageklädd svart kvinna har gett svallvågor som ”Buro 24/7” – den ryska modesajt som publicerade bilden – inte hade räknat med. Då anklagelserna om rasism började välla in beskar sajten fotografiet och bad samtidigt om ursäkt på Instagram. Zhukova var inte heller sen med att be om förlåtelse. ”Fotografiet, som har publicerats helt utanför sin kontext, är på ett konstverk vars syfte är att vara en kommentar på kön och etnicitet. Jag avskyr rasism och vill be om ursäkt till alla som har tagit illa upp.”

Konstverket hon placerat sin ändalykt på heter ”Chair, 2013” och är en pastisch på Allen Jones ”Chair” från 1969, som finns på Tate i London och på sin tid fick kritik för att vara sexistisk. Den nyare möbeln är skapad av den norske konstnären Bjarne Melgaard. I en artikel i London Evening Standard konstaterar Steven Pollock, som var ansvarig för Melgaards första utställning i den brittiska huvudstaden, att konstnären knappast kommer att be om ursäkt då denne varken eftersträvar acceptans eller vill vara politiskt korrekt.

Under de senaste åren har vi både i Sverige och i utlandet sett starka reaktioner över konstprojekt och andra kulturyttringar som varit rasistiska. Kulturministern högg in på Makode Lindes blackfacemålade tårta, Lilla Hjärtat-debatten ledde till att sex böcker drogs in och senast nu i veckan ställdes Calle Norlén till svars för sin presentation av Kodjo Akolor under måndagens Guldbaggegala. Man kan se de många exemplen som ett tecken på förfall, men även på att vi har blivit bättre på att uppmärksamma och ifrågasätta rasism och sexism.

Lara Prendergast på Spectator menar att konstsamlare som Dasha Zhukova och just konstnären Bjarne Melgaard enbart tjänar på den uppmärksamhet som bilden på ”Buro 24/7” har genererat. Och Guardians konstbloggare Jonathan Jones menar att det inte finns något rasistiskt alls över stolen.

Han får mothugg i samma tidning av skribenten Hana Riaz som menar att problematiken blir särskilt allvarlig då konstnärer, som i Melgaards fall, anser att konst har rätt att vara provokativ, oavsett hur historien ser ut.

Hon tar Saartjiee ”Sarah” Baartman som exempel på hur svarta har exploaterats genom tiderna. I början av 1800-talet visades sydafrikanska Baartman, som tillhörde khoi-folket, upp i Europa under namnet ”Hottentot Venus”. Efter hennes död blott 25 år gammal ställdes en gipsavgjutning av hennes kropp, hennes skelett, samt hennes hjärna och genetalier ut på Musee de l’Homme i Paris och inte förrän 2002 återfördes hennes kvarlevor till Sydafrika.

 

 

 

 

Kategorier