Varför heter denna sjuka ”Spanska Sjukan”?
Vad var sjukdomen ”Spansk krage”.
sgs

Den heter spanska sjukan därför att det var i Spanien som virusmutationen först uppmärksammades. Det är tveksamt om mutationen ägde rum i Spanien, men spanska media var först att rapportera.
Spansk krage är en form av förhudsförträngning.

Du rockar, Dick!

Svårbedömt att avgöra om gillandena härör från att budskapet uppfattas som ett uttyck för humbug

Intressanta exempel. Detta öde drabbade ju dessutom inte enbart världsliga härskare, utan också andliga. Påven Formosus blev vid slutet av 800-talet uppgrävd 9 månader efter sin död och utsatt för rättegång, skändning och ikastad i Tibern. Han blev dock uppfiskad av anhängare och begravd pånytt, bara för att något år (tror jag) senare grävas upp en andra gång och på nytt slängd i Tibern. Även livet efter detta kan vara dramatiskt.

Ett annat modernt exempel som kan nämnas är den etiopiske kejsaren Haile Selassie, vars lik murades in i en latrin av kommunistdiktatorn Mengistu 1974. Efter att Mengisturegimen fallit 1991 grävde dock Selassies anhängare upp honom och begravde honom i hans fars kusins mausoleum. År 2000 återbegravdes han igen, denna gång bredvid sin hustru i Trefaldighetskyrkan i Addis Abeba.

Som sagt, vissa personer för en omväxlande tillvaro efter döden.

Andra påvar än bara Formosus har fått en skymflig behandling efter döden av den romerska pöbeln!

Är det lustigt eller skrämmande att en så banal liten skröna som ”vaskning” - planterad dessutom - kunde reta så många mellanmjölksfascister till fradgande vansinne?  :)

Till och med ledarskribenter ondgjorde sig utan att göra den minsta ansats till eftersforskning.

Vaskning är en fenomenal mem. Den är så träffande att den är sann, helt oavsett verklighetsbakgrund.

När kommer ”dunkning” – köp på dunk om 10 liter i stället för på ”småflaskor”.
Så kommer ”drunkning” – dricker ur dunken utan andningsuppehåll.

Satsa på utbildningar i chinatownologi. Där ligger framtiden för Sverige.

:D

Låter som en bra ide’ att återinföra studentexamen.
Då kanske de där vrålande personerna på flaken som skriker ”Vi har tagit studenten, fan vad vi är bra !” kunde få känna att det ligger något i deras ramsa.

Det är väl bara att jämföra andelen studenter med MVG i alla ämnen med andelen som har 2.0 på högskoleprovet så förstår man vilken betygsinflation som har pågått de senaste 15 åren. Kvoten mellan dessa andelar borde ha varit konstant, men i verkligheten har mängden studenter med MVG i alla ämnen ökat ca 15 ggr under den här tiden.

Det går åxå att köpa sig akademisk examen via nätet, som Sven-Otto Littorin, men som han tyvärr sedan inte kunde flagga med.

Nationella standardiserade prov i alla ämnen där det går att testa 1-2 ggr per termin. Det är den bästa metoden för ämnen där kunskap är konkret mätbara ( matte, fysik, mm ) andra ämnen som t ex Svenska där det är svårare att kvantifiera resultat ger man bara G eller IG i.

Helt plötsligt kommer elever att söka sig till skolor som gör att de klarar dessa prov ( dvs höjer kunskapsnivån) och inte till de skolor som ger dem bra betyg. Sedan kommer man kunna ranka dessa skolor mot varandra. T ex höga absolutbetyg eller varför inte betygshöjningar DVS vilken skola lyckas höja elevernas kunskap oavsett ingångsnivå.

Å andra sidan kan ju omöjligt kvoten i antal elever som får 2.0 öka, då den fördelas efter kvoter. Så där blev det lite fel ;)
Men jag håller så klart med dig om betygsinflationen 

Skulle vara roligt att veta vad Lars Ohly, den gamle bittre kommunisten, säger om det här. Han vill nog helst att
man lagstadgade förbud att ha läxor, så att alla blir lika obildade, att man lägger ribban så lågt som möjligt….
 Det var Palme som var utbildningsminister när studenten togs bort och ”normalkurvan” infördes. Alla skulle helst ha 3:or!!! Ingen begrep nånting då och inte nu heller….

Enda sättet att motverka betygsinflation och få rättvisa och rättvisande betyg är att de nationella proven rättas och betygsätts externt. Rättaren ska inte veta vems prov han/hon rättar (varje elev får ett nummer). Lärarens uppgift blir då att se till att eleverna lär sig det som ingår i läroplanen och på så sätt förbereder dem för examinationen. Dagens system där samma lärare lär ut och examinerar ger upphov till korruption – och jag vågar även hävda att det gynnar elever med ett visst kön.

Ja, eller så ser man faktiskt till att tvinga lärarna att följa centralprovsresultaten… Om jag inte är ute och cyklar finns det redan verktyg men ingen som har stake att följa upp att de efterlevs vilket innebär att mindre nogräknade lärare kan välja att strunta i centralproven…

Så frågan är om det behövs ett nytt verktyg eller om man ska börja använda dem som redan finns???

Ja, eller så ser man faktiskt till att tvinga lärarna att följa centralprovsresultaten… Om jag inte är ute och cyklar finns det redan verktyg men ingen som har stake att följa upp att de efterlevs vilket innebär att mindre nogräknade lärare kan välja att strunta i centralproven…
 
Så frågan är om det behövs ett nytt verktyg eller om man ska börja använda dem som redan finns???

håller med.

Äntligen ett vettigt förslag från (C)!

 Det finns en risk att den här typen av prov blir en test på utantillkunskaper och att skoltiden fokuseras på det. Och det är inte utantillkunskaper som kommer göra Sverige framgångsrikt i framtiden och ge oss lysande och banbrytande företag. Det är att våga tänka nytt, se nya möjligheter. Och då är det farligt, tror jag, att bara premiera kunskaper som kan bankas in. IQ är inte allt. Påhittighet och fantasi är minst lika viktigt. Det finns intelligenstest och det finns divergenstest. Och skolan får inte bara fokusera på färdigheter i det förstnämnda.

Och ärligt talat: Ska vi gå tillbaka 50 år i tiden? Då var framgångsfaktorn lydiga medarbetare, det är inte det längre. Nu är framgångsfaktorn att ha idérika och engagerade medarbetare. Att gå bakåt i tiden brukar aldrig vara en framgångsfaktor.

Bra förslag. Det ”gamla” läroverket var ett urvalssystem men gav också kunskaper och var rättvist mot begåvningar, som ibland kom från fattiga hem (som jag). Fel av staten att låta kommunen ta hand om gymnasier. Det behövs statlig styrning och klara normer för nationella prov.
”Riktig” student 1965

Centerpartiet vill ta pekpinnen från Björklund. Återinförandet av censorer vid studentexamen skulle innebära ett jättekliv 150 år tillbaka i skolhistorien.

Till skolhistorien

Innebär du att du tycker att de som har turen att gå på skolor med generös betygssättning ska premieras?

Eller säger du att det behövs en annan typ av betygssättning?

Oavsett val av betygsform måste det väl ändå vara bättre att använda en någorlunda objektiv mätning av vad man nu väljer att tycka är viktigt, än att personligt godtycke ska styra, eller?

Ser ut som att de flesta gamla rävar här vill att man ska gå helt på Nationella Proven, personligen så håller jag inte med. Sveriges skola behöver ha en mer målinriktad utbildningsstrategi. I dagens skola lägger lärarna upp en plan efter halvflummiga mål och eleverna får svårtolkade betygskriterier som gör att det blir svårt för eleven att veta vad denne ska prestera för att uppnå målen. Läraren i sin tur är inte heller helt hundra och istället för att fälla så friar man för att man inte vill sabba för elevens framtida studier.

Jag pratar helt i från egna erfarenheter när jag lägger fram det här. Jag gick ut ur gymnasiet med bra betyg och vet att de kurser som vi hade lärare som hade tydliga mål och kriterier var de kurser som det var roligast och de som de flesta i klassen ville nå högre betyg i och ofta gjorde det.

Sedan är Nationella Proven ett utmärkt sätt att mäta matte-kunskaper och ämnen där fokus ligger på att leverera korrekta svar och inte leverera diskussioner och visa upp sin kunskap och analysera.

Nej, generös betygsättning gynnar ingen och mäter ingenting alls. Det jag menar är det som man mäter och premierar styr innehåll och fokus. Betyg är ett urvalsinstrument och ett styrinstrument och då måste man tänka efter före innan man gör ändringar. Att införa studentexamen kan lösa ett problem men orsaka andra. Och jag tycker att man ofta inte ser helheten utan löser ett problem i taget.

Mycket bra idé. Min son har börjat skolan i Sverige efter 7 år utomlands och är mycket besviken på de låga kraven och bristen på support för att lyckas. Lärarna säger  att ”det räcker ju med G”… Vi måste öka nivån och stötta även de med ambitioner – inte bara de som behöver stöd av andra anledningar!

Så nu skall alla problemen med friskolorna lappas och lagas i efterhand.

Det är inte att gå 50 år tillbaka. Det är att erkänna att nuvarande system inte är hållbart. Det är betydligt bättre att ett antal prov går till oberoende rättande lärare och att alla ämnen som kan skall ha muntliga prov där eleven får visa att han/hon lärt in det som lärts ut och förstått så att kunskapen är användbar i framtiden.

Det var på tiden att det förslaget framfördes i svensk politik! Taxameterprincipen har fått berygsättningen att urarta.

Ingen i det här landet har tagit studenten sedan 1968, som artikeln mycket riktigt påpekar. Under alla år därefter har skolan helt enkelt plötsligt bara tagit slut.
Att centern skulle ha något konstruktivt att säga i saken finner jag dock myket otroligt.

Det har du rätt i.

Det är Du själv som hittar  på att testerna skall omfatta utantillkunskaper och det som kan bankas in. Det är väl en dålig gammaldags idé. Det är bättre att ha tester som visar problemlösningsförmåga och idérikedom. En sådan studentexamen skall vi ha så går vi 50 år framåt i tiden. Du tänker för gammaldags bara. Du hade fått dåliga betyg i en modern kreativ studentexamen.

Halvgenomtänkt halvmesyr från ordinärt underbegåvade och obildade svenska politiker. Men åt rätt håll.

Självklart skall lärare inte sätta betyg på sina elever. Utan betyg skall sättas på prov och inlämningsuppgifter av examinatorer som aldrig träffat eleven. Det ger rättvisa, jämförbarhet, objektivitet och tydlighet. Proven skall självklart inte göras i skolans lokaler och självklart inte under överinseende av skolans personal.

Lärare får en tydligare roll. De kan helt inrikta sig på att lära ut, hjälpa, stötta och stödja. Och vad de ska lära ut blir tydligare. Eftersom det finns en tydlig examination.

Vidare är det lättare att skilja bra lärare från dåliga lärare objektivt. De lärare vars elever uppnår bra resultat vid examination är bra lärare. Med hänsyn tagen för det elevematerial som läraren haft att arbeta med. Statusen på läraryrket höjs också eftersom skolor kommer börja konkurrera om bra lärare.

Elever får ett tydligare mål och tydligare krav och känner trygghet i att bli rättvist bedömda. Uppgiften att nå upp till kraven förenklas eftersom kraven blir tydligare.

Personligen tror jag politikerna är rädda för tydlighet. Det skulle göra skolans uselhet och politikernas totala misslyckande uppenbar för alla och envar att se.

Bra idé, skulle få bukt med betygsinflationen och sortera bort de skolor som inte uppfyller betygskraven

Nja, jag sa att det finns en risk. Det finns alltid en ekonomisk aspekt på det hela. På universteten blir det mer och mer flervalsfrågor (kryssrutor) på prov eftersom det är enklast och snabbast att rätta = billigast men knappast bäst för att mäta kunskap. Men man kan säkert göra den nya studentexamen på ett bra sätt – men blir det ngn skillnaden på den o centrala prov som skulle kunna rättas av oberoende personer?

Rätt men jag ser inga problem med att som i England hålla proven i skolans lokaler under överinseende av extern personal.

Och dessutom slippa fjantet med studentfirandet för de som icke blivit godkända.

Inte bara friskolorna. De kommunala skolorna, speciellt i förorten, ger extremt felaktiga betyg. Det är de tvugna till eftersom det anses från skolverkets och skolinspektionens sida att betygen bara beror på lärarna och inte elevernas förmåga eller intresse. Det innebär att de är dåliga lärare om det inte knuffar igenom eleverna med åtminstone ett G. Men alla kan inte ha G så därför får de som nästan når upp till G ett VG i betyg och de som kravlar sig över kanten till G får ett MVG. Bara ett av problemen i den socialistiska skolan.

Det enda sättet att snabbt, enkelt och billigt stoppa betygsinflationen är att återinföra det relativa betygssystemet. Det systemet gjorde vad det skulle, dvs sorterade eleverna för högre studier.
Högskolverket grät när man införde det målrelaterade betygssystemet, eftersom det inte är
sorterade. Teoretiskt sätt kan ju alla få MVG.  Nu är det bara högskoleprovet som gör det
som behövs, sorterar när när det blir fler sökande än platser.
Alternativet är att ta in alla som söker och sedan sorterar dom på högskolan. Missa två tentor=
ajöss..

//SS

Äntligen ett kanon förslag som borde ha kommit redan för 15 år sedan!! För sanningen är att det svenska skolsystemet försämrades kraftigt redan på slutet av 80 talet och början av 90-talet. Redan i början av 90-talet började man ge stödundervisning till blivande ingenjörer för de kunde för lite matte. Sen med Göran Perssons mass utvidgning så urgröpade man högskolans kvalelit ytterligare! Nu kunde vem som helst bli högskolestuderande. Så högskolorna blev tvungna att anpassa sig till de mindre utbildade studenterna som kom. Om vi fortsätter som nu har vi snart som Egypten där de färdiga från universiteten ej kan anställas pga bristande kunskap.

Äntligen! Frånvaron av rättvisa och effektiva mätinstrument är det som saknats i svensk skola de senaste decennierna. 

Studentexamen finns för övrigt kvar i många länder, inklusive Finland, varifrån vi kunde lära oss en hel del.

Helst skulle man införa precis samma studentexamen som fram till 1968. Fast då skulle man väl få förlänga gymnasiet till fem år.
Anställ sedan 2-3 finnar per gymnasieskola, lägg ner de svenska lärarutbildningen och starta en ny i finsk regi.

Va, ger dubbelblinda tester bättre bedömningar? Vilken sensation!

Efter några år på universitet slås man av hur oprofessionellt gymnasiet hanteras. Det känns närmast oförståeligt att ingen insett att anonyma prov borde vara standard.

Nu är visserligen gymnasiematematiken inte sådan, men att säga att matematik inte är ett ämne där man måste ha djup förståelse och kunna analysera är missvisande.

Är det inte snarare att gå en 1500 år framåt vad gäller metoder för att granska kunskap? Dubbelblindtester, peer review och sånt.

Låter som ett dåligt förslag.Påminner om det system som finns i många andra länder, där ett enda slutprov avgör betyget efter flera års studier. Då är det bättre att utveckla de redan existerande nationella proven.

Jag förstår att du kopplar till det faktum att den finska skolan gått om den svenska, men du missar den främsta anledningen till varför den svenska skolan är så horribel den är. Det handlar nämligen inte om att den svenska skolan är en flummig skapelse av ett gäng från 68-vänstern som anser att skolan är 7-klöverns främsta propagandamaskin (även om det är sant). Vad det handlar om är hundratusentals kriminella analfabeter.

Kort sagt, man kan inte baka en god tårta om ens enda ingrediens är avföring…mänsklig eller annan. Det spelar ingen roll hur bra lärarna är, hur lite flum skolan har eller om man bygger om skolan så att den börjar lära ut fakta och inte socialistisk propaganda.

Bra, gymnasieexamen i sin nuvarande form främjar inte något alls egentligen, möjligtvis åkerinäring som under några veckor i Maj får köra runt skränande tonåringar, många med undermåliga betyg (troligtvis), som firar att man misskött sina studier. Det måste rimligtvis orsaka sömnlöshet hos många föräldrar som ska betala någonting som inte är värt att fira. Självklart borde vita mössan vara ett tecken på att man kvalificerat sig för högre studier. Systemet finns redan delvis, eller har åtminstone funnits, för de som går på IB-linjen. Deras prov rättas till och med i andra länder. Ta vara på dessa erfarenheter och komplettera med muntliga prov så kan vi vara tillbaka och få elever att använda sina talanger. Dom finns men det har ju varit så att nästan varit lite skamset att visa sin duglighet, utom i idrott, men till det klarar man sig bra utan mössa. 

Ett steg i rätt riktning. Personligen tycker jag att det vore ännu mer rättvisande att gå mot ett system där antagningsprover till varje högre utbildning sållar ut de mest lämpade kandidaterna för varje specifik utbildning vid varje söktillfälle. Jag tvivlar t ex på att de som går ut med högsta betyg i alla ämnen per automatik är de mest lämpliga läkarkandidaterna. Bara för att du pluggade järnet i dina sena tonår behöver det inte betyda att du minns särskilt mkt av detta när du söker en högre utbildning efter att ha tågat runt i Indien i 5 år. Och du som saknade studiemotivation under gymnasiet pga av personliga problem ska inte behöva lida för det hela livet, när du med råge har tillgodogjort dej kunskaperna genom arbetsliv, självstudier etc. Specifika antagningsprover för varje utbildning skulle också bättre kunna fånga in de med speciell fallenhet och talang än ett grovt uträknat ”snittbetyg”: 

Okunniga var de som inte förstod att man i princip kunde ge en hel klass en femma i betyg. Lärarna begrep sig inte på normalfördelningskurvan (och inte folk i gemen heller). Detta gjorde det möjligt att ändra betygssystemet från det i sak perfekta 1 till 5 som fanns förut. Nu har man gått varvet runt och är tillbaka på ruta ett. Förvånad någon? Inte jag iaf.

Hade samma problem när jag flyttade hem till Sverige ifrån USA. Jag kunde leka mig igenom gymnasiet med 20.0 i snitt… varför det då? Var jag smartare? Nej knappast! Men jag hade fått lära mig hårt arbete och studieteknik i skolan!

Svenska elever som var minst dubbelt begåvade som mig slutade sedan gymnasiet med 13.0 i snitt, de kom aldrig till insikten om att de kunde studera och prestera akademiskt. Skolan svek både de svaga och starka eleverna medan lagom fållan premierades…

Håller med. Jag har skrivit ner mina funderingar på min blogg om du är intresserad. Summa summarum tror jag att det enda sättet att få en verkligt bra skola, världens bästa skola, är att privatisera rubbet och avskaffa allt statlig styrning, inklusive, eller framförallt, läroplaner. Man kan kanske behålla skolplikt i nio år om man inte litar på svenska föräldrar.

Om föräldrarna satt med pengarna och ansvaret att hitta en skola åt lille Pelle eller lilla Stina, och själva fick anställa och avskeda lärare skulle saker hända. Om föräldrarna tvingades svettas över valet av skola så kanske de nog börja göra sig av med lärare som inte klarar av att lära ut ett främmande språk på tre år.

Den som skulle stå som garant för att det inte fuskas blir examinationsmyndigheten. Följaktligen behöver examinationsmyndigheten kunna hålla examination lokal som lever upp till examinationsmyndighetens krav. Eftersom examination blir allenarådande krävs mycket långtgående åtgärder mot fusk.

Vidare så är sverige nu så extremt ansvarsskyggt och en sådan horibel studie i flathet och lågintensiv korruption och låt-gå att varje åtgärd för att garantera kvalitet måste tas. Det skulle ändå vara extremt svårt att baxa skolvärlden bort ifrån fantasivärlden. Detta är inte England utan sverige, det administrativa område där vansinnet fått härska oinskränkt i decennier.

Kunde inte ha sagt det bättre själv, håller med dig till 100%.

Sverige borde införa sin egen variant av International Baccalaureate!

Med centraliserad rättning av mellan 50-75% av de betygsgrundande proven och uppsatserna är det ett oerhört rättvist och flumskyddat system där elevens relation med läraren inte är längre är jätteviktig för schyssta betyg.

Läs mer om IB på ibo.org 

I Sverige inbillar man sig att man i allmänhet är bättre utbildad än övriga världen. Så är inte fallet.
 
Att så många har ”gymnasieutbildning” eller ”högskoleutbildning”, visar inget eftersom kraven är undermåliga.
 
Sverige är nog världens enda land där flesta blir studenter utan att behöva anstränga sig eller visa att man kan.
 
Vi svartskallar som har klarat betydligt svårare krav, sållas bort från arbetsmarknaden, då i Sverige har man blivit indoktrinerad att svenska skolsystemet är överlägset och svenskar har överlägsna kunskaper jämfört med andra nationer.
 
PISA jämförelser visar att svenska skolan är den näst sämsta bland alla de 5 nordiska länderna.
 
Resultatet av nationalistisk hjärntvätt som har pågått i årtionden.

Det räcker väl kanske att inrätta andra direktiv för lärarutbildningen.

Om inte lärarna har kompetensen att förstå hur betygen får sättas blir de ju svårt.

Och som sagt, en duktig lärare som baxat igenom en klass där samtliga hade klarat betyget 5 på nationella proven, eller om man i övrigt kunde visa ( i ämnen som saknar nationella prov) att eleverna klarat ett visst betyg, fanns det inget hinder att sätta ett korrekt betyg. Dessutom blir ju de normaliserade betygen transparenta på ett annat sätt också. Om en skola idag har visat resultaten g-komma-ig totalt säger ju inte mycket. Eller andra poäng. Däremot säger ju siffran 2,7 eller 3,6 väldigt mycket på ett tydligt sätt till många omedelbart. Normaliserade betyg belyser ju på ett tydligt sätt skolans/lärarens resultat istället för elevens, egentligen.

Normaliserade betyg kompletterad med centralicerad rättning låter inte så dumt.

centraliserad skall det vara naturligtvis :)

Nej, inte riktigt! Betyget i utbildningshistoria blir knappt G…

Beslut om ”den nya gymnasieskolan” togs redan 1964. De som agerade starkast var (S), (Fp) och i stor mån även (C). Debatten som pågick handlade inte så mycket om nyordningen av examen och betygen, den handlade framför allt om kristendomsämnets status. Resultatet blev ett nytt parti, Kristen Demokratisk Samling, som sedan blev Kd.

1964 var Olof Palme konsultativt statsråd i statsrådsberedningen, och hade faktiskt inte så mycket med frågan att göra. När han tillträdde som ecklesiastikminister (departementet bytte namn till utbildningsdepartementet) hade han bara att genomföra de som redan blivit beslutat.

Orsaken att man dels införde normalfördelningskurvan, dels tog bort censorerna var att man ville ”undvika godtycke”. Betygen relaterades till kullens prestationer, de 7% bästa fick 5, de 24% därefter 4 osv. Samma princip finns f ö på Högskoleprovet, de som har 2,0 hör till den halva procent som har det bästa resultatet på provet. Alla skulle definitivt inte ha 3:or -helt fel!!! Allt betygsstegen skulle användas, och det var inte ovanligt under de första åren att lärare fick påbackning för att man satte för få 1:or. Gick det 300 elever i nian på en  skola så skulle ungefär en halv klass ha 1:a, annars stämde inte Gaussklockan. Tyvärr upptäckte de som hade de sämsta betygen att det spelade ingen roll om man pluggade och fick en etta eller skolade och fick ett streck. Och skolket innebar att normalfördelningskurvan havererade = ett nytt godtycke. När betygssystemet äntligen skrotades hade de mest extrema skolorna över 4,5 i snittbetyg för samtliga elever i samtliga ämnen. Snittbetyget för riket borde ha varit 3,0 men var över 3,7.

På grund av att antalet studenter ökade extremt (1950 handlade det om runt 4000 i hela landet, i mitten på 60-talet över 30 000) blev också den muntliga examinationen allt mer summarisk, och då blev den allt mer slumpartad.

Vad som gäller Centerns förslag känns det inte helt fixerat i plånboken. Ska provet ha något reellt värde (inte bara att man får en standardfråga ungefär som vid konfirmationen) så behövs det ett gediget frågebatteri. Och detta ska delas ut till hela populationen på landets gymnasier, rättas av fristående examinatorer och även innehålla muntliga inslag. Oj!

Hmmm…lite praktisk matte, kanske?

Säg att hela den muntliga delen får ta 1 timme per studerande, och rättningstiden avsätts till 2 timmar (det är marginella rättningstider för examensprov, i verkligheten tar hela examinationen mer än en arbetsdag per elev om den ska ge högre rättvisegrad än dagens principer). I dagsläget går ca 85 000 elever ut teoretiska program, men vi räknar lågt, säg 75 000. Om man skulle använda en (den gamla studentexamen hade oftast två) censor skulle bara den muntliga delen skulle ge 43 heltider, den skriftliga rättningen dubbelt så många. Problemet är bara att ett examensprov inte kan sträcka sig över hela året, utan bör genomföras under den avslutande månaden – och ska vara bedömd när eleven lämnar skolan. Det handlar alltså inte bara att köpa in 130 heltidstjänster (bara det handlar om 80-90 miljoner inklusive arbetsgivaravgifter), det blir betydligt dyrare.

Lågt räknat skulle 1500 personer under en månad behövas för examinationen, och dessa skulle under den perioden behöva ersättas av lektorer eller professorer på exempelvis andra gymnasier, högskolor eller universitet. Det gamla systemet med två censorer + stora studentskrivningar kunde genomföras tack vare att antalet studenter var så pass få, men redan under 50-talets sista började man upptäcka att det kostade pengar att hålla examen.

Centerns förslag är vällovligt, men inte helt genomtänkt av ett parti som ser som en av sina främsta  uppgifter att sänka skatten. Att belasta statskassan med hundratals miljoner med troligtvis marginella effekter känns inte hållbart. Betyget kan inte bli annat än IG.

Det absolut enklaste vore att inse att betyg aldrig kan bli hundraprocentigt rättvisa och rätta sig efter det.

Därefter införa inträdesprov till all högre utbildning. Den som inte är godkänd i minst 90% av kurserna är inte behörig att söka högskolor eller universitet. De som klarar inträdesprovet går vidare till urval, först skriftliga där man plockar ut en övergruppering på 50% som sedan går till muntlig examination. De bästa på den skriftliga och den muntliga delen tar man in.

Fördelar: man får studenter som pluggar för att behålla kunskapen till högre studier. Man får socialt kompetenta studenter. Man kan efter ganska få år se vilka gymnasier som de facto har flest elever på högre utbildningar. På så vis blir betygsinflationen värdelös. Chansen är stor att toppeleverna på grundskolorna kommer att välja de program och gymnasier som leder till bra jobb.

Håller med – se mitt inlägg!

Bra! Men varför ska läraren sätta betyg? Och varför bara vissa ämnen?

Bra förslag. Detta kommer att stärka kvalitén i den svenska gymnasieutbildningen.
F.ö.: alla ni som i början på juni drev omkring på stan, halv; eller helpackade och skrålande någonting om att ” ….vi har tagit studenten….”.
Fel.
Den avskaffades 1968. 80 % av dagens gymnasieelever skulle köra så det ryker om de skulle upp i en riktig studentexamen.

Bra förslag. Kunskap är det som är kvar efter att man glömt det mesta man har lärt sig. Pluggar man bara till prov så får man ingen bestående kunskap.

Låter som en riktigt bra idé.

Vi behöver generellt få upp respekten för kunskap i skolan. I min skola var det säkrast att låtsas att man inte gjort läxan om man ville undvika att få stryk på rasten och det gav status att tjafsa emot läraren.

Godkänt fick alla ändå i slutänden.

Ta en titt på USA. Varje termin i college har man midterms.Alla ämnen ger en sörre skrivning där man får visa vad man lärt sig av det man hittils läst den terminen. Likadant är det i slutet av varje termin. Jag anser att ni inte kommmer komma åt att det är så varierad kunskap. Det har med lärarnas kompetens att göra, elevunderlaget i varje klass dvs hur mycket studiero man får och hur mycket man peppas av varandra att hålla en högre nivå. När jag började sjuan för länge sen var det bara några få som var duktiga och som pluggade ordentligt. När sen alla började plugga i åttan höjdes klassens nivå avsevärt för man peppades av att andra ansträngde sig så resultaten låg på mycket höga resultat för jämnan. För att komma åt ojämlikheten måste det till ett kavlitetssäkrat system där lärarna själva för göra tester för att se vad de lärt ut och  hur mycket de hjälpt till där inlärningen inte varit tillräcklig. T.ex så struntar en hel del lärare som har gymnastik utan att vara gymnastiklärare i att ge mellanstadiebarnen den gymnastikundervisning de  behöver och ska ha. Det är ingen som kan kolla dem – men tex redskapsgymnastiken finns knappt. Om man tittar på vad vi fick på gymnastiken framför allt inom redskap så är det ljusår emellan. Så man ska nog passa sig för att skylla allt på barnen och föräldrarna. Skolan missköter sig rejält på den biten. Jag har två goda vänner som är gymnsastik lärare och forskar. De är otroligt oroliga och bedrövade över den här utvecklingen dels för att det är så ojämlikt och dels för att barnen berövas något som förebygger både i nuet och för en hel framtid på många plan. Likadant är det i många ämnen. Vet för jag har länge arbetat i skolan samt ser hur det är via mitt barn. Det måste vara kvalitetssäkrat – typ nationella prov och då både för elelver och lärare.

I gymnasieskolan sätter man inte slutbetyg, utan betyg på kurser som avslutas kontinuerligt under de tre åren. En studentexamen skulle innebära att den reform som just har införts skulle behöva rivas upp och göras om ordentligt. Ännu en reform är inget som Sveriges elever och lärare behöver nu. Nu behövs lugn och ro och möjlighet för den senaste reformen att få sätta sig.

Positiv till detta! Som finlandssvensk har jag erfarenhet av det finska systemet, och kan intyga att vetskapen om att i slutet av trean visa vad man lärt sig verkligen peppar en till att sköta sina studier. I min årskurs på mitt lilla gymnasium var vi 60 elever, av dessa körde mellan 5-10 st på slutproven. Lyckades man inte i något av ämnena kunde man skriva om detta nästa år. Sen väljer man vilka ämnen man vill skriva sina slutprov i, beroende på vad man vill satsa på i framtiden. Dock är inte detta avgörande, många vet inte vad de vill göra i framtiden medan de går på gymnasiet, men de flesta valde examensämnen på ”magkänsla”, dvs de ämnen som känns roligast. I vilket fall ger studentexamen en god allmänbildning! Slutprov i någon form, antingen per termin som i USA eller i slutet av trean, är en god ”push-faktor” som bidrar till att stärka studiemotivationen, samt även lagandan inom klassen. Jag är tacksam över att jag fått gå i finsk gymnasieskola och välkomnar därför förslaget som nu ges.

Varför inte gå ytterligare ett steg längre och förbjuda anställda på skolorna att sätta betyg och istället införa en central betygsättare som är specialister på att mäta kunskap! Varken lärare, rektorer eller skolans ägare ska kunna sätta eller påverka betygen. Det finns forskning om vad för kunskap som kan mätas och hur man mäter den — utnyttja den kunskapen!
Vi har redan nationalproven — utnyttja det och vidareutveckla den!
Att slänga in det i slutet av studietiden verkar rätt knäppt, det borde ju vara en kontinuerlig värdemätare på studentens kunskapsnivå.
PS. Bästa förslag jag sett hittills, men snälla, utveckla det till något som faktiskt skulle funka

Först säger Maciej Zaremba ”För övrigt anser jag att studentexamen bör återinföras” och nu det här! Jag blir väldigt glad. Eleverna förtjänar att få en oberoende bedömning och ett kvitto på att de har fått den utbildning de har rätt till. Lärarna förtjänar resultatkontroll istället för det nuvarande petandet i allt vi gör. Skattebetalarna förtjänar att få veta vad skolpengen köper.

Men det här är inte en reform som ska skyndas igenom. Viktigt att se till att det verkligen är skolans viktigaste mål som prövas, att proven är genomtänkta och att man som elev ges flera chanser. Här behöver både elever, högskolor, lärare och politiker få tänka och tycka till. Jag tycker också att det är bättre att ha studentexamen som ett parallellt betyg vid sidan av de vanliga betygen. Det ökar elevernas rättsäkerhet ytterligare ett snäpp och tar bort risken att studentexamen får för stor betydelse eller måste täcka för mycket.
Helena von Schantz

afd

Det är ett sällsamt uselt förslag. Det finns mängder med andra länder som avslutar sin skolgång med en examen. I ex Kina, där jag har varit på plats och studerat skolsystemet, har alla elever samma böcker (med få undantag) och där alla läser för att klara den slutgiltiga examen (”Gao-Kao”) som motsvarar det vi skulle kalla för en studentexamen. Lärare som jag har samtalat med i Kina säger, oberoende av varandra, att det stora problemet är att eleverna inte läser för att lära sig utan för att klara examen. Resultatet blir bra men det faktiska resultatet, det som eleverna kommer ihåg, är mycket svagt. Detta framkommer inte eftersom det inte görs några uppföljande studier av resultatet. Man använder det resultat som är positivt då det gynnar de egna intressena och döljer det resterande. För den som till äventyrs skulle undra om ovanstående är ett enskilt fall kan så konstateras att det inte är. Vänner jag har samtalat med i ex USA bekräftar att samma problematik återfinns i deras grund- och gymnasieskolor.

Ovanstående förslag från C är snarare ett uttryck för den okunskap som flera politiker idag har om skolan och hur den fungerar. Det räcker med att läsa läroplanen för ex de frivilliga skolorna och jämföra denna med alla de rapporter som ex de båda lärarförbunden och SKL producerar för att inse att läroplanen, och därmed indirekt skollagen, är direkt felaktig och har mycket litet med verkligheten att göra.
Idén som C för fram ska snarare ses som att man försöker att hitta en enkel och snabb lösning på ett mycket komplext problem genom införandet av en studentexamen. Det lockar väljare, det ser ut som om att det är vettigt (enkelt för vem som helst som inte är insatt i skolan att förstå) men det har inget att göra med en hållbar lösning på ett komplext problem. Likvärdig betygssättning över landet kräver helt andra lösningar. Kort sagt: C förslag får F i betyg.

Dessutom, onekligen intressant att Jan B gillar detta då det är ett kraftigt underkännande av det betygssystem som just har införts.

I Finland handlar det ju om att studentexamenet man skriver under sisat året bedöms med exakt samma kriterier i alla skolor – först ger egna läraren poäng som sedan granskas av censorer i Studentexamensnämnden. För att alla ska få samma bedömning i proven.

Fast man kan ju ha centrala prov under varje termin istället för i slutet på hela skolgången. Det kan vara svårt att komma ihåg vad man gjorde i för tre-fyra år sedan när man började gymnasiet.

Ytterligare en fördel med att separera kunskapsbedömning från lärare är att vem som helst kan gå och få sina kunskaper bedömda.

Lärarnas monopol på att bedöma kunskap är en enda stor flaskhals för kunskapsutveckling.

Det är märkligt att en ekonomijournalist är så dåligt insatt i hur ett vinstutdelande livförsäkringsbolag är uppbyggt, med dess boskillnad mellan spararnas och ägarnas balansräkningar. Får jag rekommendera lite studier på kammaren av livbolagens fundamenta innan nästa artikel? PB 

Det är märkligt att en ekonomijournalist – som satt sig att bevaka ett livförsäkringsbolag – är så dåligt insatt i hur ett vinstutdelande bolag, med dess boskillnad mellan spararnas och ägarnas balansräkning, är uppbyggt. En grundkurs i livbolagsfundamenta är att rekommendera inför nästa (?) artikel.

SVT:s källor är möjligen okunniga om hur ett mobilnät fungerar. Det faktum att Syrien idag har mobiltelefoni medför också att man kan spåra var en viss telefon befinner sig – om än inte i realtid och med rätt taskig noggrannhet. Men möjligheten finns där vare sig mobilsystemen levereras av Ericsson, Nokia eller Huawei. Om man bygger ut kapaciteten i nätet genom att utöka basstationerna eller sätter upp litet fler master påverkar inte den möjligheten rent principiellt.

Samtidigt ger mobilnäten en möjlighet att få ut information från landet också, genom att folk kan ta bilder och filmer och skicka dem via mobilsystemen. Bildt är intresserad av att uppnå verkliga resultat och inte bedriva plakatpolitik och så långt är det helt rätt.