Sorgeskutt och pengaklirr i designvärlden

Guido Drocco & Franco Mello, 1971, klädhängaren Cactus, klubbad för 18375 kronor. Harry Bertoia, 1950-tal, Diamond chair. klubbad för 7350 kronor. Aino Aalto, 1930-tal, hurts till patientrum på Paimio-sanatoriet. Återrop. FOTO: Bukowskis.

 

När Stiftelsen Formens hus i Hällefors försattes i konkurs i mars i år, blev den pensionerade reklammannen Torbjörn Lenskogs designsamling plötsligt till salu. Förutom verk av storheter som Verner Panton, Ludwig Mies van der Rohe och Charles & Ray Eames, fanns också en inredning signerad Alvar Aalto från sanatoriet i Paimio.

Nu har alltsammans gått under klubban, utan att svenska museer hann köpa ett enda objekt.

”Konst och design tar glädjeskutt”, skriver Bukowskis i det pressmeddelande som sätter punkt för årets sista samtida auktion och fortsätter: ”Samlingen Formens hus gick strålande med få återrop”.

Förstås glädjande för auktionshuset att försäljningen ansetts bra, men det vilar också något sorglig över objekten från Formens hus i Hällefors, som nu gått under klubban. 2005 var jag och fotograf Jurek Holzer i det gamla brukssamhället Hällefors för att beskåda designundret som skulle vända kommunens dåliga självförtroende, stoppa utflyttningen och locka 25 000 besökare årligen. Spiken i kistan, som fick innevånarna i Hällefors att sluta hoppas på framtiden var 1993, när stålverket såldes till Kina och invånarna tvingades beskåda när bruket och därmed Hällefors själ och stolthet monterades ned bit för bit. När den stora skorstenen slutligen föll var det slut.

”Då kände vi alla – låt siste man släcka ljuset”, berättade Lennart Ljungberg, representant i Stiftelsen Formens hus.

Med Torbjörn Lenskogs designsamling som kronjuvel och två lägenheter som bevarats i originalskick från 1950-talet, så skulle det pågående lustmordet på brukssamhället stoppas. Så blev det alltså inte. I mars 2012 försatts i Stiftelsen Formens hus i konkurs av Örebro Tingsrätt. Diskussioner om hur kommunala medel har använts har kantat projektet, som totalt kostat drygt 60 miljoner kronor bara i investeringskostnader 2001-2006 (men där pengarna kommit främst från EU-bidrag). Vid konkursen fanns skulder på drygt 7,5 miljoner kronor och det är för att täcka dessa som designmuseets alster nu säljs.

Det är förstås beklagligt att Lenskogs enastående samling nu gått under klubban, men samtidigt finns det inget designmuseum så är det kanske lika bra att objekten sprids för vinden. Eller?

– Vi är alla lika upprörda över att det säljs ut. Men vi har inga anslag för att utöka vår samling och det har vi aldrig haft. Det vi äger har vi finansierat genom donationer, säger Karin Åberg Waern, kurator på Arkitekturmuseet.

Nationalmuseum förvaltar statens samlingar av äldre konst och konsthantverk men även designföremål ända fram till nutid. Och enligt Micael Ernstell fanns ett intresse från museets sida att införskaffa några objekt.

– Tiden var problemet för oss. Vi hade ingen förhandsinformation och visste inte att samlingen skulle säljas. Nationalmuseum har inga statliga medel att tillgå för köp, utan fonder som börjar sina vid årets slut. Att skaffa en donator eller en sponsor tar tid, menar han.

Inte heller Röhsska museets chef Ted Hesselbom visste om att Lenskogs samling var tillgänglig.

Numera pensionerade Torbjörn Lenskog tar det hela med ro. Han menar att samlingen inte var fullständig och att den krävde mycket arbete, vilket skulle ha varit svårt att klara för alla institutioner.

– Men samtidigt om någon vill agera på den här spelplanen så kommer det att ta många år att samla alla dessa objekt på nytt. Det går inte att köpa dem på Åhléns.

Men hur känns det i hjärteroten att allt nu sprids vind för våg?

– Inte särskilt mycket. Jag har samlat på så många olika saker i mitt liv och för mig har det alltid just samlandet varit det centrala. Men visst Alvar Aaltos Paimio-interiör hade passat på en institution.

Hur kunde det komma sig att inte Arkitekturmuseet, Nationalmuseum eller Röhsska museet i tid hade information om en så pass stor samling plötsligt fanns till försäljning? Jag ringer upp Paulina Sokolow, informationschef på Bukowskis:

– Det var knappast en hemlighet, utan har exempelvis stått på vår hemsida sedan i somras säger hon och bollar sedan vidare ärendet till den ansvariga intendenten Eva Seeman som väljer att svara mejlledes:

– Jag har varit i kontakt med flera av dessa institutioner, även internationella. Men generellt gäller det även för branschfolk att hålla sig informerade. Alla relevanta institutioner får våra kataloger kontinuerligt och min uppfattning är att informationen varit allmänt känd, inte minst med tanke på uppropet i branschtidningen Form nyligen.

– Sedan tror jag att det är så att i detta läge var det svårt för någon av institutionerna att gå in och köpa hela samlingen – för vilka pengar?  Det borde ha skett långt tidigare om det skulle varit en rimlig tanke, meddelar Seeman.

Just det, det handlar om tid och i slutändan – pengar. Inget nytt på kulturhimlen alltså.

 

 

Alvar Aaltos inredning från ett patientrum i Paimio såldes i sin helhet för drygt 190 000 kronor. FOTO: Bukowskis.

 

 

 

Visa kommentarer (16 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • Anonym

    Herregud vilka slöfockar det sitter på museerna. Sega gubbar är bara förnamnet.

  • Anonym

    läs bättre-det fattas pengar och alliansen har fimpat alla kulturbidrag tydligen…

  • swerco

    uppfunnet ja – men det skulle dröja länge innan det blev allmän egendom. de var mycket dyra – handgjorda rakt igenom. fickrovan fick man ofta ärva. den var lättare laga pga storleken. för att få veta tiden fanns tornur osv överallt och kyrkklockor slog varje kvart.
    fabriksvisslor tjöt….

  • swerco

    farfar amiralen (19 år gammal) jagades alltså in till baltimore av engelska krigsfartyg. han återvände till frankrike med sin fru men napoleon förbjöd detta äktenskap och han tvingades gifta sig med en tysk prinsessa. kungariket westphalen förlorade han snart men sin amerikanska fru svek han…..

  • Kap Kennedy

    Det mest intressanta med skrönan om St Brendan är väl egentligen inte den efterkonstruerade möjligheten att han upptäckte Nordamerika, utan det faktum att den mytiska ön ”St Brendan’s Island” fanns med på seriösa världskartor långt in på 1700-talet. Det vill säga, även efter det att Columbus, Vespucci, med flera, kartlagt farvattnen i Nya Världen.

  • swerco

    petra i all ära men palmyra (tadmor) – var det verkliga nabateiska centret för handelsvägarna. det plundrades av romarna på 200-talet och ligger i ruiner ca 22 mil nordost damaskus. jesus talade arameiska var han rentav nabateé? vissa påstår att han överlevde och tog sig till kina och slutligen japan där myten lever. (ursäkta utvikningen)
    l

  • swerco

    men jemen är en annan historia sedan många hundra år tidigare utan detta är islam som slår tillbaka kinas expansion mot väster vid floden tala i kazakstan.

  • swerco

    håller med. och visst var väl karl den store dyslektiker? han hade en griffeltavla under huvudkudden och brukade träna innan han somnade. inte ett ord om hunnerna? man kan väl säja att karl återupprättade romarriket. starkast motstånd var det i nordväst. i verden skulle 4500 man ha avrättats vid ett enda tillfälle. men visst grundade han europa och han skulle ha infört allmän folkskola, åtminstone försökt.

  • KMT67

    Jag rekommenderar Dicks egen bok Krigarnas och helgonens tid: Västeuropas historia 400–800 e.Kr. som på ett bra sätt går igenom denna mycket fascinerande del av Europas historia.

    • swerco

      där har han tagit rygg på peter wells från barbarer till änglar där samma sak hävdas. det viktigaste är befolkningsminskningen-några överlever alltid och man kan tänka sig topparna-kulturbevararna hör till dem?

  • swerco

    men hur var det med befolkningsminskningen? utvandringen från sverige vid den tiden betyder det att vi var förskonade eller var det kylan som tvingade tex visigoterna ända ner till spanien? utgrävningar av gravar i västergötland påstås bevisa att där blev folktomt i många hundra år under denna epok?

  • Synpunktslamnaren

    Det finns uppgifter om att det fanns munkar (”eremiter”) på Island när de första nordiska bosättarna kom, men de tidigaste uppgifterna är från 1100-talet, dvs några hundra år efter bosättningen. Däremot har en irländsk arkeolog hittat en ruin som han uppger är från före den nordiska bosättningen, men jag har inte sett något om att de isländska historikerna i övrigt håller med om hans tidsbestämning.

  • swerco

    men hur tog de sig till island? även irland hade väl kontakt med vana sjöfarare i sin närhet förmodar jag? munkarna, klostren stod ju i kontakt med rom, det tar jag för givet.

  • Krister

    Redan i början av 1500-talet faktiskt.

  • LaHue

    För den intresserade finns artikeln att ladda ner via denna länk http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:31690/FULLTEXT03.pdf.

  • louislegrand

    Tack!!!

Reportage
Skådespelerskan Wei Meng i en paus under inspelningen av 'March Towards the Dawn'.

”Antijapanska kriget” går vidare på tv

Kina smutskastar Japan.

FOTO: Jackson Lowen

Vansinnigt Tour de France går i mål

Ny bok

Vidunderlig gestaltning av dumhet.

Billgren på premiär av nya Grafikens hus

Konst

”Människor är så engagerade”.

Så skadar hettan samhällsdebatten

Lärdomar

Veckans tre solsting.

Still Life fullpoängare och råkurr i Hercules

Veckans filmer

Recensioner och filmklipp

”Söderhavsdrinkar och oturistigt klientel”

Helgtips

Topiska takbar och 2x queerteater.

Institutioner skiljer idag från 1914

Sommar i P1

Anna von Bayern.

Löparkroppar och reklamfirmor tar över

Krönika

Södermalms kulturliv dräneras.

Funkband cashade
in på tystnad

Spotify

Tyst men lönsam kupp.

Första trailern till
”Fifty shades of grey”

Kultursvep

Så gestaltas Grey och Steele.

Källa: ”Regeringen
har öst in pengar”

Kulturministern om sparkade museichefen.

Populäraste sommarpratarna

Kultursvep

”Trots sin rädsla har han flest”

Juliette Binoche krigsfotograf i ny film

Film

”Otroligt hur väl förberedda de var”.

Moderat politiker
rasar mot P1 Sommar

Kultursvep

”Public service är vänstervridet”

Karibisk piratstil i svävande värld

Spelbloggen

Inkluderande steampunk.

”Biopics med kvinnor
kan bli en ny trend”

Krönika

Genre länge förbehållen män.

J.M. Coetzee söker
sanningen om ön

Del 3

Om en resa i böckernas värld.

Korttänkt jämföra litteratur med tv

Krönika

Isabelle Ståhl om Amazon Unlimited.

Utøyas minnesplats -
sår som aldrig läker

Tre år efter

”Vissa saker behöver människor och samhälle komma ihåg.”

Så här kan monumentet se ut

Bildspel

Se Jonas Dahlbergs förslag här.

Tabut i svenskjudiska offentligheten

Krönika

Ricki Neuman om skuldkänslor.

Vad hände efter
självmålet i VM?

Quiz

Dick Harrison om Colombias historia.

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Kartlade Sydafrikas moraliska slagfält

Under Strecket

Per Wästberg efter vännens död.

Mannheimer; skarp och opretentiös

Minnesord

Den krassa verklighetens mästare.

Sverige är beroende av impulser utifrån

Kulturchefen

”Extra viktigt för oss.”

Krönika

”förhoppning om
renande eld”

Längtan efter krigets åska.

Det är på sommaren
vi ska läsa elithyllan

Krönika

Våga motstå spänningsromanen.

Checklista för dialektlyssnaren

Språkspalt

Koll på diftongerna i sommar!

Verskonst från exilen

Under strecket

Melitta Urbancics poesi nyupptäckt

Hon skapade en rysk vår i Sverige

under strecket

Ryssland var hett i 1880-talets Stockholm

Det litterära Odessa varken ryskt eller ukrainskt

Under strecket

En litterär rörelse föddes vidOdessas stränder.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Kultur med livet
som insats

Leka med döden

Skottskadad för konsten.

Filmat våld lockar unga till Isis

Under strecket

Slåss om arvet efter bin Ladin.

Här är sommarens
bästa läsning

Del 2

SvD:s tips om läsning på semestern.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.