Kulturbloggen

Elias Björkman

Elias Björkman

Det var ingen lätt uppgift NBC hade när de bestämde sig för att satsa på en amerikansk version av brittiska kritiker- och publikscuccén ”The office” – fortfarande förmodligen den bästa, men samtidigt mest smärtsamma, halvtimmeskomediserie som har gjorts.

Faktum är att NBC länge var osäkra på om det skulle satsa på serien efter att ha sett pilotavsnittet, i stället var ”The office” på väg till Bravo. Och efter en säsong var det lätt att avfärda amerikanska versionen som överflödig och onödig – en snällare, tillrättalagd tolkning av den brittiska geniserien. Det största problemet var väl att manus i princip var identiskt med originalet. Först när de amerikanska manusförfattarna – Greg Daniels, Michael Schur, Mindy Kaling, Paul Lieberstein och BJ Novak – blev bekväma nog (eller fick tillåtelse) att sluta blicka mot den brittiska förlagan blev amerikanska ”Office” egentligen sevärt. Och faktum är att serien i andra till femte säsongen – oväntat nog – är en riktigt bra komediserie. Mycket tack vare Steve Carell, som fick sitt stora publika genombrott efter att ”The office” dragit igång, som karismatiske chefen Michael Scott. Minns bland annat Scotts smärtsamma middagsbjudning i fjärde säsongen som faktiskt är uppe och snuddar i David Brent-klass.

Men amerikanska ”The office” har alltid haft en svaghet för det sentimentala, smöriga. När detta i de fyra senaste säsongerna tillåtits att ta över mer och mer har serien mer eller mindre kollapsat. Att följa den har blivit mer plikt än nöje. Därför är det inte speciellt ledsamt att serien nu går in på sin sista säsong – 16 maj sänds seriefinalen i USA.

De senaste avsnittens meta-meta-narrativ – i nio år har ett dokumentärteam följt de anställda på Dunder Mifflin och nu ska resultatet presenteras – fungerar inte alls. Att det plötlisligt går upp för karaktärerna att deras allra mest intima stunder finns dokumenterade är så yrvaket att det är omöjligt att tror på som tittare. Över huvud taget blir det dokumentära greppet mest irriterande när det görs så slentrianmässigt – kameravinklar, ljudupptagning, kameror som är osynliga är bara ett fåtal av alla de praktiska brister den dokumentära stilen medvetandegör.

Nu har detaljerna om finalen börjat läcka. Bland annat ska den ambitiösa PBS-dokumentären, det enda bolag som Greg Daniels – skaparen av amerikanska ”Office” – håller som trovärdigt skulle ha upplåtit resurser till att följa pappersförsäljare i nio års tid är det amerikanska public service-bolaget, få premiär. Efteråt samlas huvudpersonerna vid Scrantons kulturcenter för att berätta hur dokumentären förändrat deras liv. Dessutom är det bekräftat att  Michael Scott kommer att göra ett gästinhopp, eller snarare blir det mer av en cameo, i detta absolut sista ”The office”-avsnitt. Ett slut som lär bli mer av en befrielse än ett sorgligt avsked.

Kategorier

Fler bloggar