Annons

Kulturbloggen

Adam Svanell

Adam Svanell

Just nu sprids ett blogginlägg som en löpeld genom sociala medier. Peter Sunde, en gång i tiden The Pirate Bays ansikte utåt, har publicerat den nådeansökan han skickat in till regeringen.

Det är en bitter och, som han till och med själv skriver, snudd på rättshaveristisk text. Sunde beskyller det svenska rättsväsendet för godtycklighet, korruption, jäv och politiska domslut.

Själva anklagelserna är svåra att värdera utifrån denna begränsade partsinlaga – även om det finns detaljer som tycks anmärkningsvärda. Bland annat kommer Sunde med ytterligare indicier i historien om polisen som ledde förundersökningen och sedan fick jobb på Warner Brothers. Man kan också ifrågasätta rimligheten i att han tvingas sitta av sitt straff på en anstalt med högre säkerhetsklass.

Det som framförallt slår en under läsningen är dock hur slumpartat det var att just Peter Sunde blev syndabock i fildelningskriget.

Sunde var en del av den löst sammansatta krets som uppstod kring The Pirate Bay och Piratbyrån för snart tio år sedan. I efterhand tycks det som att han lika gärna kunde ha fått en annan roll, men han tog på sig att vara talesperson för sajten.

När detta skrivs firar den så kallade piratrörelsen större triumfer än någonsin. Det tyska Piratpartiet radar upp valframgångar. I går satte EU-parlamentet stopp för ACTA-avtalet, efter år av massiva protester och aktioner.

Det har växt fram en bred internationell rörelse för personlig integritet, mot övervakningssamhälle och mot upphovsrättslobbyism – en rörelse som i mångt och mycket föddes ur ilskan mot tillslaget mot The Pirate Bay 2006.

På sistone har diskussionen kring nät och upphovsrätt nyanserats och börjat ta sig upp ur skyttegravarna. När jag förra sommaren var på ett seminarium med Universal Musics vd Per Sundin sade han rakt ut att skivbranschen aldrig hade kommit lika långt i sitt digitaliseringsarbete om det inte vore för The Pirate Bay.

Flera av de debattörer som profilerade sig genom sitt försvar av fildelning är i dag respekterade författare, forskare och EU-parlamentariker. En blev rentav årets svensk 2011.

Samtidigt sitter rörelsens en gång främste galjonsfigur och skriver desperata vädjanden till regeringen. Inom kort ska han börja avtjäna ett åtta månaders fängelsestraff. När han kommer ut har han en skuld till staten som han sannolikt inte hinner betala under sin livstid.

Sådana är historiens nycker.

Kategorier