Bowies Berlin-period i jazzversion

David Bowies Berlinperiod 1976–78 har bubblat upp till ytan igen, dels genom att Bowie själv sjöng om Berlin på den oväntade comebackskivan ”The next day” förra året (som Andres Lokko recenserade i SvD), dels på grund av att den hyllade utställningen om Bowie flyttat från London och öppnat i Berlin.
Minimalistiske kompositören Philip Glass har tidigare gjort konstmusik av styckena från de instrumentala B-sidorna på de kultförklarade plattorna ”Low” och ”Heroes”. Nu har de blivit jazz i stället. I veckan släpper den engelske jazztrummisen Dylan Howe ”Subterraneans”, ett album där David Bowies och Brian Enos elektroniska musik tolkas av en jazzkvintett. Finns att lyssna på här.

Låt oss fortsätta hålla våra dörrar öppna

Kulturpolitik Nobelpristagaren Nelly Sachs har gjort det. Den grekiske kompositören Mikis Theoderakis likaså. Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj har det gemensamt med sin turkiske kollega Yaşar Kemal. Bangladeshiska Taslima Nasrin gjorde det för bara några år sedan.
De fann en fristad i Sverige.
Vi har en lång, fin tradition av att ta emot författare och konstnärer som inte har möjlighet att verka på grund av förtryck i sina hemländer. Det kan ses som en humanitär gest, men framför allt som en tydlig markering för yttrandefrihet och mot diktatur, vare sig denna kommer från vänster eller höger.
Sedan 1996 har städer över hela världen samarbetat om att bjuda in sådana författare. Konceptet togs fram efter den iranska fatwan mot Salman Rushdie då organisationen Icorn (International cities of refugee network) bildades. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har uppmuntrat att fristadssystemet ska växa i Sverige och förra året fick Kulturrådet i uppdrag att verka för att det breddas till fler konstformer än litteratur. Numera ingår också musiker, scen- och bildkonstnärer bland dem som kan få skydd. Hittills har elva svenska kommuner och regioner valt att gå med: Dalarna, Göteborg, Jönköping, Malmö, Norrköping, Sigtuna, Skellefteå, Skåne, Stockholm, Uppsala och Växjö.
I år var tanken att det skulle bli en tolfte svensk medlem – Gävle – men moderaterna i kommunen motsatte sig beslutet och överklagade till Förvaltningsrätten i Falun. Niclas Bornegrim (M), ledamot i Gävles kommunfullmäktige, berättade i mars i en intervju med SVT att han trodde att fristadssystemet stred mot kommunallagen och att han dessutom var orolig för ökade kommunala utgifter: ”Det kan ju vara en hel familj som kommer hit och det blir skola, vård och omsorg för dem. Det är olika typer av resor, material. Det blir många kringkostnader som kostar väldigt mycket pengar.”
I veckan kom Förvaltningsrättens dom. Gävlemoderaterna fick rätt – kommunen får inte vara med i fristadssystemet, eftersom ett medlemskap i Icorn är att betrakta som utrikespolitisk verksamhet, vilket strider mot kommunallagen. Socialdemokraterna i Gävle tänker överklaga, men skulle domen bli prejudicerande hotas hela fristadssystemet. I så fall återstår tre alternativ: att ändra kommunallagen, att riva upp den kommunala administrationen av fristäder och skapa ett nytt system i statlig regi, eller att alla fristäder i Sverige stängs. Eftersom Moderaterna och Socialdemokraterna på riksnivå verkar eniga om att systemet ska fortsätta, är det dock inte troligt att det sista, mer drastiska alternativet får gälla.
Det finns en särskild grav i Mariefred som varje sommar får besök av vallfärdande tyska turister. På gravstenen är ett citat från Johann Wolfgang Goethes ”Faust” inristat: ”Alles Vergängliche ist nur ein Gleichnis” (Allt förgängligt är bara en sinnebild). För tre och ett halvt år sedan lät tyska ambassaden dessutom sätta upp en minnestavla bredvid graven.
Här ligger den tyske författaren Kurt Tucholsky begravd.
Kurt Tucholsky är ett aktat namn i Tyskland, erkänd som en av Weimarrepublikens viktigaste publicister. Mitt i centrala Berlin löper Tucholskystraße och hans namn pryder dessutom gator och platser i flera andra städer i landet. En gång var det inte så. 1933 blev han fråntagen sitt tyska medborgarskap och hans böcker brändes på bål.
Vid den tiden hade Tucholsky dock redan tagit sin tillflykt till Sverige. Han bodde här från 1929 fram till sin död 1935. Den första tiden tillbringade han i Mariefred – vilket 1931 resulterade i romanen ”Gripsholms slott” – innan han bosatte sig i Hindås utanför Göteborg. I Sverige har han fått ge namn åt Tucholskypriset, Svenska Pens årliga litterära stipendium på 150 000 kronor till en förföljd, hotad eller landsflyktig författare.
Dagens Tyskland våndas fortfarande över sina försyndelser under 30- och 40-talen, inte minst över hur skamligt det fria ordet behandlades. Låt oss hoppas att vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla dörrarna öppna för förföljda författare.

Hbtq-frågor på agendan

Hbtq-frågor är fortsatt eftersatta bland landets kommuner. Men RFSL:s undersökning visar ändå att 40 procent har gjort särskilda satsningar för att förbättra situationen för hbtq-personer. Och drygt 84 procent av kommunerna har upprättat policydokument för att motverka diskriminering och kränkande behandling, en förbättring på drygt 50 procent sedan senaste mätningen 2006.

Hur det är ställt med likabehandlingsplaner på på landets skolor framgår inte av undersökningen, men RFSL kommer att fortsätta arbetet genom att bland annat kontakta kommunernas skolchefer för att kunna skapa sig en bild av situationen.

Att ”synliggöra situationen för hbtq-personer och att visa på goda exempel är avgörande för en utveckling i rätt riktning”, skriver RFSL.

Jämställda män har bättre sex

På SVT:s scen debatteras feminismen ännu en gång, medan RFSU laddar upp med ett sprängfyllt seminarium där man vänder på begreppet en aning och diskuterar män och jämställdhet.

– Det blir en tredje pappamånad, det kan jag garantera oavsett vem som vinner valet, sa jämställdhetsminister Maria Arnholm.

Under politikerveckan är alla de feministiska programpunkterna välbesökta och när det nu är manlig jämställdhet som ska debatteras så består publiken av i stort sett lika delar kvinnor och män. Det noterar Maria Arnholm från en solig scen som hon för dagen delar med, Ylva Johansson (S), Svend Dahl som tidigare i år presenterade utredningen ”Män och jämställdhet” och RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros.
”Jämställdhetsdebatten fokuserar med rätta på mäns större makt och större resurser. Män gynnas fortfarande generellt av könsordningen i samhället. Detta är uppenbart utifrån vår utredning. Men de könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Det är därför viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet”, står att läsa i utredningen.
– Män är överrepresenterade i både de översta och de nedersta samhällsskikten, konstaterar Svend Dahl.
Män har fortsatt mer makt och tjänar mer, men är också överrepresenterade i den statistik som mäter självmord, våldsbrott och ohälsa.
– Med insikten om att många av problemen är intimt kopplade till uppfattningar om maskulinitet, så kan vi lättare jobba vidare. Normer om manlighet – att man ska klara sig själv och vara osårbar – drabbar båda könen och det försämrar mäns livschanser, säger Dahl.
Jämställdhetsminister Maria Arnholms recept för att stärka jämställdheten var att öronmärka ytterligare en pappamånad och att lansera ett jämställdhetslyft i skolan (utbildning för lärare i jämställdhetsfrågor).
Panelen var rörande överens i de flesta frågor, men medan Svend Dahl argumenterade för att alla har att vinna på jämställdhet så menade Ylva Johansson att män kommer att tvinga ge ifrån sig makt och förlora i ägande.
– Men det finns uppsidor också, ni kommer att få leva längre, må bättre, ha en bättre relation till era barn och bättre sex.

 

 

 

 

 

 

 

Kulturminister, men hur länge till?

Skärmavbild 2014-07-04 kl. 13.12.14

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det drar ihop sig till slutspurt för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, som tidigare meddelat att hon inte tänkt ställa upp för omval efter åtta år på ministerposten, men som ånyo öppnat dörren på glänt. ”Nu kommer jag att kämpa hårt för att Alliansen ska vinna valet i höst och därefter vill jag gärna fortsätta som kulturminister”, berättade Adelsohn Liljeroth för TT.

Men det var just det, att Alliansen ska vinna vinna. Just nu finns inte mycket som pekar på att Kulturdepartementets anrika hörnrum på Drottninggatan 16 i Stockholm även i fortsättningen kommer att tillhöra Lena Adelsohn Liljeroth. Det har förstås satt igång spekulationerna kring vem som kan tänkas ta över efter valet.

Vänsterpartiets Lars Ohly är en av dem som känner sig manad och bland partierna utanför alliansen är det också han som har i särklass mest politisk erfarenhet. Ett annat namn det spekuleras kring är kulturutskottets ordförande, och socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla C Carlsson,  som varit en ovanligt flitig debattör i Almedalen i år.

Nu är det ju som bekant statsministern som utser ministrarna, men låt oss hoppas att ingen pekar på Håkan Juholt. Trots ett brinnande kulturintresse är risken alltför stor att hans person kommer i vägen för sakfrågorna.

Framtidens museum – en kreativ finansieringsfråga

Våra museer verkar med olika tuffa ekonomiska krav på självfinansiering. Nationalmuseum, som lever ett nomadliv i kappsäck i väntan på att renoveringen av byggnaden ska vara klar 2017, har 70 procent av sin verksamhet finansierad med offentliga medel. Resten måste de dra in själva, via exempelvis sponsring och samarbetsavtal.

– Efter renoveringen ska vi betala marknadshyra för byggnaden som innebär att alla medel vi får i statligt anslag kommer att ätas upp av detta. Fastighetsverkets vinst betalas med kulturbudgeten, säger Berndt Arell, överintendent på Nationalmuseum.

Björn Rosengren, före detta näringsminister agerade för dagen moderator (men har ett eget intresse i Nationalmuseum som medlem av museets referensgrupp i designfrågor), frågade om Nationalmuseum sneglat på Fotografiska som i vilket fall är en ekonomisk succé. Både Berndt Arell och Onita Wass, VD för Millesgården höll med om att konsthallen som gärna vill se sig som ett museum har lyckats med att både dra folk och få ekonomin att gå ihop.

– Men vårt uppdrag är annorlunda. Om vi inte hade haft ansvar förr Sveriges största konstsamling, inköp, forsknings- och publikationsverksamhet, så hade vi också kunnat plocka ut vinst. Vi har en bra kommersiell verksamhet vad gäller utställningar.

Är museichefer dålig entreprenörer?

– Försiktiga, möjligen fega, svarade Berndt Arell.

Rasifierat i mängd

Att politikerveckan i Almedalen står i full blom har knappast undgått någon och det är glädjande att se att se hur årets utbud också speglar samhällsdebatten i stort. Och att det inte bara är från stora scenen som man vågar sig på att nämna feminism och ta avstånd från rasism. Men att så många paneldeltagare och föredragshållare framhåller att de är rasifierade är intressant.

Rasifiering kommer av engelskans racialization och betyder att ras inte i första hand är något som finns, utan något som skapas genom att dela in människor efter språkliga, politiska och kulturella skillnader. Förvisso ett bra och viktigt ord, men det är samtidigt beklämmande att företrädelsevis unga människor använder det i debatten för att bli lyssnade till. Att den egna erfarenheten av att ha blivit satt i ett fack beroende av exempelvis hudfärg eller religion krävs för att få komma till tals. Å andra sidan är dessa berättelser viktiga att släppa fram.

Rasifiering är ett ord att hålla koll på. Språk är makt. Och maktens nycklar är svåra att få fatt i.

 

Ekonomi är ett medel och kultur ett mål

Det blev en förvånansvärt sansad debatt i Almedalen trots att forskare och kulturpolitiker skulle mötas under rubriken ”Nyttig eller onyttig kultur?”– något som brukar resultera i smutsig pajkastning och en hopplös diskussion om huruvida vi kan mäta kulturella uttryck i pengar eller inte.

Möjligen berodde det på en ovanligt hög nivå på paneldeltagarna med Lars Strannegård, Handelshögskolans rektor och Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på ena sidan och politikerna Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholm och Gunilla C Carlsson, ordförande i kulturutskottet på den andra.

Man kan absolut ha nytta av kultur, menade Strannegård men gjorde en tydlig distinktion mellan just nytta och instrumentalisering. Alltså kultur kan berika och öppna människors sinnen, men bör inte användas som investeringsargument som i sin tur ska borga för en viss avkastning. Han tar avstånd från att kulturella och kreativa verksamheter ska analyseras som näringsgrenar. ”Ekonomi är ett medel och kultur ett mål”, låter det när Lars Strannegård har ordet.

Kritik kom från publiken om de otrygga anslag som kulturutövare tvingas leva med. Madeleine Sjöstedt menade att hon sett till att förlänga kulturstödet från ett till tre år.

Men mest intressant (och glädjande) är ändå att de relativt sett få programpunkter på årets politikervecka som rör kultur faktiskt är fullsatta till sista plats.

Nätneutralitet – ingen självklarhet

Vem bestämmer egentligen över din tillgång till internet? Och kan nätägare ta ut en särskild avgift för de kunder som kan betala och på så sätt skapa en egen digital gräddfil?

Frågorna var fler än svaren när bland andra Sara Andersson på Post och telestyrelsen debatterade frågan i Almedalen tillsammans med bland andra före detta näringsminister och nuvarande rådgivare inom Kinnevikkoncernen Björn Rosengren.

Makten över internet får av demokratiska skäl inte ägas av operatörerna, utan det handlar om att bevara nätets brokiga flora. Det var samtliga paneldeltagare överens om.

Bakgrunden till diskussionen är att i februari i år slöt Netflix och bredbandsbolaget Comcast ett avtal där Netflix betalar för en direkt anslutning till Comcasts nät, vilket gjorde att hastigheten för videobolagets Comcast-kunder ökade med över 50 procent.

Rosengren hävdade att trots att Kinnevik både tillhandahåller nät och levererar innehåll förespråkar digital allemansrätt.

Diskussionen om nätneutralitet lär fortsätta.

Tredje statsmakten finns i Perstorp!

Kulturpolitik I en krönika i söndags skrev jag om tidningskrisen och frågade vem som skulle bevaka en kommun som Perstorp när de traditionella medierna krisar. Norra Skåne har lämnat kommunen och NST har gått ihop med Helsingborgs Dagblad och i samband med det tappat intresset för orten. Svaret har nu inkommit i min mejlbox: det är  den superlokala nyhetssajten Perstorps Allehanda (perstorp-allehanda.se) som har tagit över granskningen av den skånska kommunen. I skrivande stund är toppnyheten där ”Träd föll över väg 21”. Perstorps Allehanda samarbetar i sin tur med Bjuvsnytt (bjuvsnytt.se), en annan superlokal nyhetsförmedlare i trakten. Bjuvsnytt toppar för tillfället sajten med ”Ska Forsärlans miljöskola vinna eller försvinna?”. Utöver detta kan boende i nordvästra Skåne sedan sju år tillbaka glädja sig åt att man har nättidningen BMZ (bmz.se), som skriver om kultur och näringsliv i regionen.

Det finns alltså ljus i tunneln för lokaljournalistiken. När de traditionella lokaltidningarna krisar och skär ner kan kanske luckan fyllas av ännu mer lokal (och digital) journalistik.

180-bort

Ungdomar: Porr
på internet skadligt

Kultursvep

Ny brittisk undersökning.

Game of Thrones-författare till Åland

Kultursvep

Liten publik får se RR Martin.

Williams video till
cancersjuk kvinna

Kultursvep

Bara månader innan självmordet.

Roligare och mörkare hjälte än Hamilton

Recension

Engström i Guillous genre.

Takanen ny teaterchef på Stadsteatern

Kulturhuset

Förhandstippad göteborgare.

Webb-tv

Höstens webb-succé väntas Kajsa stå för

Ny tv

Atleterna en av SVT:s satsningar i höst.

Mia Skäringer-serie
i SVT skjuts upp

Inspelningen ”chockerande amatörmässig”.

Kritik om rasism stoppar sminkevent

Malmöfestivalen

”Förlöjligar svarta”.

Skifs toppar USA-listan igen efter 40 år

EFTER 40 ÅR

”Helt makalöst” säger Skifs.

”Saturday night live”-legendar är död

Dödsfall

Programmets röst till maj i år.

Rysk-ukrainsk strid om guld från Krim

Kultursvep

Båda vill ha historisk skatt.

Karl Ove Knausgård: ”nacken har laddning”

Essä

Succéförfattaren om ansiktets baksida.

Därför dröjer roman skriven av dator

Krönika

Kan redan skriva dåliga fabler.

”Jag är mer än en förorts-hiphopare”

Intervju

Från hemlös till ”Allsång”.

Tv-val avslöjar din kultursmak

Krönika

”Tro inte att du är unik”.

I väntan på November

Krönika

Det här gillar Andres Lokko just nu.

”Museets chef måste ha kompetens”

Arkdes

Sista delen i debatten.

Andres Lokko tipsar Jimmie Åkesson

Lästips

”En inbjudande nationalromantik”.

SvP är inte alla svenskars parti

Reportage

Soran Ismail åker till Sjöbo.

De får inte förgifta vår demokrati!

Perspektiv

Vi lever i en demokratisk dal.

Vad kan du om ministater?

Quiz

Prova Dick Harrisons quiz.

Krönika

Viktig vänskap i utbytbarhetens tid

Viljan att upplösas tillsammans.

Sverige blir inget Danmark

Under strecket

SD har misslyckats.

Robin Williams led
av parkinson

Hustruns ord

Var nykter före sin död.

Han fick Svenska Dagbladets operapris

Gav glöd och glans åt ”Rhenguldet”.

Gratis sommarbio under bar himmel

Kritikern väljer

Karoline Erikssons tips.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

”Du borde bara släppa taget och njuta”

Roman

Missa inte sommarföljetongen.

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Minns du låtarna som plågade oss?

Lyssna och rys

Söndertjatade sommarhits.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.