Annons
X
Annons
X

Mitt Stockholm

Johan Lindberg

Johan Lindberg

Då är det dags för lösningen till julquizet! Gåtorna byggde ju på bloggläsaren Jan Öhrströms bilder från Gamla Stan.

– Om någon undrar varför byggnader kan uppvisa olika färger på olika bilder, så beror det på att bilderna är tagna under ca 15 år, olika årstider och med helt olika typer av kameror och teknik, påpekar Jan Öhrström.

Många läsare gjorde tappra försök, men det var ju en mycket knepig uppgift. Endast följande läsare hade alla rätt: Anders Asp, Lasse Ulander samt Gunnel Videfors/Britt-Marie Almström. Starkt jobbat!

De sistnämnda mejlade även över bilder från sitt detektivarbete i Gamla Stan – se här ett collage:

mix

Foto: Britt-Marie Almström

Även Niklas Lenkel glänste med sina åtta rätt.

Här följer nu de rätta svaren – till några följer även kommentarer. Bland annat den första som vi ska fokusera extra på:

Bild nr 1: En av Stortorgsbrunnens lejonhuvuden.

jan1

Här en annan vinkel:

01_ledtråd_f500

Stortorgsbrunnen har en mycket intressant historia. Brunnen färdigställdes på Stortorget i slutet av 1700-talet av Erik Palmstedt. Brunnen flyttades dock till Brunkebergstorg 1857 där den stod i nästan 100 år och blev ett självklart inslag på den platsen. Här en bild från när brunnen fanns vid Brunkebergstorg. I bakgrunden syns ju det klassiska Telefontornet  som det tidigare har gjorts en film om här på bloggen (se denna länk):

telefon

Foto: Stadsmuseet

Här en annan bild från Stadsmuseet som visar Stortorget. Enligt Stockholmskällan är det någon gång mellan 1935 och 1940, men läsaren Bengt S menar att den är tagen senare: ”Jag ser en Pontiac från 1946 mitt i bilden”, skriver han.

Hur som helst kan vi konstatera hur ”naket” det såg ut när inte brunnen fanns på plats:

stortorgetny

Under många år fanns diskussionen att flytta brunnen tillbaka till Stortorget. Det framgår exempelvis av en motion från 1917 (går att läsa på Stockholmskällan via denna länk) där det stod följande: ”Då drätselkommissionen beslöt att flytta Stortorgsbrunnen till Brunkebergstorg begicks utan tvivel ett misstag. Det ena skälet för flyttningen, att brunnen var alltför skrymmande för det lilla torget, förefinnes icke mer. Det andra skälet, att brunnens vatten var dåligt, hade säkert kunnat avhjälpas med mindre kostnader”. 

Till slut återfördes brunnen – som då under många år kallats för Brunkebergspumpen – till Stortorget 1953. Så här ser det ju ut i dag:

st

Foto: TT

Då fortsätter vi med quizbilderna:

Bild nr 2: Detalj med delfin på vänstra överdelen av porten till Bergenstrahlska huset, Munkbron 1.

jan2

Jan Öhrströms kommentar: Bergenstrahlska husets port var en av platserna som hamnade i fokus en dramatisk dag 1810 då riksmarskalken Axel von Fersen mördades. CM Bellmans Fredman i t ex Fredmans epistlar, handlade om en verklig person som var en urmakare vid namn Johan Fredrik Fredman och bodde i det här huset.

Bild nr 3: Detalj med ängel ovanför ett av fönstren på von der Lindeska huset, Kornhamnstorg 51.

Denna plats har ju tidigare varit en Stockholmsgåta här på bloggen – läs mer om platsen via denna länk.

jan3

Jan Öhrströms kommentar: Det finns otroligt mycket att berätta om detta hus. Bland annat tros den franska filosofen René Descartes ha behandlats för lunginflammation i fastigheten, innan sin död 1650.

Här en bild från lite längre avstånd:

03_support_G_f500

Här ännu en bild med lite ”Vasa-känsla”:

03_support_C_f500

Bild nr 4: Gubbe på vänstra kanten på stora porten, Schantzska huset, Stortorget 20.

jan4

Här en annan bild från platsen:

04_och_10_support_B_f500

Bild nr 5: Kartusch med ordspråk över porten till Kindstugatan 4. På modern svenska: ”Den Gud vill hjälpa, kan ingen stjälpa”.

jan5

Här en annan bild från platsen:

05_support_B_f500

Bild nr 6: Skäggig gubbe under ett fönster på Nolanvährska huset, Kornhamnstorg 59.

jan6

 

Bild nr 7: ”Hornpär” ovanför ett fönster på Petersenska huset, Munkbron 11.

jan7

Bild nr 8: Portklappen på Stora Nygatan 22 (porten i sin helhet syns i det första bild-collagets övre vänstra hörn).

jan8

Bild nr 9: Mustach-gubbe ovanför ett fönster på Nolanvährska huset, Kornhamnstorg 59.

jan9

Bild nr 10: Gorillaliknande gubbe ovanför porten, Schantzska huset, Stortorget 18-20.

jan10

Jan Öhrströms kommentar: Många byggnader är väldigt lika motsvarande holländska eller tyska ifrån samma århundrade. Det utländska inflytandet har varit starkt under Stockholms historia.

Läsaren Britt-Marie Almström berättar här lite mer om hur hon tillsammans med Gunnel Videfors löste gåtan: ”Vi hade väldigt roligt på våra regnvandringar. Kornhamnstorg hade vi flera barndomsminnen ifrån. Gunnel talade om att det såldes fisk där när hon kom med sin mamma gående från Katarina Bakgata och det fanns också dokumenterat på en informationsskylt. Själv for jag med min mamma när jag var sex år med spårvagnen från Östermalm och steg av vid Räntmästartrappan. Mamma sydde sidenslips hemma och levererade till Almgrens fabrik 5 trappor upp i första huset på Kornhamnstorg från vattnet räknat. Utan boken ”Portalerna i Gamla stan” av Rikard Larsson hade vi nog inte klarat det. Vi har båda vid olika tillfällen gått vandringar med Rikard Larsson i Samfundet S:t Eriks regi. Han lärde ut mycket om teknik som var helt okänt för mig i alla fall tidigare”.

Här ser vi Gunnel Videfors studera Christian Erikssons reliefer på Bågspännaren på Kornhamnstorg 21 december i julregnet:

ny

Britt-Marie Almström fortsätter berätta: ”Att relieferna är så omfattande har jag inte tänkt på förut. det finns hela tiden nytt att se för de som vandrar vidare… I vindsvåningen högst upp i bakgrunden låg sömnadsfabriken. Kom dit på ett möte 2001. Då var där ett arkitektkontor. Just så förändras staden. Där det låg en liten blomsterhandel och tobaksaffär på Gärdet nära Tessinparken på 40-talet breder nu en mäklarfirma ut sig”.

Tack till Britt-Marie och Gunnel för denna fördjupning. Och stort tack förstås även till bloggläsaren Jan Öhrström som gjorde denna gåta möjlig. Om någon av er andra har bilder som skulle kunna användas som gåtor så mejla gärna till mittstockholm@svd.se.

Ni som inte har sett den tidsresa som Rune Norgren, 92, bjöd på när han berättade om Stockholmsutställningen 1930 kan se den kortfilmen via denna länk. Rune var då nio år och är en av få som i dag kan berätta om den historiska händelsen som revolutionerade svenskt bostadsbyggande.

mix

Gott nytt år och välkomna tillbaka framöver till nya Stockholmsutmaningar!

OM BLOGGEN



Välkommen till bloggen Mitt Stockholm! Här samlar vi gåtor, frågesport, bilder, filmer och berättelser om Stockholm förr och nu.

Vill du bidra med eget material eller har förslag på vad vi ska berätta mer om? Mejla till mittstockholm@svd.se

Klicka dig gärna runt i arkivet här nedan – där finns många okända pärlor om vår kära huvudstad.

/Hälsningar Johan Lindberg

Klicka dig runt!

karta

Här finns alla gåtorna och filmerna samlade – klicka dig runt och lär dig mer om Stockholm.

Johan Lindberg

Nu ska ni få nya ledtrådar till julquizet! En bloggläsare har ju mejlat in bilder från Gamla stan – utmaningen är alltså att berätta på vilka adresser dessa tio bilder är tagna. Om du inte kan alla så mejla gärna in de svar du har. Mejladressen är som vanligt mittstockholm@svd.se. Senast 29 december vill jag ha era svar.

Några läsare har mejlat in bra svar, men det märks att bilderna är knepiga för många. Därför kommer här nya ledtrådar:

a) Bild 3, 6 och 9 ligger nära varandra och ett torg.

b) 2 och 7 ligger på samma gata.

c) 1, 4 och 10 ligger på eller nära ett torg. Här en variant av bild 1 och dessutom tillkommer denna ledtråd: ”Flyttades hit till platsen där en hemsk händelse förändrade Stockholms och Sveriges historia”:

01_ledtråd_f500

Här kommer bilderna igen. Bild nr 1:

jan1

Ledtråd: Flyttad

Här är bild nr 2:

jan2

Ledtråd: Axel von Fersen

Här är bild nr 3:

jan3

Ledtråd: Vasa-likt

Här är bild nr 4:

jan4

Ledtråd: Namn efter byggherren

Här är bild nr 5:

jan5

Ledtråd: 1600-tal

Här är bild nr 6:

jan6

Ledtråd: Torget har växlat namn

Här är bild nr 7:

jan7

Ledtråd: Dubbelportal

Här är bild nr 8:

jan8

Ledtråd: 1600-talsbrand

Här är bild nr 9:

jan9

Ledtråd: Bågspännare i närheten

Här är bild nr 10:

jan10

Ledtråd: Nära nr 4.

Ganska klurigt va… Jag tycker det känns som en lagom uppgift så här runt jul. Mejla dina svar till mittstockholm@svd.se. Senast 29 december vill jag era svar – dagen efter kommer lösningen på bloggen. Den som tar bilder på husen får förstås ett plus i kanten! Kanske tar ni en julpromenad i Gamla stan och letar? Mejla och berätta om era ”arbetsmetoder”. Lycka till! 

Ni som inte har sett den tisdresa som Rune Norgren, 92, bjöd på när han berättade om Stockholmsutställningen 1930 kan se den kortfilmen via denna länk. Rune var då nio år och är en av få som i dag kan berätta om den historiska händelsen som revolutionerade svenskt bostadsbyggande.

mix

Ha nu en riktigt fin jul alla bloggläsare och välkomna tillbaka framöver till nya Stockholmsutmaningar.

Johan Lindberg

Vi visade ju nyligen ett foto som mejlades till mig från Sjöhistoriska museets chef Hans-Lennart Ohlsson. Han sände över en fin bild på sin farmor då hon tillsammans med farfar (som tog bilden) besökte Stockholmsutställningen 1930. Hans-Lennart Ohlsson funderade på var någonstans på utställningen de befann sig. Han hade inte lyckats hitta trappan på någon annan bild.

hlo

Denna gåta har nu lösts av en läsare. Niklas Lenkel mejlade över denna bild från Stockholmsutställningen 1930 där platsen syns till vänster. Tittar ni noga så syns även fartygsmodellen (klicka här för att få en närmare titt på bilden):

trappa

Foto: Okänd/Digitalt museum

Så här skrev ju Hans-Lennart Ohlsson om den övre bilden: ”På baksidan står skrivet ”På utställningen 21/7 30”. Nästa bild i albumet är taget från Skansen och ner över området så det är tveklöst just Stockholmsutställningen de besökte. Det är min farfar Lennart som tagit kortet och det är min farmor Lilly, född 1902, som står bredvid en okänd bekant. Var Skandiatrappan låg vet jag inte men har på en annan bild sett just Svenska Amerika Linjens flagga, nära den utställda segelbåten och nästan granne med SJs paviljong. Så kanske att trappan stod där någonstans. Jag har trott att det var närmare nuvarande museets plats för det ser lite lägre ut bakom. Sen forskade jag vidare och det är INTE som jag trodde Stockholm i modell. Hon såldes 1929 så knappast att man ställde ut en ”gammal” båt. Däremot fick man levererat 1928 m/s Kungsholm från Blom & Voss i Tyskland. Så hon måste ju representerat det absolut senaste i Atlanttrafiken”.

Så här skriver Hans-Lennart i ett nytt mejl sedan han fått lösningen: ”Jätteroligt, då hade jag lite rätt om närheten till flaggan. Det är alltså närmast dagens turkiska ambassad”.

Hans-Lennart Ohlsson påpekar också att segelbåten Lill-Stina – som gick att beskåda på utställningen 1930 – fortfarande är i bruk. Läs mer här.

Om någon annan av er läsare har frågor kring någon av era Stockholmsbilder så mejla gärna till mittstockholm@svd.se.

Missa heller inte det luriga julquiz som en läsare utmanar med – se denna länk där du hittar bilder i stil med denna:
jan1

Ni som inte har sett 92-årige Rune Norgrens fina berättelse om utställningen 1930 får en ny chans här.

mix

 

 

Johan Lindberg

Här är är de 30 filmer som gjorts här i bloggen sedan starten 1 juni förra året:

1) SERGELS TORG – följ med till Sergels torg och se hur platsen en gång såg ut.

2) GALLERIAN/NK-HUSETHär får ni färdas till 1970-talet och se hur det såg ut på Hamngatan innan Gallerian byggdes.

3) NORRMALMSTORGBland annat ges en inblick i Norrmalmstorgsdramat:


4) KLARAKVARTEREN. Följ med och få en inblick i rivningarna som skakade Stockholm.

5) HÖTORGET. Se hur det såg ut innan Hötorgsskraporna sköt i höjden.

Foto: Scanpix

6) DJURGÅRDENFölj med på en 1970-talstur till Djurgården.

7) STAFFAN TJERNELDHär en film om mannen som första säsongens filmer byggde på. En fascinerande man som bland annat utmanade Ingmar Bergman.

8) ”BOMBEN PÅ STRÖMMEN”. Den här filmen var startskottet för bloggens gåtor. Med hjälp av läsarna löste vi Gunnar Nordqvists ”mysterium” (se lösningen här).

9) BYGGANDET AV HÖGTORGSSKRAPORNA. SvD-läsaren Holger Joné var med och byggde Hötorgsskraporna – hör honom berätta till de bilder han tog då.

10) ”EN BOMBAD STAD”. SvD-läsaren Fritz Ericson berättar om den otäcka känslan när de gamla husen revs. Han gick på 1950-talet runt och fotograferade i Stockholm.

11) SKATEBOARDTRICK I HÖGDALEN. Följ med till den nya skateboardparken!

12) FLOTTANS UPPVISNINGMorgan Deile gav oss en inblick i hur det gick till när Flottan hade övning på Stockholms ström 1967.

13) TELEFONTORNET. 90-årige Karl-Väinö Tahvanainen berättar om när det klassiska Telefontornet brann 1952. Se filmen här. Tänk att det är telefontrådar på bilden som är tagen i centrala Stockholm! ”Sanslöst att det såg ut så i Stockholm”, skrev läsaren Anna Karlsson om denna bild i ett mejl.

14) STUREPLAN FÖRR OCH NUVi tog ett samtal med Ella Öström, 82, och Frida Wall, 28 om Stureplan. I denna kortfilm finns flera fina bilder och du får också följa med på en åktur till Stureplan med spårvagn 1962.
15) FÖRSTA KVINNLIGA BUSSCHAUFFÖRENMargit Claesson blev 1958 Stockholms första kvinnliga busschaufför. 90-åringen berättar här att det fanns manliga passagerare som vägrade gå på bussen i början.
16) TV-EKENSe här fascinerande bilder om SvD-läsaren Jan Dock tog från sin balkong på Oxenstiernsgatan 1957 – och på 1980-talet.
17) MYSTISKA KOPPARKISTANSedan handlade det ju om en kopparkista som sedan 1963 är inmurad i Åhléns City på Klarabergsgatan.Vi intervjuar här Per Liljander som var med vid inmurandet.
18) HORNSGATAN. Se klassisk plats på Söder förvandlas.
19) BILQUIZET. Den här filmen blev otroligt populär – det är faktiskt den mest sedda egenproducerade filmen som gjorts på SvD.se med över 43 000 visningar. Se 10 bilar från 1960-talets Stockholm och gissa bilmärket.

Svaret är förstås redan publicerat – följ denna länk för att få facit!

20) RAIN MAN-STJÄRNOR TYCKER TILL. Robert Gustafsson och Jonas Karlsson, aktuella med Rain Man på Rival svarar öppenhjärtigt på frågor om huvudstaden. De berättar också om sina tvångstankar.

21) S:T ERIKSPLAN. Se hur denna välkända Stockholmsplats har förändrats sedan 1963.

22) J-O OCH ÄPPLETS UTMANING. Bordtennislegendarerna utmanar SvD-läsarna med ett trick – samt svarar på frågor om Stockholm förr och nu.

23) DE TRIXADE BÄST AV LÄSARNAKampen var hård, men till slut fick vi fram en segrarduo bland läsarna – som till och med utförde tricket bättre än legendarerna…

24) DUBBEL MED ETT ÄPPLE…Mikael Appelgren och J-O Waldner ställde sedan upp i dubbelmatch mot de två läsarna som vann utmaningen. Se ”Äpplet” spela med ett äpple och J-O med en jojo…
 
25) OMDISKUTERAD BYGGNAD. Se hur det gick till när SEB-huset byggdes vid Sergels torg. 

26) KRITISERAT HUSFölj med till Folkungagatan och möt några av de boende i det orange huset. Se också hur det såg ut förr och nu på platsen.

27) VILL MÖTA DROTTNING KRISTINAFölj med till Västerlånggatan och möt E-Type på hans restaurang Aifur där han talar om sina Stockholmsdrömmar.

28) TESTA BILQUIZ NR 2. Den här gången är det inte enbart amerikanare:

bil8500

29) STOCKHOLMSUTSTÄLLNINGEN 1930 Ta en titt på fina färgbilder från 1930-talets Stockholm. 92-årige Rune Norgren berättar till bilderna om sitt besök på den historiska utställingen – som nioåring. Bland annat berättar Rune om att en Pommac kostade ”astronomiska 75 öre”.

mix

30) LUCIA-FIRANDET 1964 Följ med på resa bakåt i tiden till Lucia-firandet 1964. Det var inte bara Sveriges Lucia som var på Stockholms gator.

usalucia
Sedan har vi ju också haft över 50 Stockholmsgåtor. Här är några av dem:


Har du själv någon gåta som du tycker vi ska använda i bloggen? Mejla i så fall gärna in den till mittstockholm@svd.se.
Har du själv någon plats eller företeelse som du tycker vi ska använda i bloggen? Mejla i så fall gärna in den till mittstockholm@svd.se.

 

 

Johan Lindberg

Nu ska ni få en ny utmaning! En bloggläsare har mejlat in bilder från Gamla stan som vi får använda som gåta. Läsaren – som också tagit de tio bilderna – vill dock inte att vi skriver hans namn än. Det skulle nämligen kunna leda till att svaren går att googla fram… Fotografen kallar samlingen bilder för ”Uppåt väggarne”.

Utmaningen är att berätta på vilka adresser i Gamla stan som dessa tio bilder är tagna. Om du inte kan alla så mejla gärna in de svar du har. Mejladressen är som vanligt mittstockholm@svd.se. Senast 29 december vill jag era svar.

Då kör vi! Här är bild nr 1:

jan1

Ledtråd: Flyttad

Här är bild nr 2:

jan2

Ledtråd: Axel von Fersen

Här är bild nr 3:

jan3

Ledtråd: Vasa-likt

Här är bild nr 4:

jan4

Ledtråd: Namn efter byggherren

Här är bild nr 5:

jan5

Ledtråd: 1600-tal

Här är bild nr 6:

jan6

Ledtråd: Torget har växlat namn

Här är bild nr 7:

jan7

Ledtråd: Dubbelportal

Här är bild nr 8:

jan8

Ledtråd: 1600-talsbrand

Här är bild nr 9:

jan9

Ledtråd: Bågspännare i närheten

Här är bild nr 10:

jan10

Ledtråd: Nära nr 4.

Ganska klurigt va… Jag tycker det känns som en lagom uppgift så här runt jul. Mejla dina svar till mittstockholm@svd.se. Senast 29 december vill jag era svar – dagen efter kommer lösningen på bloggen. Den som tar bilder på husen får förstås ett plus i kanten! Kanske tar ni en julpromenad i Gamla stan och letar? Mejla och berätta om era ”arbetsmetoder”. Lycka till! 

Ni som inte har sett den tisdresa som Rune Norgren, 92, bjöd på när han berättade om Stockholmsutställningen 1930 kan se den kortfilmen via denna länk. Rune var då nio år och är en av få som i dag kan berätta om den historiska händelsen som revolutionerade svenskt bostadsbyggande.

mix

Ha nu en riktigt fin jul alla bloggläsare och välkomna tillbaka framöver till nya Stockholmsutmaningar.

Johan Lindberg

Fortfarande dyker det då och då upp frågor som gäller filmen om det fascinerande och för många okända Telefontornet (se kortfilmen här) som låg i centrala Stockholm ända fram till 1952. Så här såg det alltså ut under en period:

Jag ska nu besvara tre av de vanligaste läsarfrågorna som kommit in om Telefontornet.

Kent K: Finns det några roliga detaljer om hur stockholmarna instruerades att använda telefonen när de i början var ovana?

Svar: Jag har ett exempel som Karl-Väinö Tahvanainen (mannen som jag intervjuade om Telefontornet) visade för mig. Så här rekommenderade Televerket att telefonen skulle användas i slutet av 1800-talet:

bild-(87)

Anna K: Om det såg ut på detta vis i Stockholm –med ledningar över hustaken – på 1800-talet måste det ju ha sett helt galet ut i ännu större städer ute i världen. Har du något exempel?

Svar: Ja, det här var förstås inte något unikt för Stockholm även om Sveriges huvudstad faktiskt var världens telefontätaste under 1880-talet. Där telefonen drog fram bildades dessa ”spindelnät” över hustaken. Kolla in dessa bilder från New York från 1887 (samma år som Telefontornet i Stockholm byggdes):

ny1

 

ny2

ny3

Foto: Okänd

Nästan direkt kommer ett mejlsvar från Anna som är nöjd med bilderna: ”Framför allt den första bilden är ju en helt vansinnig bild av 1800-talets New York… Tack!”.

Lennart: Förekom det inga svåra olyckor då telefonledningar blåste ner på gator? Det måste ju ha stormat även i gamla tiders Stockholm.

Svar: Jo, det förekom absolut olyckor. Telfonnäten omkring år 1900 var mer sårbara med sina mångtrådiga ledningsknippen över hustaken. I januari 1897 blev det snöstorm en natt och då vaknade stockholmarna till oreda och förödelse i ledningsnätet. Mängder av telefontrådar föll ned och hindrade folk och hästar på gatorna. Här en bild från hörnet Nybrogatan-Linnégatan där två arbetare försöker bringa reda efter ett annat oväder i slutet av 1800-talet:

tele

Foto: Okänd

Visst ger det härliga vibbar av gamla tiders Stockholm. Ni andra är förstås också välkomna att ställa frågor om Stockholm eller mejla in bilder som ni har frågetecken kring. Mejla till mittstockholm@svd.se.

Välkomna tillbaka på fredag då det kommer en ny tuff utmaning här i bloggen!

Johan Lindberg

I dag fick jag ett mejl från Sjöhistoriska museets chef Hans-Lennart Ohlsson. Efter ha sett den senaste filmen här i bloggen – den om Stockholmsutställningen 1930 – sände han över en fin bild på sin farmor då hon tillsammans med farfar (som tog bilden) besökte den historiska utställningen för 83 år sedan:

hlo

Hans-Lennart Ohlsson skriver också några rader som fördjupar intrycket av bilden: ”På baksidan står skrivet ”På utställningen 21/7 30”. Nästa bild i albumet är taget från Skansen och ner över området så det är tveklöst just Stockholmsutställningen de besökte. Det är min farfar Lennart som tagit kortet och det är min farmor Lilly, född 1902, som står bredvid en okänd bekant. Var Skandiatrappan låg vet jag inte men har på en annan bild sett just Svenska Amerika Linjens flagga, nära den utställda segelbåten och nästan granne med SJs paviljong. Så kanske att trappan stod där någonstans. Jag har trott att det var närmare nuvarande museets plats för det ser lite lägre ut bakom. Sen forskade jag vidare och det är INTE som jag trodde Stockholm i modell. Hon såldes 1929 så knappast att man ställde ut en ”gammal” båt. Däremot fick man levererat 1928 m/s Kungsholm från Blom & Voss i Tyskland. Så hon måste ju representerat det absolut senaste i Atlanttrafiken”.

Om någon av er läsare vet något mer om Skandiatrappan som fanns på Stockholmsutställningen 1930 så får ni förstås gärna mejla till mittstockholm@svd.se.

Ni som inte har sett 92-årige Rune Norgrens fina berättelse om utställningen 1930 får en ny chans här.

mix

Via denna länk finns samtliga 30 Stockholmsfilmer  som hittills har gjorts på bloggen samlade.

Ett exempel är denna film som handlar om Telefontornet som fanns i centrala Stockholm ända fram till 1952. Tänk att dessa telefontrådar gick över hustaken i Stockholm!

 Välkomna tillbaka på fredag då det kommer en ny utmaning här i bloggen!

Johan Lindberg

Jag gav er läsare chansen att ställa frågor till 92-årige Rune Norgren som berättade om sin upplevelse av Stockholmsutställningen 1930 i den senaste kortfilmen här på bloggen. Rune har nu svarat på några av frågorna.

Om du inte har sett filmen så ta en titt via denna länk.

rune

Färsk bild på Rune Norgren samt bild från 1930 på Gustav V.

Jag börjar med frågan från skådespelaren Jonas Karlsson. Han är nämligen orsaken till att det blev en intervju med Rune Norgren. Ni som har följt bloggen noga minns intervjun jag gjorde med Jonas Karlsson och Robert Gustafsson tidigare i år. Då sade Jonas Karlsson att om han fick en tidsmaskin skulle han vilja ta sig just till Stockholmsutställningen 1930 (ta en titt 2.30 in i tv-klippet via denna länk).

Jonas Karlsson sa alltså att han är nyfiken på hur stockholmarna på utställningen 1930 egentligen tänkte. Veckan efter att intervjun hade visats – och varit i tidningen – ringde min telefon. Det var 92-årige Rune Norgren: ”Jag såg här i tidningen att det var en gosse som skulle vilja veta hur det var på Stockholmsutställningen 1930. Det kan jag berätta – för jag var där…”, sade Rune.

”Gossen” – alltså skådespelaren Jonas Karlsson – har nu sett filmen där Rune berättar och gläds över att nu fått mer klarhet:

”Jag har precis gjort en tidsresa till Stockholmsutställningen 1930. Fantastiskt roligt! Gillade framför allt cigarettmaskinen. Hälsa gärna Rune och tacka från mig”, skriver Jonas Karlsson i ett mejl.

Och hur tänkte egentligen människorna 1930 om framtiden? Så här svarar Rune Norgren:

– Före 1930 hade det ju varit några mycket fattiga år i Sverige, men jag tror att det föddes en ny anda på Stockholmsutställningen. De nya typerna av bostäder visade en framåtanda som stärkte många av besökarna. Det visade att Sverige var på väg att ta sig upp ur det dystra läget med fattigdom och dåliga bostäder, berättar Rune Nordgren när SvD under helgen besöker honom i hemmet för att visa upp filmen – Rune har nämligen ingen dator.

Vi går nu över till några av alla frågorna som ni läsare mejlade in till Rune:

Hanna B: Om din far hade färdats i en tidsmaskin från 1930 och släppts ner här nu 2013 – hur hade han reagerat tror du? 

Runes svar: Jag tror att han hade gillat dagens samhälle. Han hade med stor nyfikenhet börjat ställa frågor om hur mobiler och andra främmande saker fungerar. Han hade nog inte blivit chockad över alla bilar. Visserligen fanns det inte så många bilar 1930, men han såg nog inga större begränsningar för utvecklingen i ett längre perspektiv.

Anders K: Jag har svårt att förstå att det finns en tid ”före Sergels torg”. Kan du berätta om känslan på platsen före Sergels torg byggdes?

Runes svar: Jag minns mycket väl att jag vandrade omkring mycket i dessa kvarter just 1930. Jag gick mycket runt vid Konserthuset som då var nybyggt. Platsen som numera är Sergels torg var verkligen inte någon speciell plats på den tiden. Det var ett kvarter som man kom till efter att ha varit på NK och traskat uppför Hamngatsbacken. Det var ganska trånga gator med butiker och bostäder.

Om ni vill se ännu mer om Sergels torg så finns denna film som vi gjorde här på bloggen förra året.  

Ta också gärna en titt på Gunnar Nordqvists bild från platsen där Sergels torg i dag ligger  (fler bilder här):

Sergels_torg_961162a

Foto: Gunnar Nordqvist

Nu fortsätter vi med läsarnas frågor till Rune Norgren:

Hans R: Vad tycker du är bättre/sämre med Stockholm i dag jämfört med 1930?

Runes svar: Det som är klart bättre är att det inte är lika många som har det fattigt. Det är bättre bostäder och hygien. Det som är sämre är att det går lite onödigt fort med allting i samhället. Utvecklingen skulle kunna bromsas något utan att det skulle skada.

Lisen: Jag såg filmen om Telefontornet tidigare här på bloggen. Den byggnaden känns så märkligt med alla telefontrådar som gick ut från tornet. Man kan knappt fatta att byggnaden låg så centralt i staden. Var du någon gång uppe i Telefontornet?

Runes svar: Nej, det fanns ingen möjlighet att få komma upp där för ”vanligt folk”. Det var nog bara de som jobbade där. Men jag minns tydligt Telefontornet som syntes från nästan alla platser i staden.

Telefontornet revs på 1950-talet och tidigare har ni ju fått möta en som var med när tornet brann 1952. Om ni inte har sett filmen får ni gärna se Karl-Väinö Tahvanainens berättelse här om ett nästan bortglömt landmärke i Stockholm. Ta en titt via denna länk.

Vi tackar Rune för svaren. Rune är förresten vad man kan kalla för en trogen SvD-prenumerant. Han har prenumererat på tidningen sedan 1945 – med några korta uppehåll vid flyttar. 68 år som prenumerant alltså…

Nordiska museet har också många fina bilder från Stockholmsutställningen. Här får ni se ett exempel och via denna länk kan ni söka er till fler.

Skärmavbild 2013-12-17 kl. 16.16.18

Foto: Nordiska museet

Välkomna tillbaka till bloggen på fredag då det kommer en ny utmaning!

 

Johan Lindberg

mix

Det gör mig verkligen glad att så många läsare gillade Rune Norgrens berättelse om Stockholmsutställningen 1930 (se filmen via denna länk). Det var helt klart en av de mest intressanta personer som jag har intervjuat sedan den här bloggen startades i fjol.

Här är några av läsarrösterna:

Per: ”Fascinerande att få höra en person som faktiskt var där själv, väsensskilt från de gamla journalfilmer man har sett tidigare. Dessutom en banbrytande utställning som lade om kursen totalt för hela vårt samhälle, såväl vad gäller arkitektur, som samhället i ett större perspektiv. Stort tack!”.

Anders: ”Hela filmen var fascinerande. Jag som 60-talist har bara hört talas om utställningen och min pappa var för liten för att minnas. Fantastiskt reportage om modernismens födelse – och vilket gigantiskt evenemang det var. 4 miljoner besökare! En helt svunnen tid, men man får genom filmen och Runes underbara minnesbilder (och dina relevanta frågor) kontakt med den. Hoppas att du fortsätter med Stockholmsgåtorna och ditt grävande i bild- och filmarkiv!”.

Christer: ”Lite ögon- och örongodis för en stockholmare. Utmärkt… ”Historien lär oss lite om framtiden” Fler liknande berättelser/flimsnuttar om tidiga händelser kommer med all säkerhet att bli ett guldkantat tidsdokument….. Fortsätt!”.

Mats R: ”Som ”Sthlmälskare” så fascineras jag av de underbara färgbilderna på utställningsområdet. Har inte sett sådana förut. Efter ha sett filmen inser man att intervjun är det viktigaste eftersom Rune är en av numer få som kan återberätta egna upplevelser från utställningen”.

Marcus N: ”Att rostfritt stål var en nyhet vid denna tid har aldrig slagit mig förrän nu! Kom även att tänka på foton jag sett tidigare där man ser att de täckt över gamla trästugor med kulisser mot kanalen så det skulle se ut som moderna hus under utställningen”.

Ulla Wannbäck: ”Jag tänkte direkt att den utställningen hade jag velat se, men tyvärr var jag inte ens född då. Elegant, luftigt, förenklat och harmoniskt och samtidigt spännande! Den spektakulära reklammasten måste ha varit något alldeles nytt! Och affischerna – så snygga! Det var säkert både omvälvande, och inspirerande, att ta del av funkisens formspråk, så annorlunda mot hur man bodde – som Rune Norgren. Huset där jag växte upp var från 1930 men där hade funkisen idéer inte hunnit slå igenom. I intervjun: Rune Norgrens handstil i uppsatsen. helt otänkbar nu men ännu i slutet av 40-talet när jag började skolan jobbade man envetet med att få till en vacker, och läslig, handstil”.

Bertil Å: ”Det som jag tycker så trevligt är att man fick se glimtar från en förfluten tid, som man inte tidigare vetat något om, samt att den äldre mannen som intervjuades, trots sin ålder var helt glasklar i tanke och ord. Det är också tydligt att man tog rejält betalt av besökarna på utställningen”.

David M: ”Mycket intressanta bilder och vinklar från utställningen, några miljöer med funkisvillor revs ju efter utställningen men man känner igen dagens promenadstråk längs norra sidan av Djurgårdsbrunn. Jag tror att ett eller annat av husen faktiskt blev kvar!”.

Anders Burman: ”Alltid lika roligt att bli påmind om hur framåtblickande utställningen var. Den måste ha upplevts som mycket modern och samtidigt svårsmält för en del. Carl Malmsten var ju en av belackarna till stilen. Kul med så moderna byggnader och väldigt gamla bilar på bild samtidigt. Bor själv i ett Per-Albin funkisradhus i Ålsten från 1932 och uppskattar de enkla och stilrena husen. Tillsammans bildar de en vacker och social helhet, som representerar det svenska folkhemmet”.

Lars (urstockholmare): ”Det var mycket intressant att se alla bilder från utställningen som jag inte sett förut. Däremot finns det ju en film om invigningen med kung Gustav V som även den är rolig att se. Man slås nog mest hur ”uppklädda” folk var på den tiden. Min mamma (född 1915) berättade att hon gick på och fascinerades av utställningen. Och min mormor kunde berätta om Stockholmsutställningen 1897, där ju bl.a. nuv. rest. Ulla Winblad kvarstår från denna tid, fast det var väl ett konditori där då. Jätteroligt med Dina bilder och frågor!”.

Ulf Yngvesson: ”Jag tycker det är anslående hur moderna byggnaderna känns även idag, medan människorna ser mycket gammaldags ut. Det är ju också lite roligt att platsen för detta moderna genombrott också blev platsen för en så stark protest mot funkisen som Sjöhistoriska (även om jag tycker att det är en vacker byggnad)”.

Per E: ”Vilken härlig film. Hela filmen var fascinerande och jag har svårt att plocka ut något enskilt. Historien om funkisens inträd i det svenska samhället och dess betydelse för samhällsutvecklingen är ju central för framväxten av det moderna Sverige. Kul att se och höra ett vittne från den tiden. Priset på Pommac var ju intressant att höra om. Om man översätter till dagens priser skulle en flaska kosta 200-250 kr eller mer. Det säger ju en del om både prisutveckling och utställningspriset”.

Anders Alling: ”Mycket vackra och fascinerade bilder från utställningen men det som slog mig mest var hur stort äventyr det var att åka från Hedemora till Stockholm för den unga pojken och att ingen i hans klass hade gjort detsamma. Att få göra en så resa vid den tiden till en Funkis utställning kan nog inte jämföras med något liknande idag”.

Calle: ”Fint reportage, Johan! Det finns så mycket spännande som har hänt i stan som det knappt finns några spår av längre. Telefontornet på Klaraberget var helt nytt för mig. Stencool!”.

Jan Öhrström: ”Det där med niandet pågick fram till ca, 1973 för min del. Jag har därför gått igenom gymnasiet och lumpen utan att någonsin vara du med vare sig lärare eller befäl. Innan ca. 1963 så var det titlar också inblandat. Men som liten grabb så sa man bara tant eller farbror, inte t.ex. Intendenten o.s.v. som vuxna sa. Men niandet var Ibland ganska skönt, för man kunde hålla en viss distans till folk. När man idag ibland möts av niandet i bl.a. affärer så hoppar man till. Speciellt på söder, där man inte brukar vara så formell, inte ens på femtitalet. Skönt att det är (nästan) borta i alla fall, tack vare Bror Rexed. 75 öre för en Pommac 1930 var dyrt det. Det motsvarar ca. 21 kr idag. Eller 15 stycken av dåtidens femöres kola. En förmögenhet för en liten grabb”.

Per Ö: ”Själv är jag inte riktigt gammal nog att ha någon egen relation till Stockholmsutställningen, även om jag läst en del om den och om funktionalismens genombrott. Men Runes berättelse får mig att minnas när jag själv som 13-åring besökte utställningen H55 i Hälsingborg (jo, det stavades så på den tiden…) och hur storögt jag då tog till mig allt. Jag hade då åkt tåg från Kiruna till Helsingborg och fått möjlighet att gå ut på Parapeten och se de spännande byggnaderna och utställningsföremålen. En sak jag känner igen från Runes berättelse är hur totalt orimligt det var att faktiskt äta på områdets restaurang; det fick bli en glass och en läsk från en kiosk. Där hade inget ändrats; utställningar var för de välsituerade i samhället. Tack för den trevliga gåtserien (som jag sällan lyckats lösa förut, inflyttad som jag är)!”.

Gunn Å: ”Tack för rolig film. Känns lustigt aktuell, 70-talisterna och de tidiga 80-talisterna gillar ju stilen!! Är själv uppvuxen i 50-talets iredningsstil,dåtidens miljonprogram i Sthlms förorter”.

Vill någon av er läsare ställa frågor till Rune Norgren om känslan i Stockholm på 1930-talet så mejla gärna till mittstockholm@svd.se.

Här förresten en bildSjöhistoriska museet – som var lösningen på senaste gåtan – under byggandet 1934:

sjöhist

Foto: Sjöhistoriska museet

Ta också gärna via denna länk en titt på hur Lucia firades i Stockholm 1964.

usalucia

Johan Lindberg

usalucia

Nu ska ni få en inblick i hur Lucia-dagen firades i Stockholm för 49 år sedan. I detta filmklipp från Spårvägsmuseet kan ni se härliga bilder från 1964 där ett Lucia-följe åker genom staden med spårvagnsnätet. Sveriges Lucia fick mest fokus, men med på spårvagnarna fanns – som ni kan se i filmsnutten – även lucior från andra länder som USA, Jugoslavien och Kanada.

För att få reda på mer ringde jag upp Anders Hanquist – som tidigare arbetat på Spårvägsmuseet och som kan det mesta om Stockholm. Han var faktiskt med i luciaföljet 1964.

– Det var inte lätta att komma in, men jag och min kompis Leif Spångberg lyckades komma förbi portvakten och ta plats i en av vagnarna. Jag var tonåring då och det var en kul upplevelse eftersom det var så mycket folk som tittade på. 1964 var sista året som det arrangerades så här stort. Stockholmstidningen höll i Lucia-omröstningen, men när tidningen lades ner så försvann denna tradition, berättar Anders Hanquist.

Färden startade vid Söderhallarna och gick sedan bland annat via Ringvägen, Västerbron, Fridhemsplan, S:t Eriksbron, Valhallavägen, Nybroplan, Hamngatan, Kungsträdgårdsgatan, Skeppsbron och Katarinavägen.

Vilka var luciorna från de andra länderna?

– Det har jag faktiskt funderat en del på. De här länderna utsåg ju knappast egna lucior. Troligen var det inflyttade personer från dessa länder, säger Anders.

Om någon av er läsare vet bakgrunden när det gäller de internationella luciorna så mejla gärna till mittstockholm@svd.se. Ni är förstås även välkomna att höra av er om ni vet något mer intressant om Lucia-firandet 1964.

bel

Foto: Spårvägsmuseet

Ta också gärna en titt på den nya kortfilmen om Stockholmsutställningen 1930 som var avslutningen på veckans Stockholmsgåta. Rune Norgen, 92, gav oss ju en unik tillbakablick. ”75 öre för en Pommac var ett astronomiskt belopp”, sade han bland annat. Se filmen via denna länk.

sthlm

 

Vill någon av er läsare ställa frågor till Rune Norgren om känslan i Stockholm på 1930-talet så mejla gärna till mittstockholm@svd.se.