Här fotograferades Elvira av Oscar 1917

Då är det dags för lösningen på veckans Stockholmsgåta. Uppdraget var ju att lista ut var denna bild från 1917 togs.

I de första beskärda versionerna av bilden var det förstås lurigt, men när Fåfängan till slut syntes i bakgrunden blev det totalt 187 läsare som kom på att platsen var Kvastmakartrappan på Södermalm. Snabbast av er läsare var Hans Bergström följd av Bo Nilsson, Rebecca Stadener, Jan Öhrström och Kenneth Ljungström. Många läsare mejlade in fina berättelser och bilder från trappan – de kommer i ett uppföljande inlägg.

Jag åkte förstås dit och fotograferade platsen som den ser ut nu. 1700-talshusen vid trappan står kvar – se här:

Kvinnan på bilden är Kerstin Oddsdotter. Hon är barnbarn till Elvira Lundkvist på svartvita bilden och står här vid samma träräcke nästan 100 år senare! När jag tar med Kerstin till platsen blir hon förvånad: ”Oj, finns trapporna kvar i sin helhet. Det trodde jag inte. Det här var ju fantastiskt att se. Tänk att farmor stod här en gång och blickade ut över vattnet”, säger Kerstin.

SvD-läsaren Kerstin Oddsdotter har tidigare guidat oss i poddavsnittet om Hamngatan. Nu ska hon fylla på den fascinerande berättelsen om farmor Elvira och farfar Oscar Lundkvist. Veckans gåtbild, där farmor Elvira är i centrum, är tagen just av farfar på en promenad då kärleken mellan dem var i sin tidiga blomstring. Innan ni får ta del av den fina kärlekshistorien om Elvira och Oscar ska ni få veta mer om gåtbilden. Här har jag lagt in några punkter som gör att det blir lättare att orientera sig:

För att alla ska förstå exakt var vi befinner oss så får ni också en kartjämförelse mellan 1913 och nutid där Kvastmakartrappan är utmärkt.

Karta: Stockholmskällan

Då ska ni få veta mer om bakgrunden till att bilden togs 1917. Elvira Eriksson (senare Lundkvist) föddes i Stockholm 1896. Under några år på 1910-talet utbildade hon sig till texterska på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) som låg nära Hötorget.

Här en bild på Elvira tillsammans med några av studiekamraterna (Elvira sitter längst fram till vänster). ”Det var bara tjejer som gick i hennes klass”, berättar barnbarnet Kerstin Oddsdotter.

Sommaren 1914 reste Elvira till en studiekamrat i Strömstad. Här en bild från den vistelsen – Elvira längst fram i randig blus:

Hon är där i några härliga sommarveckor strax innan det stora kriget bryter ut… När första världskriget startar vill Elvira snabbt bege sig tillbaka till Stockholm. Kerstin Oddsdotter berättar mer om sin farmors situation: ”Elvira behöver pengar till tågbiljetten hem till Stockholm och mamma Elin ska sända henne 15 kronor till en tågbiljett, men när Elvira ska hämta ut pengarna på posten så finns det inga pengar att hämta ut. Alla ville ju ta ut sina pengar när kriget började – så posten hade inga kontanter kvar. Farmor skriver i sitt brev en av de första krigsdagarna den 3 augusti till sin mamma om att det är oroligt i Strömstad, ’inga pengar finns, banken är stängd och mat är det också knalt om. Badgästerna far som yra höns, alla reser sin väg så snart är det tomt i Strömstad.’ Men till slut fick Elvira ihop pengarna och kunde återvända till Stockholm”.

Farfar Oscar Lundkvist, som tog bilden på farmor Elvira på Kvastmakartrappan 1917, hade levt ett helt annat liv fram till deras första möte 1915. Oscar föddes 1881 och var alltså 15 år äldre än Elvira. Skånefödde Oscar Lundkvist gjorde efter flytten till Stockholm 1902 snabbt karriär på NK, som då låg vid Stureplan. Han blev så småningom chefsdekoratör och den rollen skulle han behålla ända fram till 1932 då han själv valde att starta eget inom reklambranschen. Oscar skapade de allra första julskyltningarna på NK – en tradition som lever än i dag.

För exakt 100 år sedan – 1915 – flyttade NK till Hamngatan. Här en bild på Oscar Lundkvist året efter flytten:

Det var också här Kerstins farfar och farmor träffades. Detta berättade Kerstin under ”poddpromenaden” på Hamngatan här i bloggen. Visst är historien härlig:

– Elvira söker arbete 1915 och är på väg att ge upp när en väninna tipsar om att NK söker texterskor. Vid Smålandsgatan ringlar då en kö av unga flickor och när det är Elviras tur är det Oscar som öppnar dörren, berättar Kerstin Oddsdotter och fortsätter.

– Oscar släpper in Elvira i ett rum. Där finns det ingenstans att hänga av sig kappan. Då tar Oscar fram hammare och spik. Han spikar sedan utan att tveka i spiken i väggen och hänger upp Elviras kappa. Denna resoluta handling imponerade stort på Elvira, hon blev nog kär redan då och säkert blev Oscar mycket förtjust i den unga flickan redan vid detta första möte, säger Kerstin.

Här ytterligare en bild på Elvira:

Det finns många bilder från den kärleksfulla tid som följde för Oscar och Elvira. Här är två fina Stockholmsbilder från 1916 och 1917:

Elvira Eriksson bodde 1915 på Lästmakargatan tillsammans med sin mamma Elin Eriksson. Oscar Lundkvist flyttade efter en tid in i tvårummaren. Modern Elin hade under graviditeten 1896 som ensamstående velat utvandra till USA. Hon satte sig i januari 1896 på en av Amerika-båtarna, men efter den långa båtresan till New York fick hon inte stanna. På Ellis Iland i New York fick hon beskedet att hon inte fick komma in i USA på grund av graviditeten. Hon fick ta båten tillbaka och i maj 1896 föddes Elvira.

Nu tillbaka till kärlekshistorien: Oscar och Elvira fortsatte att bo tillsammans med Elviras mamma Elin även i deras nästa boende – 1917 flyttade de till en trerummare i ett av hörnhusen på Bondegatan/Erstagatan.

Här en färsk bild på huset som fortfarande står kvar:

Här en bild från 1920 på Elin (till höger) tillsammans med dottern Elvira och barnbarnen Bengt (stående i barnvagnen) och Odd (pappa till Kerstin Oddsdotter).

Kerstin Oddsdotter har en känsla av att det spirade en stor och varm kärlek mellan farfar och farmor. ”Ja, jag känner verkligen att de älskade varandra. De verkar ha skrattat och haft mycket roligt ihop. Sedan hade de förstås det gemensamma intresset för konst. Det finns flera exempel på hur kreativa de var ihop: Min far har bland annat berättat hur hela familjen satt runt matsalsbordet och gjorde dekorationer som sedan användes på NK. . De hade en stor entreprenörsanda”.

Vi tackar Kerstin Oddsdotter för historien och att vi fick använda släktbilden som gåta. När det gäller Kvastmakartrappan kan det vara intressant att veta att platsen är i fokus i en av Per Anders Fogelströms böcker – två personer, Henning och Lotten, har sin bostad just här.

Intilliggande Kvastmaktarbacken fick 1806 sitt namn (då Quastmakare Backen) och förmodligen hade det bott en eller flera kvastmakare i några av de små husen på Åsöberget. Kvastmakartrappan fick sitt namn 1968. Området har kvar sin 1700-talskaraktär och husen ägs av AB Stadsholmen.

Här ytterligare några bilder från platsen:

Så här såg det ut 1961:

Här åter gåtbilden 1916/17 att jämföra med:

Från platsen där gåtbilden togs syns följande vy om man vänder sig åt vänster:

Och så här om man vänder sig åt höger:

Foto: Johan Lindberg

Om ni läsare har något mer att berätta om platsen så får ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se. Jag har som sagt redan fått in jättemånga många fina historier och bilder – dessa kommer i ett blogginlägg framöver.