Mitt Stockholm

Johan Lindberg

Johan Lindberg

ek

Tack för alla mejl efter Staffan Ekeroths 50-talshistoria om David Bagares gata. Bilden här ovan – på Staffan tillsammans med syster – finns med i bildsvepet som ni når via denna länk.

Här läsarröster från några av de som gissade på veckans Stockholmsgåta:

Karin: ”Jag bodde tidigare på Odengatan och promenerade då ofta Döbelnsgatan upp för att komma till City”.

Anders G: ”Detta var min standardrutt om jag gick från Engelbrektsgatan ner till centrum då jag bodde tre år i Stockholm. Snabbaste rutten utan en massa fotgängare, turister och trafikljus, även om man fick gå lite i trappor. Det var fascinerande att gå denna rutt då miljön var så helt skilde sig från den nedanför eller genom Brunkebergsåsen”.

Erik Horneman: ”Jag bodde tidigare på Döbelnsgatan och gick varje morgon förbi, på väg mot jobbet på Kungsgatan”.

Maria L: ”Jag går där ibland som omväxling till att åka t-bana genom stan och en gång hade jobbet julbord på Nalen men det är ju längre ner på gatan”.

Trygve Z: ”Jag har gått förbi huset många gånger (gillar kvarteren som är så centrala och ändå så utanför). Men fastigheten i sitt fula 80-talsutförande är verkligen inte något som tillför något till staden”.

Jesper Olson: ”Det var en del av min promenad till jobbet under tid, därav igenkänningen”.

Caroline Åkerhielm: ”Jag gick i skolan i närheten i början av 60-talet (Franska skolan på Döbelnsgatan) och minns väl hur ruffigt det var i kvarteret. Jag minns också damen med klarinett som satt på golvet i tunneln och spelade”.

br

I bildsvepet kunde ni ju också läsa om Brunkebergstunneln. Bilden här ovan tog jag häromdagen. Här några läsarröster om tunneln:

Jan Ottosson: ”Jag såg bilderna på Engelbrektstunneln och kom att dra mig till minnes att jag gick där varje morgon och kväll under några år på mitten av 1990-talet. Ofta mötte man samma personer från dag till dag som förflyttade sig genom tunneln, ofta till synes djupt försjunkna i sin egen värld. Det blev som en transportsträcka där man kunde koppla bort världen omkring sig och låta benen traska på, det var liten risk att stöta ihop eftersom flertalet höll sig till höger efter väggen. Under en tid var belysningen borta i åtskilliga veckor men det avskräckte inte. När jag väl kom in i tunneln första gången var det liksom för sent att vända om med tanke på att gå runt skulle förlänga promenaden rätt avsevärt. Nu minns jag inte om det kanske var så att jag såg någon annan komma ut eller gå före in, annars förstår jag inte hur jag skulle vågat gå i mörkret, det var verkligen becksvart där inne efter några tiotals meter. Men det fungerade så att man höll sig efter den högra väggen och kände av den lilla rännan på golvet som gick utmed väggen för att avleda kondensvatten och eventuella läckage. Med öronen hade man full kontroll på ”trafiken”, ljudet av steg lyssnade man in och varje möte blev en bekräftelse på att i den här tunnelvärlden var vi alla lika utlämnade. Efter en tid var vi rätt många som tog vägen genom tunneln trots mörkret och när ljuset en dag var tillbaka kändes det lite ovant, nästan högtidligt!”.

Erik Lindmark (som inte är släkt med Knut Lindmark): ”Jag noterade dagens bildspel om bildgåtan där Brunkebergstunneln figurerade. Det finns ju lite mer om säga som kanske kan vara värt att nämna. Knut Lindmark fick, för arbetets genomförande, köpa toppmoderna kylmaskiner från Tyskland vilka skulle frysa och stabilisera sandlagren vilka man skulle borra sig igenom. Detta i kombination med den alltför höga avgiften innebar att Lindmark stod på ruinens brant och sköt sig på sitt varv på Långholmen. Kanske inte en helt rolig historia men det är kanske värt att uppmärksamma. Lindmarks bror, kommendören Carl Gustaf L, var den som tog initiativet till införande av svensk centraltid. Trevlig helg och tack för en bra blogg!”.

Här en kommentar när det gäller päronträdet:

Per L: ”Det var möjligen innerstadens enda, men utefter Ålstensgatan (med Per-Albin-husen) sattes på 1930-talet en hel allé där vart annat träd var ett päronträd. Flera av dem lever ännu och de ger smakrika gråpäron”.

Stadsarkivets Josabeth Leidi skickade över ritningar på David Bagares gata 29 (nuvarande 23) – Staffan Ekeroth bodde alltså i gårdshuset på 50-talet:

29

Den som vill kan jämföra med bild 11 i bildsvepet.

Om någon annan av er läsare har en fin historia om Stockholm – förr eller nu – så är ni förstås välkomna att mejla till mittstockholm@svd.se.

• Lyssna också gärna på podcasten Mitt Stockholm – ta chansen att lära känna några av Stockholms mest spännande gator. I varje avsnitt fokuserar vi ju på en gata och låter en initierad person vandra med på gatan och ta ut fem pärlor. Första gången besökte vi Hamngatan (lyssna här), sedan Björngårdsgatan (lyssna här), Sturegatan (lyssna här) och senast Pipersgatan (lyssna här).

sl

Den som promenerade med i femte programmet var skådespelerskan Helena af Sandeberg – som gick i gymnasiet på gatan på 1980-talet och var bosatt på Högbergsgatan på 90-talet.

Mer om hur du lyssnar på podcasten via denna länk.

graf

• Ta också gärna en titt på någon av de drygt 30 filmer om Stockholm förr och nu som gjorts här på bloggen. Via denna länk hittar ni 20 av dessa samlade.

Här några exempel:

• 90-årige Karl-Väinö Tahvanainen berättar om när det klassiska Telefontornet brann 1952. Se filmen här. Tänk att det är telefontrådar på bilden som är tagen i centrala Stockholm!

• Här en kortfilm om Sergels torg förr och nu. Se förvandlingen här.

 Den här filmen med ett bilquiz blev otroligt populär – det är faktiskt en av de mest sedda egenproducerade filmen som gjorts på SvD.se med över 50 000 visningar. Se 10 bilar från 1960-talets Stockholm och gissa bilmärket. Här är klippet:

• Mikael Appelgren och J-O Waldner ställde i en dubbelmatch mot två läsare som vann en bloggutmaning. Se ”Äpplet” spela med ett äpple och J-O med en jojo… Ta en titt här på denna unika kortmatch.

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om ni har några egna fina Stockholmsbilder som skulle kunna visas här i bloggen.

OM BLOGGEN



Välkommen till bloggen Mitt Stockholm! Här samlar vi gåtor, frågesport, bilder, filmer och berättelser om Stockholm förr och nu.

Vill du bidra med eget material eller har förslag på vad vi ska berätta mer om? Mejla till mittstockholm@svd.se

Klicka dig gärna runt i arkivet här nedan – där finns många okända pärlor om vår kära huvudstad.

/Hälsningar Johan Lindberg

Klicka dig runt!

karta

Här finns alla gåtorna och filmerna samlade – klicka dig runt och lär dig mer om Stockholm.

Fler bloggar