Läsare om gåtan: ”Inbjuder till tidsresor”

Bloggen drar igång igen ”på riktigt” först i mitten av september – detta eftersom jag fram till dess kommer att vara delaktig i SvD.se:s valbevakning. Men ni fick ju ändå en mjukstart genom att försöka hitta platsen där läsaren Jan Dock tog en bild i somras.

Lösningen är att bilden föreställer Ektorpet – 1700-talsbyggnaden på Waldemarsudde på Djurgården. Snabbast med rätt lösning av er läsare var Anna Lena Söderling följd av Thomas Knuthammar, Frederick Grönberg, Mikael Lindström och Ulf Loeper.

Jan Dock bidrar också med fördjupning om platsen. Och när det gäller Waldemarsudde är förstås prins Eugen i fokus. Så här skriver Jan Dock: ”Prins Eugen föddes 1 augusti 1865 och avled 1947 i sitt hem – slottet på ”W-udden”, som han kallade sitt älskade Waldemarsudde. Han köpte 1899 platsen och beställde byggnaden av Ferdinand Boberg 1903. 1905 kunde han sedan flytta in i slottet. På denna udde invid Ryssviken finns alltjämt kvar tre byggnader från mitten av 1700-talet. Den gamla oljekvarnen från 1785 (redan på 1730-talet fanns ett oljeslageri där), det gamla huset i vilket prins Eugen bodde under byggnationen samt det grönmålade Ektorpet, från början använd som fiskarstuga”.

Här en bild på prins Eugen vid Waldemarsudde:

Foto: TT

Jan Dock fortsätter: ”Under Prins Eugens tid var Ektorpet tjänstebostad (under drygt 40 år för en av hans trotjänare, Nils Brehmer). Ur prinsens testamente framgår att han gärna såg att Ektorpet framledes kunde användas såsom en sommarservering. Han testamenterade ju hela sin trädgård och bostad med all konst (av honom själv och samlad genom åren) till staten (svenska folket) och önskade att ”Udden” skulle vara tillgänglig. Två år efter hans död (1949) kunde Café Ektorpet öppna!”.

Här är en bild på Ektorpet tagen av Stadsmuseets Lennart af Petersens 1948 som finns på Stockholmskällan:

Så här beskriver Jan Dock sin egen känsla för platsen: ”Att kunna stanna till vid Ektorpet på Waldemarsudde och njuta av naturen alla årstider är en sann fröjd!”.

Det har även kommit in många upplevelser av Café Ektorpet från er läsare. Det märks att det för många är en populär plats att avnjuta soliga dagar på:

Thomas Driving: ”När vi kommer från någon utställning på Valdemarsudde, landar vi ibland på kaféet. Det är fascinerande att försöka tänka sig hur Ryssviken såg ut på prins Eugens tid. Torvald Lonäs berättar i sin bok ”trettio år vid pinn” hur han låg med sin 95:a i Ryssviken och torkade segel, prinsens chaufför kom ut och bad dem behålla seglen uppe, eftersom han just påbörjat en målning. Miljön inbjuder till tidsresor”.

Anna Lena Söderling: ”Café Ektorpet har ett underbart läge och är som en välkomnande oas. Där har jag njutit gott kaffe och frasiga våfflor! Perfekt i kombination med ett besök intill – det fantastiska Prins Eugens Waldemarsudde”.

Thomas Knuthammar: ”Ektorpet – porten till Waldemarsudde – erbjuder en vacker vy över Ryssviken in mot stan. Och dessutom är huset charmigt och målat i en skön grön färg. Väl värt att besöka för en kopp kaffe”.

Rebecca Stadener: ”Jag har ofta fikat vid Ektorpet och tycker att det är mysigt. Särskilt på våren när det är så vackert på Djurgården och ca 300 meter därifrån finns ett Liljekonvaljställe. Magiskt”.

Ulf Loeper: ”Bokstavligen en grön oas mitt i storstaden som för tankarna till landet och svunna tider”.

Anders Burman: ”På väg längs gångvägen till Waldemarsudde för besök på utställning, pockar våffeldoften på från Café Ektorpet! Senaste besöket på cafét var med dottern i barnvagn på uteserveringen. Väl på plats med kaffe och nygräddade våfflor på tallriken, betraktar jag med intresse det pittoreska huset, som duckar under de stora djurgårdsekarna. Funderar över det sammansatta intrycket av denna djurgårdsgröna byggnad. Huset är litet och kompakt i volym, men samtidigt med byggnadsdetaljer lånade från större svenska herrgårdars klassicism, med pilastarar, fönsterfrontoner och homejor. Snickeridetaljer och skorstenar är något överdimensionerade i skalan i förhållande till byggnadens storlek. Väl hemma googlar jag och får reda på att det ursprungligen är ett fiskartorp från 1700-talet. Senare troligen utbyggt, dekorerat och grönmålat, för att passa in i prins Eugens landskapspark som grindstuga”.

Pia Rudolfsson Goyer: ”Jag flyttade till Oslo för 17 år sedan, men när jag såg bilden kände jag mig genast igen. Under mina år i Stockholm promenerade jag och mina väninnor ofta på Djurgården och jag har alltid fascinerats av det bedårande lilla grön-grå huset som är så typiskt svenskt!”.

Britt-Marie Almström: ”Waldemarsudde blev en rofylld oas för nervösa stockholmare tidigt på 50-talet. Och Ektorpet var bättre då. Minns att jag var där med skolkamrat sommaren 1957 första gången. På den tiden fanns ingen strandpromenad fram till Blockhusudden utan det var privata sjötomter fram till 1969. Älskade Djurgårdsekar… berätta för oss det ni vet om oss, era tillfälliga gäster”.

Andree: ”Det jag kommer ihåg så var det 40 år sen och jag hade just träffat en mycket trevlig tjej. Vi tog en promenad till prinsens hem och därefter åt vi goda våfflor på Ektorpet innan vi vandrade hemåt!!”.

Fredrik: ”När jag såg bilden var jag nästan säker på att jag varit där och att det var på Djurgården. Måste ha varit när jag bodde i stan och ofta cyklade eller joggade på Djurgården. Det kunde hända att jag satte mig på ett fik då. Jag kom på namnet på stället genom att googla ”Djurgården fik grön villa”. Då får man upp Café Ektorpet en bit ner. Sedan kan man bildgoogla Café Ektorpet och man ser lätt att det är samma hus”.

Jan Öhrström: ”Jag har jobbat en sommar på 70-talet som vakt på museet där och har därför gått förbi huset en massa gånger. Man gick mest runt i salarna i svart kostym och såg bister ut. En underbar miljö, men det var för varmt med kostymen kommer jag ihåg”.

Olle Falk: ”Jag brukar knalla runt i Stockholm och hobbyplåta. Ett av målen är en god fika och det får man på Cafè Ektorpet. Dessutom i trevlig omgivning. Rekommenderas!”.

Jan Dock mejlar också över en bild på en tavla ur en bok om Waldemarsudde skriven av Gustav Lindgren (1948). Det är en målning av prins Eugen från 1909 som föreställer just Ektorpet:

Har någon av er andra läsare också något eget att berätta om Ektorpet eller egna bilder så mejla gärna till mittstockholm@svd.se.  

• Ta också gärna en titt på ”direktrapporten” om 28 juni 1914 som jag och Stadsarkivets Mats Hayen gjorde! 28 juni var det ju exakt 100 år sedan Franz Ferdinand sköts i Sarajevo, vilket ledde till första världskriget. Vi skildrade hur dagen var i Stockholm – parallellt med berättelsen om vad som hände i Sarajevo samma tid. När Franz Ferdinand sköts var ett cykellopp i fokus i den svenska huvudstaden:

LÄS DEN OVANLIGA DIREKTRAPPORTEN – KLICKA PÅ DENNA LÄNK OCH FÖLJ MED TILL 1914!

• Det kom in många fina läsarhistorier och Stockholmsbilder från krigsåren 1914-18. Via denna länk finner du Björn Vinbergs mejl om farfaderns tid i kolhamnen:

Via denna länk kan du läsa fler läsarhistorier om Stockholm 1914–18.

• Lyssna också gärna på podcasten Mitt Stockholm – ta chansen att lära känna några av Stockholms mest spännande gator. I varje avsnitt fokuserar vi ju på en gata och låter en initierad person vandra med på gatan och ta ut fem pärlor. Första gången besökte vi Hamngatan (lyssna här), sedan Björngårdsgatan (lyssna här), Sturegatan (lyssna här) och senast Pipersgatan (lyssna här).

Den som promenerade med i femte programmet var skådespelerskan Helena af Sandeberg – som gick i gymnasiet på gatan på 1980-talet och var bosatt på Högbergsgatan på 90-talet.

Mer om hur du lyssnar på podcasten via denna länk.

• Ta också gärna en titt på någon av de drygt 30 filmer om Stockholm förr och nu som gjorts här på bloggen. Via denna länk hittar ni 20 av dessa samlade.

Här några exempel:

• 90-årige Karl-Väinö Tahvanainen berättar om när det klassiska Telefontornet brann 1952. Se filmen här. Tänk att det är telefontrådar på bilden som är tagen i centrala Stockholm!

• Här en kortfilm om Sergels torg förr och nu. Se förvandlingen här.

• Den här filmen med ett bilquiz blev otroligt populär – det är faktiskt en av de mest sedda egenproducerade filmen som gjorts på SvD.se med över 50 000 visningar. Se 10 bilar från 1960-talets Stockholm och gissa bilmärket. Här är klippet:

• Mikael Appelgren och J-O Waldner ställde i en dubbelmatch mot två läsare som vann en bloggutmaning. Se ”Äpplet” spela med ett äpple och J-O med en jojo… Ta en titt här på denna unika kortmatch.

Lycka till med gåtan och mejla gärna till mittstockholm@svd.se om ni har några egna fina Stockholmsbilder som skulle kunna visas här i bloggen.