Så blir utsikten från högsta bostadshuset

Då är det dags för lösningen på veckans Stockholmsgåta. Många av er har listat ut att det var Kista torg vi sökte – närmare bestämt 314 läsare mejlade in rätt lösning.

Statyn på bilden är ”Stenkvinna” som skapades av Olle Nyman 1977. Skulptören ska ha kallat stenkvinnan för ”Madam Makadam Petronella”. Den är skapad på platsen och uppbyggd med sprängsten från arbetsplatsen när Kista byggdes och fogad med cementbruk. Statyn är som synes även populär att klättra på – här elvaåringarna Magnus och Dennis.

Foto: Johan Lindberg

Olle Nyman föddes 1909 i Saltsjö-Duvnäs och dog 1999. Han var målare, skulptör och textilkonstnär. Olle var bland annat professor i måleri vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1953–63. Bland hans verk i Stockholm finns: Frihängande textil (Hotel Sheraton) och Idealiserad park i keramik (Järnvägsparken vid Tegelbacken). Snabbast av er läsare med rätt svar denna vecka var Ingrid Edman-Markenfelt följd av Lennart Ingefeldt, Jan Öhrström, Gabriel Wikman och Anita Englund.

I närheten av platsen för statyn byggs förresten det som – åtminstone under några år – kommer att vara Stockholms högsta bostadshus. Här en bild jag tog häromdagen på platsen där Kista Torn kommer att skjuta mot höjden:

Foto: Johan Lindberg

Panorera dig runt och ta en titt på hur utsikten kommer bli från den 120 meter höga byggnaden via denna länk.

”Visionsbild: Carbonwhite”. Foto: JM

—

Två höghus kommer att byggas – det högsta tornet med 35 bostadsvåningar. Tanken är att det ska vara färdigbyggt 2015. Tellus Tower – som planeras vid Telefonplan – är ju tänkt att bli ännu högre: 225 meter och 75 våningar (läs mer här)! Men Kista torn kommer under några år vara högst. Byggstart för Tellus Tower beräknas ju till 2015 och först 2019 ska skyskrapan vara klar.

Vad tycker du om att det byggs så här höga bostadshus? Mejla gärna din åsikt till mittstockholm@svd.se.

Här några läsaråsikter som kom på uppstuds:

Markus Norrbom: ”Bra med höghus, och i synnerhet på väl valda platser som Kista. Om inte annat för att Stockholm bjuder så vacker utsikt att fler måste få ta del av den!”.

Stefan Edström: ”Om man ändå ska bygga på höjden så kan man väl lägga till en 100 meter så blir det en helt annan sorts byggnad”.

Här kortfakta om Kistas historia när vi ändå är igång: Det var i mitten av 1970-talet som det moderna Kista växte fram på allvar. Kista centrum invigdes 1977 med 40 butiker – att jämföra med dagens 180 butiker och restauranger. Gallerian är i dag Sveriges tredje största. Den stora utbyggnaden skedde under 1980-talet och Kista är sedan dess känt som Sveriges största IT-centrum. Via denna länk kan du läsa mycket mer om Kistas historia i en sammanfattning som Patrick Lönnberg har gjort.

Och här några historier från er läsare. Vi börjar med Jörgen Gustavsson som ger ett spännande perspektiv på känslan förr och nu i Kista: ”Eftersom jag är ingenjör och började jobba i början av åttiotalet har jag haft tjänsteärenden i Kista arbetsområde lite till och från under drygt trettio år. Oftast enstaka besök, men ibland regelbundet under några månader för att sedan ha dröjt flera år till nästa besök. För varje vända har stadsdelen alltid förändrats, både växt och krympt. På både gott och ont. I början var intrycket mest en byggarbetsplats med några storföretags kontorsbyggnader utslängda i skogen. Från tunnelbanan gick man igenom en ödslig galleria med några halvtomma butiker för att komma upp i arbetsområdet. Där började sedan en promenad som kändes väldigt lång; genom skogen, över ödetomter och med omvägar runt nybyggen innan man var framme vid sitt mål. Vartefter växte gallerian. Arbetsområdet blev allt mer färdigbyggt. Det blev mer och mer livligt och känslan av stadsdel, åtminstone på dagtid på vardagar när jag var där, blev större. Ibland, i samband med lågkonjunkturer, verkade stadsdelen ha somnat in. Kontorshus som haft hundratals arbetsplatser ett par år tidigare stod tomma och i gallerian var det gott om nedlagda butiker och kaféer. Nästa gång var det full fart igen. Gallerian och kontorsbyggnaderna hade fått nya hyresgäster. I Kista har jag besökt flera olika företag i samma lokaler under min yrkesår”.

Bo Lundqvist: ”Jag har bott här länge och gått över torget nästan varje dag. Jag tror att torget anlades i början av 70-talet i samband med att resten av Kista byggdes. Innan dess var det nog åker eller skog här. Själva torget byggdes om för ett antal år sedan. Innan dess var det ett ganska lutande torg belagt med asfalt och ett antal ringar i vit gatsten. Ringarna hade sitt centrum i den gamla fontänen  (se denna länk). Cirklarna återkom i ett antal andra utsmyckningar i närheten av centrum, t.ex. parken bakom Ärvingeskolan. Vid ombyggnaden av torget flyttades fontänen, lutningen jämnades ut och ersattes av stentrappor och avsatser och all asfalt byttes ut mot gatsten och stenplattor. Det mest bliv till det bättre men tanken med cirklarna är helt förstörd eftersom fontänen (med fula diodlampor) inte längre är centrum och de delar av cirklar som blev kvar knappast kan kallas för cirklar. Torget som samlingspunkt har väl aldrig blivit riktigt vad man tänkt sig och det är inte så konstigt med stora Kista Galleria i ena änden. Det har dock blivit lite mer fart sen ombyggnaden. Alla nya ramper, räcken och trappor har gjort torget till ett ganska populärt ställe att öva parkour på”.

Sten Wennerström: ”I början av 80-talet hade jag ett konsultuppdrag från SML, Stockholms Mark och Lokaliseringsbolag som ingick i deras strävan att skapa ett Sveriges ”Silicon Valley” därute. Då var jag där varje dag i veckan och genomförde intervjuer med företagsledarna kring orsakerna bakom deras beslut att slå sig ner i just Kista. De var mycket nöjda men ifrågasatte varför de med sina internationella verksamheter hade adresser som prompt måste heta Isafjordsgatan, Grönlandsgången, Vågögatan eller Strömögatan”.

Magnus: ”Gick första klass i Ärvingeskolan som ligger vid torget, en högstadieskola egentligen eftersom Igelbäckens skola inte ännu var byggd. Samt att jag deltog i ”Järvingarna”, en typ av söndagsskola i kyrkan där trots att mina föräldrar var hyfsat uttalade ateister, men jag gissar att de trodde de skulle vara uppfostrande på något sätt. Minns att det var den första kyrka jag svor i då prästen gav mig en ordentlig utskällning efter mötet då det skedde. En annan minnesbild jag har av Kista är att vi som ungar lekte en hel del i de kulvertar som sträcker sig under Kista, Husby och närliggande förorter. Det finns nedgångar till dessa i princip varje trapp i husen i Kista, numer såklart låsta.. men på den tiden var de flesta inte det – till vårt stora nöje. Tror nästan jag fortfarande kan mer om hur Kista ser ut under ytan än ovanpå”.

Via Stadsarkivet fick jag också tips om följande länk till stadsplanenämndens stadsplan för torget och området kring detta – se denna länk (om ni väljer plankarta så får ni upp en bild på planen).

Sedan en bild föreställande 90-talets Kista som kommer från Centrum för Näringslivshistoria: Vd:n för Ericsson Radio Systems, Kurt Hellström, sätter spaden i jorden för en ny Ericsson-byggnad i Kista 1991:

Nästa gåta kommer måndag 23 september. Ta i väntan på det gärna via denna länk en titt på någon av de 27 kortfilmerna som presenterats här i bloggen sedan starten i juni förra året. Se bland annat när Robert Gustavsson och Jonas Karlsson berättar om sina Stockholmsdrömmar och tvångstankar…

Om ni är sugna på en kortfilm med lite äldre touch så kan jag rekommendera intervjun med 90-åriga Margit Claesson  som 1958 blev Stockholms första kvinnliga busschaufför. Fler män vägrade gå på bussen…

—

Vi har ju också samlat alla gåtor och filmer på en interaktiv karta. Så varsågod att klicka er runt och besök de olika platserna! Kanske finns det något som handlar om din favoritgata?