Då bodde Bellman nära Hötorget

Tack för allt engagemang efter att jag publicerat lösningen till Stockholmsgåtan. Svaret var alltså Hötorget. Ni som inte har sett bildspelet som visar Hötorgets utveckling genom åren får gärna ta en titt via denna länk.

Foto: Stadsmuseet

Det är spännande att följa er väg fram till lösningen. Så här skrev Christian R: ”Klurigt värre. En så stor vy från centrala Stockholm från, av döma av bilen, ca 80 år sedan och ändå så lite att känna igen. Bilden ger mig ett intryck av en förhållandevis brant lutning varför jag snurrade runt på Söder men fick inte ihop det. Folkungagatan ner mot Danvikstull kanske? Stämmer inte. Hornsgatan mot Hornstullhållet? Nix, det var ju rena landet då. Renstiernasgatan, Ringvägen, Götgatan, … – nej, det går inte ihop. Nej, det kan heller inte vara Östermalmstorg då ju Östermalmshallen saknas i bild. Och inte upplever jag platsen som så pass lutande idag. Men tänk, den lilla snutten av Konserthuset gjorde verkligen skillnad. Just det, Hötorget måste det vara. Tack för trevlig gåta!”.

Har någon av er läsare en egen berättelse om Hötorget? Mejla i så fall gärna till mittstockholm@svd.se.

Följande spännande info kommer från Stadsarkivets Josabeth Leidi: ”Bland förändringsritningarna som föreslogs till gamla saluhallen av Rolf Bolin från 1926 (i Saluhallsstyrelsens ritningsarkiv NS 197) finns en vision med riktigt pampig fasad mot Hötorget”:

Här ett annat av förslagen:

Mats Hayen på Stadsarkivet bidrar med denna historia om platsen: ”Mellan hösten 1781 och hösten 1784 bodde Carl Michael Bellman och hans hustru Lovisa och deras förste son, Gustaf, född den 27 april 1781, på den plats där Konserthuset ligger idag. De hyrde rum av bryggaren Dubois i ett av honom ägt hus, vilket låg i hörnet av Stora Bastugatan (nuvarande Sveavägen) och Oxtorgsgatan. Det var paret Bellmans första tid som småbarnsföräldrar – de hade gift sig 1777 – och skalden kämpade med sin ekonomi. Strax före jul 1781 blev det ekonomiska läget akut för Bellman och han tvingades att med darrande hand skriva på två skuldväxlar på samma dag. Den dåliga ekonomin skulle från den här tiden förfölja Bellman ända fram till hans död 1795. Familjen Bellman delade på utrymmet i gården med den tyska assessorshustrun Pfeiffer och hennes piga samt timmerdrängen Petter Almgren och hans hustru. Hos Bellman fanns vid denna tid en jungfru och en piga. Totalt bodde alltså nio personer i huset. Somrarna 1782 och 1783 tillbringade familjen Bellman i några rum i en orangeriflygel vid Karlbergs slott.

Kanske satt Bellman en vårdag i Dubois gård och skrev sin önskan – riktad till hovmarskalken – om en sommarbostad för sig och familjen:

När man mig två rum tillstäder. Har min önskan nått sin hamn; Jag skall, med min Son i famn, På en stol af gyllen-läder Tolka ömt Kung Gustafs namn.

Och så skall jag med min Maka Dela jämt, om intet mer, Hvad vår lilla taffel ger – Blott ej Slottets flyglar braka Och at taket faller ner!

Orangeribyggnaden vid Karlberg hade uppförts på 1670-talet och var således ungefär hundra år gammal när Bellman bodde där. Paret Bellman och deras son bodde både före och efter vistelsen i Dubois gård i några rum som de hyrde i ett hus på Lästmakargatan i kvarteret Stuten. Därifrån hade de kommit hösten 1781 och dit flyttade de alltså tillbaka hösten 1784, då tiden i Dubois gård var till ända. Sommaren efter flytten, i juli 1785, kom parets andra barn, Gustafs lillebror Elis”.

En person som också kan väldigt mycket om Hötorget, och framför allt Kungsgatan, är  Johan Erséus. Han tipsar om följande fakta angående ”Vita havet” som är en av byggnaderna på gåtbilden: 1700-talshuset som kallas ”Vita havet” var Kungsgatans äldsta hus när det revs på 1930-talet för att ge plats åt Tempo. I ett vackert 1700-talshus vid Hötorget mellan Holländargatan och Olofsgatan, bodde till sin död fattigläkaren och kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl. Från sin svit en trappa upp gav han köksorna order om vilken mat som skulle lagas efter hans recept; en fick göra kåldolmar 16 dagar i sträck innan doktorn blev nöjd. Hagdahls ena dotter, Amalia, var gift med häradshövding Marcus Wallenberg. Han levde 1809–97, skrev ”Kokkonsten” 1879; innehåller 3000 recept och dessutom råd om hur man ska hantera livsmedel och uppfostra hembiträden. Hagdahl var alltså morfar till Jacob och Marcus Wallenberg. Runt torget fanns på 1800-talet och 1900-talets början en rad ”gropar”, den enklaste sortens krog. I Hagdahlska huset fanns två ”gropar”, en i huvudbyggnaden mot Hötorget och en mot Holländargatan. I Lilla Hälsingegården fanns det förutom Kronan två gropar. Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden ägde huset vid den här tiden. Vd Lennart Palme (kusin med Olofs far) köpte det 1917 och Hufvudstaden hade planer för detta och fastigheten till vänster. Men efter Kreugerkraschen 1932 var det ekonomiska läget i det fd Kreugerbolaget så kärvt att man kring 1935 fick sälja en rad fastigheter längs Kungsgatan, däribland dessa två. Vita havet köptes av J.P. Åhlén som byggde ett Tempovaruhus.

Ni andra får också gärna höra av er om ni har mer fakta om Hötorget. Mejla i så fall till mittstockholm@svd.se.

Välkomna tillbaka till en ny gåta framöver här på bloggen!