Mitt Stockholm

Johan Lindberg

Johan Lindberg

Välkommen tillbaka. Nu är detta inlägg uppdaterat med lite nya fakta. I går bidrog åter Mitt Stockholm-läsarna till att ändra Stockholmsuppgifter på Wikipedia. Fram till i går stod det att NK-klockan sattes upp på NK-husets tak 1964, nu är det efter gårdagens inlägg ändrat av en SvD-läsare till följande formulering: ”Telefontornet revs 1953 och klockan då senast året därpå till sin nuvarande plats på NK:s tak”. Som motivering till rättelsen står det: (rättade år efter SvD:s granskning: http://blog.svd.se/mittstockholm/).

Det som återstår nu är att hitta ett exakt datum.

Bakgrunden är ju denna: Efter filmen om Telefontornet (se den här) kom tre läsare med samma påpekande: De ifrågasatte uppgiften att NK-klockan sattes upp på NK-husets tak så sent som 1964 (efter att ha funnit på Telefontornets topp till rivningen 1953).

NK-klockan på Telefontornet 1952. Taget från NK-husets tak. Foto: Centrum för näringslivshistoria

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT SE FILMEN MED ETT ANTAL BILDER PÅ NK-KLOCKAN

Att vi skrev att klockan sattes upp NK-husets tak 1964 grundades på ett antal källor.

Den mest pålitliga var den utmärkta boken ”Stockholm från A till Ö” av Hans Harlén. Här ett utdrag ur den:

Ur "Stockholm från A till Ö. Innerstaden."

Och flera sajter har 1964 som årtal för händelsen. Wikipedia rättades på tisdagen av en SvD-läsare efter inlägget här i Mitt Stockholm-bloggen. Här är fyra andra exempel:

http://www.flickr.com/photos/roymartensson/4006761648/in/photostream

Så till de tre läsarnas mejl:
1) Olle Madebrink: ”Tack för din trevliga artikel om telefontornet. Emellertid blev jag rätt konfunderad över dina uppgifter om NK-klockan, det kan inte stämma att den togs ner 1953 och sattes upp igen först 1964. Från min födelse i januari 1952 till sommaren 1959 bodde vi på Artillerigatan 18, högst upp. Därifrån hade man en fin utsikt över Armémuseums östra flygel och västerut över taken bort mot bland annat NK. Fönstret vette mot Artillerigatan. Saken är nämligen den att jag är alldeles säker på att vi satt i fönstret i barnkammaren och tittade på klockan. Vill minnas att min mor (utan större framgång måste jag tyvärr tillstå) försökte lära mig klockan med hjälp av NK-klockan. Den var som en fyr med sina gröna och röda färger. Jag har ett alldeles tydligt minne av att jag ibland låg i sängen och såg det svaga ljuset, som växlade mellan rött och grönt, avspegla sig på tapeten. Detta borde alltså ha hänt mellan 1955 och 1959. Efter 1959 har jag inte satt min fot i huset på Artillerigatan 18. Skulle vara kul om du kan förklara detta. Har någon annan hört av sig?”.
2) Karl-Axel Malmsten: ”Angående det uppgivna årtalet 1964. Jag gjorde min värnplikt från våren 1954 till våren 1955. Under denna tid gick jag högvakt under hösten 1954 och under jul/nyårshelgen. Jag hade min placering på Lejonbacken. Då på nätterna när jag hade min vakt stod jag och räknade hur många varv NK-klockan snurrade på 15 minuter. Detta för att bedriva tiden under passet.”

NK-klockan på NK:s tak (bild från 2006). Foto: Scanpix

3) Sigge Gustafsson: ”Roligt att läsa om teletornet och NK-klockan. Men NK-klockan kom inte upp på NK:s tak 1964. Jag var som elektrikerlärling med om att byta neonrören i klockan på hösten år 1955. Klockan är ju placerad på ett torn med en spiraltrapp från taket till klockan (ung 5-10 meter ovan taket). Wasabolaget var på plats och surrade fast en stege från den övre avsatsen till klockan. Vi var tre elektriker och vi klättrade uppför stegen och vidare upp i klockan. Som 17-åring var det ju ett spännande uppdrag. Några säkerhetsanordningar var det inte tal om. Säkerhetssele användes inte men med mycket god laganda fungerade allt ändå. Jag minns att vår verkmästare åkte tillbaka till kontoret för han tyckte att arbetet såg för riskabelt ut. Ska jag gissa årtal så gissar jag 1954. Vår uppgift var ju att byta neonrören och varför skulle det ske redan 1955. Jag gissar i så fall att det under flytten uppstått fel eller att rören inte gav det ljus eller färg man avsåg. Jag anställdes i juli 1955 på Grahams Neon inför den mörka årstiden då efterfrågan på neonskyltar var stor. I mars 1956 fick jag och en annan lärling sparken, då ingen tänker på neonskyltar under den varma sommaren. Men, sa verkmästaren, ni är välkomna tillbaka igen i höst grabbar. Så blev det inte för mig. Men vid den tiden hade jag kommit opp till en timlön av 2 kronor och 58 öre (enl mitt arbetsbetyg). Så betalades ett riskfyllt arbete. Vad avser NK-klockan var också min uppgift att ungefär en gång i månaden smörja med fett den kuggdrans som drar runt klockan. Jag ser med spänning fram mot det rätta svaret på NK-klockans flytt”.

För att ta reda på sanningen så vände vi oss till NK. De hänvisade oss vidare till Centrum för Näringslivshistoria. Därifrån fick vi svar blixtsnabbt och det blev direkt klart att årtalet 1964 är felaktigt:

Arkivarie Martin Månsson gav detta svar:

”Jag gick tillbaka till Kompanirullan från 1953 och under detta års utgåvor kan man som läsare följa arbetet med att få upp NK-klockan på NK-huset. I november 1953 står det: ”Något löfte om vilken dag NK-klockan åter skall börja snurra, vill ingen ansvarig avge, ty ännu kan mycket inträffa”. Exakt när den kommer upp framgår inte under 1953, men i nr 1-2 av 1954 års Kompanirullan (januari-februari) står det att den varit uppe ett par månader. Där finns en artikel/tävling där NK-klockan är på plats (artikeln innehåller ett foto där NK-klockan syns som en vit prick långt bort i bild, och tävlingen går ut på att bo så långt bort från NK-klockan som möjligt, med utsikt så att klockan fortfarande är synlig)”.

Så här såg det ut i tidningen jan-feb 1954:

NK:s tidning Kompanirullan jan-feb 1954. Källa: Centrum för Näringslivshistoria

Priset för den som kunde ta en bild med NK-klockan från längst avstånd var alltså 10 kronor…

Så här fortsätter Martin Månsson: ”Så klockan kom alltså upp någon gång mellan november 1953 och februari 1954, tyvärr tycks inte tidningen kunna ge något mer exakt datum än så. I decembernumrets ledare står det dock ”Ytligt sett är NK sig likt som det tett sig under de gångna 28 åren i Hamngatshuset.” Sedan beskrivs det hur hissarna till parfymavdelningen skall bytas ut, medan klockan inte nämns, vilket ännu mer tyder på att klockan kommer upp tidigt 1954”.

Centrum för Näringslivshistoria hittar också ett bildbevis för att NK-klockan fanns uppe före 1964. Här en bild från februari-numret 1958 av Kompanirullan:

NK-klockan februari 1958. Foto: Centrum för näringslivshistoria

I november-numret 1956 står det också om Stieg Trenters bok ”Narr på Nocken”, som utspelas i grannkvarteren. Där är NK-klockan är en viktig detalj (och syns även på omslaget).

Foto: Centrum för näringslivshistoria

Slutsats hittills alltså: NK-klockan (som satt på Telefontornet 1939–1953) kom upp på NK-husets tak långt före 1964. Den sattes upp någon gång mellan november 1953 och februari 1954.

Vi testade nu med Stockholms stadsmuseums Faktarummet. Även därifrån kom ett snabbt svar: ”Visst kom klockan upp på 1950-talet! I våra inventeringar från 1964 och 1975 finns en uppgift om ett bygglov för tornet (arkitekt Hans Asplund) till klockan från 1954. Det finns också uppgifter om 1952 (Neon-skyltinventeringen från 1998) och 1953 (”Stockholmsnatt” av Jan Garnert 1999). Klockan kom alltså upp senast 1954. Eftersom bygglovet är från -54 borde det vara det som gäller. Det bekräftas ju också av uppgifterna från Centrum för Näringslivshistoria”.

Det som återstår nu är en mer exakt datering innan vi kan rätta på Wikipedia med mera… Är det någon av er läsare som kan hjälpa oss med detta?

Mejla i så fall till mittstockholm@svd.se.

 

OM BLOGGEN



Välkommen till bloggen Mitt Stockholm! Här samlar vi gåtor, frågesport, bilder, filmer och berättelser om Stockholm förr och nu.

Vill du bidra med eget material eller har förslag på vad vi ska berätta mer om? Mejla till mittstockholm@svd.se

Klicka dig gärna runt i arkivet här nedan – där finns många okända pärlor om vår kära huvudstad.

/Hälsningar Johan Lindberg

Klicka dig runt!

karta

Här finns alla gåtorna och filmerna samlade – klicka dig runt och lär dig mer om Stockholm.

Fler bloggar