Fotografen stod i ett av Kungstornen

Då är det dags för lösningen till veckans Stockholmsgåta. Över 500 gissningar kom in – stort tack för detta engagemang!

Enligt de uppgifter som finns tillgängliga om Nordiska museets bild är den tagen från Södra Kungstornet 1924. Men ju fler gissningsmejl som har kommit in – desto mer oklar känns den uppgiften. Jag ska utveckla detta, men ta först en titt på bilden i sin helhet:

Foto: Nordiska museet

Så här ser samma vy ut i dag från Södra Kungstornet. Bilden togs av SvD-fotografen Lars Pehrson nyligen. Snacka om skillnad:

Foto: Lars Pehrson

—

Veckans gåtbild är alltså daterad 1924. Södra Kungstornet invigdes ju först 1925, men det är förstås fullt möjligt att tornet var i stort sett färdig i slutet av 1924 och att en fotograf var uppe och fotograferade.

Vad talar då för att uppgifterna kring den 89 år gamla bilden inte stämmer (kanske genom ett enkelt skrivfel) och att fotografen i själva verket stod i Norra Kungstornet (som invigdes just 1924)?

Mest är det kanske att så många läsare har hittat bra argument för att vinkeln stämmer bättre för det norra tvillingtornet. Bland dessa finns Magnus Orest som skriver så här: ”Efter en lång diskussion med ett par andra stadsutvecklingsnördar kom vi gemensamt fram till att det var Norra Kungstornet, och det framgår tydligare av bilden. Vi har fuskat lite och reproducerat vyn i Google earth (se bifogad bild). Den är i stort sett identisk med bilden vi sitter och gissar på, men möjligtvis lite fel i höjdled”.

Här är bilden han skickade över (Hötorgsskraporna har här ”trollats bort”):

—

Bilden är visserligen inget bevis eftersom perspektiv kan vara luriga. Svårigheten att kontrollera detta är förstås att Hötorgsskraporna i dag skymmer sikten mot Klara kyrka och Stadshuset.

Även Thomas Bindzau hör till de som är inne på det norra Kungstornet: ”Den här bilden ska vara från södra Kungstornet, så med tanke på vinkeln borde väl bilden på gåtan vara från norra dito. http://www.flickr.com/photos/53303620@N03/6363825151/ ”.

Se också fler uträkningar från läsare genom att följa denna länk.

Av er läsare är det 64 som gissat på det södra Kungstornet – 38 på det norra. Ni är förstås välkomna att mejla era bästa argument för respektive torn till mittstockholm@svd.se. Odiskutabelt är i alla fall att bilden togs från ett av Kungstornen. Med andra ord tycker jag alla som svarat något av Kungstornen kan se sig som vinnare denna gåtvecka!

Sedan en annan aspekt: Stod fotografen verkligen högst upp i ett av tornen? Inte enligt läsaren Sven Ljungström som mejlade in denna intressanta iakttagelse: ”Det går att beräkna på vilken höjd fotografen befann sig genom att jämföra horisontens läge i relation till andra byggnader med känd höjd då ett tänkt plan mellan linsen och horisonten alltid är horisontellt, dvs. med alla punkter på samma höjd. Detta gäller oavsett objektivets eventuella lutning. På bilden skär horisonten (med litet avdrag för bergens höjd över havsytan) något under krönet på stadshustornets murade del. Då detta ligger 70 m ÖH har fotografen stått på en höjd av ca 66 m ÖH. Kungstornens höjd över Kungsgatan är 60 m. Malmskilnadsgatans höjd över Kungsgatan är 16 m. Kungstornens krön ligger då 44 m över Malmskilnadsgatan. Då denna här ligger 36 m ÖH ligger tornens krön ca. 81 m ÖH. Fotografen har således stått 81 minus 66 = ca 15 m under kungstornens krön, dvs. inte på taket utan någon våning ned!”.

Hur som helst: Vid en jämförelse mellan bilderna här ovan kan vi se att det mesta av 1920-talets Klara-kvarter är helt borta i dag. Stadshuset och Klara kyrka finns dock kvar även om de skyms av Hötorgsskraporna (Klara kyrkas torn skymtar). Stadshuset färdigställdes 1923 och hade när veckans gåtbild togs alltså bara funnits i ett år. Kungstornen är ju tvillingtornen som sedan 1920-talet finns på varsin sida av Kungsgatan. Tornen blev en viktig symbol för den nya stora centrala gatan. Här en bild från 1948:

Foto: Scanpix

—

Allra snabbast med rätt svar av er läsare var Maud Bilberg Nilsson följd av  Jan-Olov Sundqvist, Frederic Thorsson, Jan Öhrström och Anders Asp.

Här några läsarhistorier kopplade till veckans gåta:

Marianne och Bo Matson: ”Många minnen har man från Pagod i Södra Kungstornet. Där gick vi och fikade efter bion, dock inte tillsammans, maken och jag, eftersom vi inte hade träffats då. Det var ett trevligt ställe med en vidunderlig utsikt. Och bra var det för de hade öppet sent, man kunde hinna gå där och fika efter 9-föreställningen. Hälsningar från ett underbart Curacau. Nu är det karnevaltider”.

Anna Svensson: ”Det måste vara Södra Kungstornet, men därifrån måste man ju stirra rakt in i Hötorgsskraporna i dag. Sannslöst att vyn har förändrats så! Jag undrar vad politikerna som rev Klara egentligen tyckte när de såg resultatet”.

Björn Bränngård: ”Jag tror att det är Södra Kungstornet. Min morfars bror Aron Sandberg har gjort de fyra tornfigurerna som förställer Fortuna, Mercurius, Neptunus och Victoria. Victoria bär på en förgylld telefon. Här fanns tidigare nykterhetsrestaurangen Pagod dit min korta moster (117 cm lång) brukade ta mig då jag som barn hälsade på i Stockholm. Det var spännande att åka hiss, och att se fiskmåsarna utanför fönstret. Jag läser i Wikipedia att Aron också inrett restaurangen – i kinesiskt tema. På Högberga gård på Lidingö, som byggdes av Klas Fåhraeus (en konstsamlare av Ernst Thiels format) år 1911, gjorde han också ett kinesiskt rum, med en stor snidad ekpelare i centrum”.

Tornfiguren Victoria med förgylld telefon. Foto: Holger Ellgaard

—

Maud Bilberg Nilsson: ”På sextiotalet jobbade jag på Götabankens kontor (där Gallerian idag ligger) vid Brunkebergstorg och vi promenerade i omgivningarna på lunchen och tittade på byggandet av Hötorgsskraporna. Jag besökte dock aldrig restaurang Pagod högst upp i Södra Kungstornet”.

Richard Törnqvist af Ström: ”Extra kul att det var Kungstornen då jag specifikt kommer ihåg mina föreläsningar jag hade i byggnadshistoria när jag studerade till byggnadsingenjör. Där fick vi bland annat lära oss att Kungstornen i Stockholm var Sveriges (och även Europas, beroende på definition) första skyskrapor med, om jag ej missminner mig, en stomme i stål likt sina likar på andra sidan Atlanten. Jag personligen tycker att Kungstornen är riktigt tilltalande byggnader i Stockholms stadsbild och jag förstår inte efter att ha läst på internet varför det inte fortfarande bedrivs restaurangverksamhet i ena tornet. Vilken utsikt över Stockholm från dess kärna en nuvarande restaurang där uppe skulle ha!”.

Åke Johnsson: ”Mitt enda mer specifika minne av Kungstornen är att överst i det södra var (tydligen till år 1963) restaurang/konditori Pagod med ”kinesiskt”stuk. Det var en ”nykterhetsrestaurang”, och det var väl i viss grad därför som mina nykteristiska föräldrar gick dit med somliga gäster från landsorten (och mig). Samt var ju utsikten hänförande och intressant – även om jag från då inte närmare minns just den i bilden”.

Hans Krylander: ”Visst har jag lite anknytning till bilden. Dock inte till Kungstornen. De vill jag gärna besöka, skulle gärna ha min arbetsplats där; elegant, med fin utsikt och nära till allt. Men Stadshuset är väldigt bekant. Har varit på fest och möten där, dock inte Nobelfesten (ännu?). Min farfars farfars far drev drosk/diligensstationen/gästgiveriet i Odensala på landsvägen mellan Stockholm och Uppsala fram till 1855. När järnvägen byggdes försvann marknaden när alla åkte tåg i stället. Han flyttade då till Stockholm. Och hans son (min farfars farfar) arbetade på Eldkvarn, som ju låg på samma plats som stadshuset. 130 år senare gifte vi oss i Stadshuset och nu är Stadshuset ett självklart inslag i Kungsholmsturen när jag leder Joggingguidning i Stockholm Pulse tillsammans med Stockholm OurWay: Om Stadshuset har vi hur mycket som helst att berätta. Om det är lite folk utanför kan vi köra löpskolning på Stadshuskajen med den underbara Riddarfjärden framför oss”.

—

Vinterns mest sedda film på bloggen är historien om 90-årige Karl-Väinö Tahvanainen som berättade om när det klassiska Telefontornet brann 1952. Det är alltså telefontrådar på bilden nedan som gick över huvudstaden hustak! Se filmen här.

—

En annan fin historia är filmen om Margit Claesson som 1958 blev Stockholms första kvinnliga busschaufför. 90-åringen berättade att det fanns manliga passagerare som vägrade gå på bussen i början (se filmen här).

—

OM NI VILL SE FLER GÅTOR OCH FILMER OM STOCKHOLM – FÖLJ DENNA LÄNK