Hjalmar Mehr och raggare bland Stockholmspärlor

Hjalmar Mehr, trafiken och raggare – alla tillhör de Stockholms historia. Foto: Scanpix och Ingvar Karmhed

—

Välkommen till ett nytt år med Mitt Stockholm-bloggen! På måndag kommer en ny gåta, men i väntan på den tänkte jag tipsa om ett spännande projekt där viktiga och intressanta politiska Stockholmsbeslut från de senaste 150 åren har plockats fram av tio historiker. Detta med anledning av att Stockholm stads kommunfullmäktige den 20 april i år har funnits i 150 år.

Med start i onsdags bjuds man på en resa – från 1863 fram till 2013 – som avslutas 31 maj. I dag handlar det om 1865 och en politisk duell inför Stockholmsutställningen 1866.

Interiör av den stora industrihallen i Kungsträdgården. Illustrerad Tidning var ett veckomagasin med kulturell profil som kom ut i Stockholm 1855-1867. Tidningen hämtad ur Kungliga Bibliotekets samlingar.

—

Knut Filip Bonde och Holdo Stråle hade då olika åsikter om Svenska slöjdföreningen skulle få bistånd till uppförandet av en temporär utställningsbyggnad i den södra delen av Kungsträdgården.

”En sådan exposition skulle utöva ett avgörande inflytande för bedömandet av vårt lands verkliga ställning”, sade Knut Filip Bonde bland annat.

Medan Gustaf Holdo Stråle svarade: ”[Jag kan] icke medgiva, att industrin [står] i så stor förbindelse till expositionerna, och allraminst på de stora internationella, som baron Bonde påstått”.

Läs mer om citatduellen och om bakgrunden här.

—

Ett beslut och en citatduell av denna form kommer alltså att läggas upp på webbsidan – 150.historia.se – varje dag fram till 31 maj. Var och en kan också rösta på det förslag som man gillar bäst.

– Tanken är att var och en ska kunna ställa sig i de historiska politikernas skor och ta ställning i viktiga frågor, säger Mats Hayen från Stadsarkivet, som är projektledare tillsammans med Lennart Ploom.

– Vi satsar på ett kommunjubileum som vi hoppas ska fånga de ungas intresse, säger kommunfullmäktiges ordförande Margareta Björk.

Det kommer att vara en mix mellan större och mindre beslut. Det framgår också när jag ber Mats Hayen plocka ur några av godbitarna som kommer:

1) Albert Lindhagen och Hjalmar Mehr, representerar med sina namn två av de största stadsomvandlingsprocesserna under de senaste 150 åren. För eftervärlden har de dock fått väldigt olika eftermälen. Exempel från 1870-talet och 1960-talet.

2) Kvinnorna och politiken i Stockholm. Exempel från kvinnorösträttskongressen 1910 och debatten kring avskedandet av stadens kvinnliga konduktörer 1945.

3) Kampen mellan kommunister och högerextrema från slutet av 1920-talet till andra världskriget. Exempel: Debatten om pistoler till polisen från 1928 där Karl Kilbom anser att de ska anskaffas för att anställa massmord på arbetarna (här slår ordföranden klubban i bordet och tillrättavisar Kilbom). 1939 anklagas Stockholmpolisen för att läcka information om flyktingar i Stockholm till Gestapo i Tyskland.

4) Trafiken, bilismen och miljön. 1974 föreslår en moderat att staden ska satsa på elfordon, och från och med tiden blir trafikfrågorna i kombination med miljöfrågorna allt viktigare. I början på 80-talet stämmer Birkagårdsbarnen kommunen för hälsoskador på grund av den tunga trafiken som letts in på Norra Stationsgatan.

5) Ungdomarna och Stockholm. Till exempel en debatt 1959 om staden ska förhandla med raggare. Fler bra exempel från slutet av 1990-talet, med ravefester i stadens regi och annat.

Här lite mer om när ämnet raggare diskuterades: ”Ett första möte mellan politiker, tjänstemän och raggarna (representerade genom ett tjugotal ungdomar från de fyra största raggargängen: Car Angels, The Road Devils, Teddy bots och Helgonen) skedde i Bråvallasalen, Stadshuset i september. Även polismästaren och barnavårdsdirektören samt tjänstemän från ungdomsvården närvarade. Förhandlingarna slutade med att staden skulle hjälpa till med en lösning på lokalproblemet mot att raggarna förband sig att bland annat hjälpa till med ”bilutflykter för pensionärer och invalidiserade ungdomar”.

Hur blev då resultatet? Jo, så här skrevs det i en uppföljande text: ”Sådana utflykter har därefter genomförts, bl.a. en till Nynäshamn som varit mycket lyckad inte minst då Car Angels hade med sig grammofon och skivor med ”gammal dansmusik”. I varje bil medföljde även en flicka som fungerade både som värdinna och guide för sevärdheter längs vägen. Även en skjutsning för invalidiserade ungdomar har genomfört till en fest på De Vanföraslokalavdelning i Spånga Folkets hus”.

Vissa av gåtorna här på Stockholmsbloggen kommer under våren att ha anknytning till ämnen som tas upp i denna nedräkning. Dock inte gåtan som kommer på måndag som grundas på en filmsnutt från 1960-talets Stockholm. Det är nog en av de klurigaste gåtorna hittills…

—

I del 5 handlade det ju om en kopparkista som sedan 1963 är inmurad i grunden på Åhléns City på Klarabergsgatan. I den finns alltså 50 prylar från 1960-talets Sverige. Även 1994 murades ett 50-tal prylar in i varuhuset. Tack vare Nordiska museet kunde vi publicera en lista över exakt vilka föremål som murades in 1963 och 1994. Läs mer om detta här och se vad en telefon kostade 1963.

—

Foto: Centrum för Näringslivshistoria och Scanpix

KLICKA PÅ BILDEN och se de 50 inmurade prylarna och hör Per Liljander – som var med när varorna murades in 1963 – berätta.

Varför är denna korsning så speciell?
Vilken byggnad ligger i dag i denna grop?

Vad händer på Lidingöbro värdshus?

Vad hände med målningen i det rivna huset i Klara?
Var är cyklarna parkerade på bilden från 1946?